<\/p>\n\n\n\n
Det \u00e4r dags att ifr\u00e5gas\u00e4tta JM:s existensber\u00e4ttigande. Den fyller ingen meningsfull funktion och b\u00f6r avvecklas. I st\u00e4llet kan resurserna anv\u00e4ndas till praktiska, m\u00e5lstyrda insatser inom skola, h\u00f6gre utbildning och arbetsmarknad.<\/p>\n\n\n\n
Myndigheten har vuxit snabbt och har i dag cirka 112 kvinnor och 24 m\u00e4n anst\u00e4llda. F\u00f6rklaringen till oj\u00e4mst\u00e4lldheten, s\u00e4ger myndigheten, \u00e4r att kunskapsomr\u00e5det \u201dattraherar fler kvinnor\u201d. D\u00e4rmed erk\u00e4nns underf\u00f6rst\u00e5tt att m\u00e4ns och kvinnors intressen skiljer sig \u00e5t; ett antagande som annars ofta f\u00f6rnekas i myndighetens egen ideologi.<\/p>\n\n\n\n
Sverige rankas som EU:s mest j\u00e4mst\u00e4llda land enligt EIGE (European Institute for Gender Equality). Psykologen Jordan B. Peterson tar ofta Sverige som exempel p\u00e5 att ju friare val m\u00e4nniskor kan g\u00f6ra, desto st\u00f6rre blir k\u00f6nsskillnaderna i yrkesvalet. Det talar f\u00f6r biologiska skillnader i intressen p\u00e5 gruppniv\u00e5: m\u00e4n s\u00f6ker sig oftare till tekniska omr\u00e5den, kvinnor till v\u00e5rdande och sociala yrken.<\/p>\n\n\n\n
Svensk j\u00e4mst\u00e4lldhetspolitik utg\u00e5r fr\u00e5n antagandet att k\u00f6nsskillnader enbart \u00e4r sociala konstruktioner. Om k\u00f6nen antas vara biologiskt lika f\u00f6ljer ocks\u00e5 id\u00e9n att oj\u00e4mna utfall m\u00e5ste korrigeras genom styrning eller s\u00e4rbehandling. Resultatet blir att j\u00e4mst\u00e4lldhet reduceras till lika utfall, snarare \u00e4n lika m\u00f6jligheter.<\/p>\n\n\n\n
H\u00f6gskoleprovet gynnar m\u00e4n, relativt betyg, eftersom skolan generellt passar flickor b\u00e4ttre. Utan h\u00f6gskoleprovet hade flera utbildningar \u2013 juridik, psykologi, socionom, l\u00e4kar- och tandl\u00e4karprogrammen \u2013 haft avsev\u00e4rt f\u00e4rre manliga studenter. Handelsh\u00f6gskolan i Stockholm inf\u00f6rde nyligen krav p\u00e5 h\u00f6gskoleprov minst 1,25, f\u00f6r att motverka gl\u00e4djebetyg, vilket minskade andelen antagna kvinnor kraftigt. Kravet slopades snabbt. N\u00e4r styrmedel gynnar kvinnor accepteras det, n\u00e4r de gynnar m\u00e4n uppfattas de som problematiska.<\/p>\n\n\n\n
K\u00f6nsobalansen \u00e4r \u00e4nnu tydligare i vissa yrken. Djurskyddshandl\u00e4ggare \u00e4r i vissa l\u00e4n 100 procent kvinnor, veterin\u00e4rutbildningen har i dag 80\u201390 procent kvinnor, vilket f\u00e5tt praktiska konsekvenser f\u00f6r lantbruket genom brist p\u00e5 stordjursveterin\u00e4rer. N\u00e4r kvinnor dominerar h\u00f6rs s\u00e4llan krav p\u00e5 j\u00e4mst\u00e4lldhets\u00e5tg\u00e4rder.<\/p>\n\n\n\n
I Den mjuka staten beskriver Erik J. Olsson och Catharina Gr\u00f6nqvist Olsson hur feminiseringen av centrala samh\u00e4llsfunktioner resulterar i en stat med l\u00e4gre krav, svagare auktoritet och mindre regelefterlevnad. Begreppet \u201dmjuk stat\u201d myntades ursprungligen av Gunnar Myrdal. Exempel \u00e4r polisens defensiva strategi vid upplopp, skolans s\u00e4nkta prestationskrav och en \u00f6kad tolerans mot fel i offentlig tj\u00e4nst. Kvinnodominerade arbetsmilj\u00f6er beskrivs ocks\u00e5 ofta som konfliktfyllda, n\u00e5got som bland annat belysts i granskningar av L\u00e4nsstyrelsens djurskyddsenhet i Sk\u00e5ne som haft massavhopp av personal de senaste \u00e5ren.<\/p>\n\n\n\n
Inom akademin m\u00f6ter J\u00e4mst\u00e4lldhetsmyndighetens genusbaserade f\u00f6rklaringsmodeller \u00f6kande kritik. Denna avf\u00e4rdas ofta som okunnig eller bak\u00e5tstr\u00e4vande, vilket undergr\u00e4ver den akademiska friheten och myndighetens egen legitimitet.<\/p>\n\n\n\n
Resultaten m\u00e5ste granskas. Trots stora anslag och omfattande administration \u00e4r konkreta f\u00f6rb\u00e4ttringar sv\u00e5ra att identifiera. Mycket arbete l\u00e4ggs p\u00e5 processer och policydokument, medan de faktiska k\u00f6nsskillnaderna best\u00e5r, ibland f\u00f6rst\u00e4rks de i linje med den s\u00e5 kallade j\u00e4mst\u00e4lldhetsparadoxen.<\/p>\n\n\n\n
S\u00e5 hejd\u00e5 J\u00e4mst\u00e4lldhetsmyndigheten!<\/p>\n\n\n\n
Astrid Lofs, biolog, fil dr, Ambition Sverige<\/p>\n\n\n\n
<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Det \u00e4r dags att ifr\u00e5gas\u00e4tta JM:s existensber\u00e4ttigande. Den fyller ingen meningsfull funktion och b\u00f6r avvecklas. I st\u00e4llet kan resurserna anv\u00e4ndas till praktiska, m\u00e5lstyrda insatser inom skola, h\u00f6gre utbildning och arbetsmarknad.<\/p>","protected":false},"author":2,"featured_media":1638,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[8],"tags":[34],"class_list":["post-1636","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-politik","tag-jamstalldshetsmyndigheten"],"yoast_head":"\n