Demokratin i fara – så stoppas nya partier i Sverige
Vad händer egentligen med demokratin i Sverige – när bara vissa röster får höras?
Vi talar ofta om yttrandefrihet och demokratiska värderingar. Men vad händer när dessa värden i praktiken bara gäller dem som redan sitter vid makten?
När ett nytt politiskt parti försöker göra sin röst hörd – då händer oftast ingenting.
Ingen press dyker upp på lanseringar, inga rubriker, inga debattartiklar, ingen rapportering.
Och när dom försöker få in artiklar i någon av Sveriges stora dagstidningar författad av någon av alla de experter som har anslutit sig till partiet – möts dom av det korta svaret:
“Vi har valt att inte rapportera om partiet” Så vad återstår?
Personliga möten, sociala medier och alternativ media? Men även dessa kanaler har det många gånger tufft och riskerar att bli nedstängda på vissa plattformar.
Det låter kanske oskyldigt när man läser förordningen om politisk reklam:
”Den 10 oktober 2025 börjar en ny EU-förordning om öppenhet och riktad politisk reklam att tillämpas. Syftet med förordningen är att öka transparensen i politisk annonsering inom EU och därmed stärka det demokratiska samtalet och motverka desinformation, särskilt inför val. ”
Med vetskap om hur ordet desinformation idag tillämpas så behöver man inte ha speciellt mycket fantasi för att förstå att desinformation definieras som alla uppfattningar som går emot de rådande agendorna, dvs. narrativet.
Från och med oktober i år, efter påtryckningar från EU och med stöd av den nya Digital Services Act, förbjuds alltså politisk reklam på flera stora plattformar.
SVT rapporterar den 25:e juli:
Meta, som ligger bakom Facebook och Instagram, slutar med politiska annonser inom EU.
Nya regler gör det för krångligt och osäkert, hävdar den amerikanska teknikjätten.
Annonser med politiskt innehåll, liksom valreklam och vad som beskrivs som sociala frågor kommer inte att tillåtas inom unionen från och med oktober, meddelar Meta.
”Det här är ett svårt beslut – ett som vi fattat som svar på EU:s kommande regelverk”, skriver teknik jätten och syftar på ett regelverk om transparens kring politisk reklam som kallas TTPA.
Enligt Meta innebär regelverket en orimlig nivå av komplexitet och juridisk osäkerhet för annonsörer och plattformar som är verksamma i EU.
Public service stängde för övrigt dörren för länge sedan.
Det finns förstås undantag – till exempel hur man valt att släppa fram det muslimska partiet Nyans, som fått viss uppmärksamhet.
Även Jamal El‑Hajs planer på att starta ett nytt parti har det rapporterats om i etablerad media – i Sydsvenskan, på Omni, i Bulletin, och kort hos SVT. Jamal El-Haj sitter i rummet bredvid mig på plan 9 i riksdagen. Han lämnade Socialdemokraterna och är precis som jag så kallad partilös i riksdagen.
Det är beklagligt att nya mindre partier stängs ute från media – inte minst med tanke på att de etablerade partierna i stort sett är eniga i de stora tunga frågorna: såsom NATO, Ukraina, WHO:s nya direktiv, klimatagendan eller de förödande konsekvenserna av covid-19 vaccinerna som inget parti följer upp.
Varför rapporterar man sig inte när det kommer granskade studier som bygger på färsk data och som till exempel visar att chansen att bli gravid är 30 % lägre för en kvinna som tagit vaccin mot coivd-19 än en kvinna som inte tagit detta vaccin? Varför utreder man inte varför födseltalen är ner så kraftigt? Redan 2023 föddes det 12,9 % färre barn i Sverige enligt SCB.
Fyraprocentsspärren gör det svårt för ett nytt parti att ta sig in i riksdagen.
Men när media vägrar ta in annonser, vägrar publicera debattinlägg – och TV stänger dörren – hur ska då ett nytt parti kunna nå ut?
De etablerade partierna får naturligtvis hjälp med utplacering av valsedlar till de 6000 vallokalerna. Ett nytt parti får inte denna hjälp utan måste skapa en stor organisation för att kunna få ut valsedlar – ett tämligen hopplöst projekt eftersom valsedlarna dessutom ska ut tidigt på morgonen innan vallokalen öppnar. Det handlar inte om pengar utan om organisation.
Det förefaller som om hela vårt valsystem är designat för att tillgodose de etablerade partiernas fortlevnad och göra det omöjligt att få in en ny politisk kraft med en annan inriktning.
Många sätter idag sitt hopp till alternativ media men vi ser allt oftare hur YouTube-kanaler stängs ner, bankkonton spärras eller att finansiella konton blockeras.
Regeringen har till och med beställt en Säpo-utredning – som pekar ut alternativ media som ett hot mot den liberala demokratin. Vad sjutton det nu är för någonting. Antingen så är det demokrati eller så är det inte demokrati. Liberal demokrati står väl snarast för att begränsa demokratin? Allt som inte faller makten på läppen är ett HOT mot den liberala demokratin.
Tro det eller ej men det finns fler sätt att tysta demokratin. Organisationer som EXPO gräver fram allt som kan misstänkliggöra personer som inte ställer sig bakom agendan; de som inte har trampat ner i ”konsensushålet”.
Om inget hittas – då får det duga med att attackera en släkting. Men är det verkligen demokrati – om bara vissa röster tillåts? Börjar det inte mer och mer likna något vi förknippar med gamla Östeuropa – där makten kontrollerade både debatt och media.
En enpartistat där oppositionen bara får finnas – om den håller med. Så vad vill vi att Sverige ska vara? En levande demokrati – där alla röster får höras? Eller en så kallad liberal demokrati – ett system där bara vissa får tillgång till media, till möteslokaler, till tidningarnas debattsidor, till reklamutrymme och sociala medier.
Det här handlar i grunden inte om huruvida du håller med om en viss åsikt eller inte – om du sympatiserar med ett parti utanför riksdagen. Frågan är mycket större än så. Det handlar om huruvida du anser att olika åsikter ens ska få finnas.
Demokratin försvinner inte över en natt. Den monteras ner – bit för bit – i tystnad.
Stötta gärna vårt parti – Ambition Sverige. Vi har byggt en bra maskin för att få igång en ordentlig folkrörelse och vi kommer att ställa upp i riksdagsvalet 2026. Det är givetvis en uppförsbacke men om tillräckligt många kommer med på tåget så har vi en chans att göra skillnad på riktigt. Vi har inte råd att inte försöka. Det är alltför mycket som nu står på spel.