Det är dags att ifrågasätta JM:s existensberättigande. Den fyller ingen meningsfull funktion och bör avvecklas. I stället kan resurserna användas till praktiska, målstyrda insatser inom skola, högre utbildning och arbetsmarknad.

Myndigheten har vuxit snabbt och har i dag cirka 112 kvinnor och 24 män anställda. Förklaringen till ojämställdheten, säger myndigheten, är att kunskapsområdet ”attraherar fler kvinnor”. Därmed erkänns underförstått att mäns och kvinnors intressen skiljer sig åt; ett antagande som annars ofta förnekas i myndighetens egen ideologi.

Sverige rankas som EU:s mest jämställda land enligt EIGE (European Institute for Gender Equality). Psykologen Jordan B. Peterson tar ofta Sverige som exempel på att ju friare val människor kan göra, desto större blir könsskillnaderna i yrkesvalet. Det talar för biologiska skillnader i intressen på gruppnivå: män söker sig oftare till tekniska områden, kvinnor till vårdande och sociala yrken.

Svensk jämställdhetspolitik utgår från antagandet att könsskillnader enbart är sociala konstruktioner. Om könen antas vara biologiskt lika följer också idén att ojämna utfall måste korrigeras genom styrning eller särbehandling. Resultatet blir att jämställdhet reduceras till lika utfall, snarare än lika möjligheter.

Högskoleprovet gynnar män, relativt betyg, eftersom skolan generellt passar flickor bättre. Utan högskoleprovet hade flera utbildningar – juridik, psykologi, socionom, läkar- och tandläkarprogrammen – haft avsevärt färre manliga studenter. Handelshögskolan i Stockholm införde nyligen krav på högskoleprov minst 1,25, för att motverka glädjebetyg, vilket minskade andelen antagna kvinnor kraftigt. Kravet slopades snabbt. När styrmedel gynnar kvinnor accepteras det, när de gynnar män uppfattas de som problematiska.

Könsobalansen är ännu tydligare i vissa yrken. Djurskyddshandläggare är i vissa län 100 procent kvinnor, veterinärutbildningen har i dag 80–90 procent kvinnor, vilket fått praktiska konsekvenser för lantbruket genom brist på stordjursveterinärer. När kvinnor dominerar hörs sällan krav på jämställdhetsåtgärder.

I Den mjuka staten beskriver Erik J. Olsson och Catharina Grönqvist Olsson hur feminiseringen av centrala samhällsfunktioner resulterar i en stat med lägre krav, svagare auktoritet och mindre regelefterlevnad. Begreppet ”mjuk stat” myntades ursprungligen av Gunnar Myrdal. Exempel är polisens defensiva strategi vid upplopp, skolans sänkta prestationskrav och en ökad tolerans mot fel i offentlig tjänst. Kvinnodominerade arbetsmiljöer beskrivs också ofta som konfliktfyllda, något som bland annat belysts i granskningar av Länsstyrelsens djurskyddsenhet i Skåne som haft massavhopp av personal de senaste åren.

Inom akademin möter Jämställdhetsmyndighetens genusbaserade förklaringsmodeller ökande kritik. Denna avfärdas ofta som okunnig eller bakåtsträvande, vilket undergräver den akademiska friheten och myndighetens egen legitimitet.

Resultaten måste granskas. Trots stora anslag och omfattande administration är konkreta förbättringar svåra att identifiera. Mycket arbete läggs på processer och policydokument, medan de faktiska könsskillnaderna består, ibland förstärks de i linje med den så kallade jämställdhetsparadoxen.

Så hejdå Jämställdhetsmyndigheten!

Astrid Lofs, biolog, fil dr, Ambition Sverige