Partiprogram
Ambition Sverige

– Svenska medborgare ska inte styras av överstatliga agendor.

Sveriges framtid ska avgöras av svenska medborgare, inte av icke valda nätverk, överstatliga organ eller genom fjärrstyrning från Bryssel, Genève och Davos.

Vi säger ja till globaliseringens fördelar – handel, kunskapsutbyte och resor. Men vi säger nej till globalismen som ideologi. Globalismens kärna är maktförskjutningen bort från folket till institutioner som vi inte kan rösta bort. När besluten fattas allt längre bort från vår vardag tystnar våra röster, friheten krymper och nationens självbestämmande mals ned. Genom kommunikationer och global handel har världen blivit mindre, rikare och mer sammanlänkad. Det är globaliseringens ljusa sida. Men samtidigt har en annan rörelse vuxit fram: globalismen.

Globalism tar vår frihet

Globalismen ser nationalstaten som ett hinder och väljaren som en formalitet. Som ideologi sätter globalismen fyra saker främst: gränsöverskridande styrning, standardisering, teknokratisk problemlösning och svagare nationell suveränitet. Man vill att klimat, hälsa, migration, finans och digital infrastruktur hanteras via överstatliga organisationer (EU, FN, WHO, OECD, IMF m.fl.) och genom partnerskap mellan offentliga institutioner och privata storbolag. Där besluten i praktiken tas ovanför väljarnas huvuden. Nationen reduceras till ett genomförandeorgan; ”demokratin” blir att implementera det som redan har beslutats.

I allt högre grad påverkar icke-demokratiska organisationer såsom WHO, OECD, IMF och olika NetZero koalitioner hur Sverige styrs. WHO driver på för att ge sig själva global kontroll över hälsopolitiken vid ”nästa pandemi”. OECD motverkar skattekonkurrens mellan länder och trycker på för harmonisering så att alla ska ha ett högt skattetryck. IMF:s penningpolitiska dogmer har gång på gång bidragit till en hög global inflation – vilket innebär en stöld från dig, dina besparingar och din pension.

NetZero-agendor (tex Agenda 2030) är en annan sådan hävstång för centralisering: bindande mål, tidslinjer och kvoter flyttar beslut från våra kommuner, företag och hushåll till överstatliga organisationer. Energi, transporter och jordbruk styrs uppifrån med mål och förbud som inte tar hänsyn till svenska förhållanden. Resultatet blir att konkurrensen mellan länder stryps – lägre skatter, billigare energi och enklare regler motarbetas – medan kostnaden vältras över på medborgarna.

Order uppifrån

Gemensamt för de globalistiska organen är att de steg för steg tar ifrån oss rätten att styra oss själva. En gång i tiden var bonden fri att odla vad han ville. Idag centralplaneras hans arbete på sovjetiskt manér via klimatmål från EU och FN. Han styrs med bidrag och straff och kan övervakas från satellit. En gång var vi fria att handla, överföra pengar och yttra våra åsikter. I takt med att makten centraliseras växer politikers möjligheter till kontroll och skatteuttag. Den som kontrollerar dina pengar, din identitet och din rörelsefrihet – den kontrollerar dig.

En av de mest inflytelserika privata globalistiska aktörerna är World Economic Forum (WEF). Medlemmarna utgörs av världens största multinationella företag och andra så kallade ”stakeholders”. WEF driver idén om en ny global världsordning med ett självutnämnt ledarskap som ges långtgående ekonomiska och juridiska befogenheter. I praktiken innebär denna agenda mindre inflytande för nationer och mer styrning via digital massövervakning, individuella kontrollsystem, koldioxidbaserade poäng, censur av det fria ordet och programmerbara digitala valutor – CBDC, Central Bank Digital Currency.

Digitalt tvångssamhälle

Digitaliseringen har gjort det möjligt att övervaka och styra i en omfattning vi aldrig har sett förut. EU, FN och WEF driver på för att skapa globala digitala identiteter som gör människor till ”världsmedborgare” utan stark koppling till sin nation. Med sådana system blir det möjligt att spåra resor, vaccinstatus, inköp, koldioxidavtryck och kommunikation på nätet. Kopplat till programmerbara centralbanksvalutor kan individens inköp registreras och begränsas utifrån politiska mål eller sociala poäng – alltid under förevändningen att öka säkerhet och trygghet. Sverige går ofta i bräschen för tekniska nymodigheter utan att väga in integritetsriskerna som drabbar medborgarna. Myndigheter får digitaliseringsmål, men staten ska arbeta på nationens uppdrag, inte tvärtom. Frågan är därför enkel: vem ska egentligen registrera och granska vem?

Här måste svensk politik tala klarspråk om två nycklar i kontrollsamhället: EU:s digitala identitetsplånbok och digitala centralbanksvalutor.

Digitala centralbanksvalutor (CBDC)

CBDC:s, t.ex. e-kronan eller den digital euron, marknadsförs som moderna och inkluderande. I verkligheten är de spårbara och programmerbara ”pengar” lämpade för ekonomisk styrning av individen. Med CBDC:s är det möjligt att införa negativ ränta, utgångsdatum efter vilket dina pengar brinner inne och köpvillkor och/eller köpförbud för vissa varor eller på vissa platser. Detta innebär att staten kan komma att forma ner till minsta kvitto. Ett tekniskt fel eller ett politiskt beslut i ett centralt system kan låsa, ransonera eller rikta om betalningsflöden i realtid. En sådan maktkoncentration hör inte hemma i en demokrati. Vi kräver att kontanter grundlagsskyddas, att mångfalden av betalningsmedel värnas och att varken e-krona eller digital euro införs för allmänheten. Bankkontot ska inte bli statens fjärrkontroll.

Digital ID-plånbok

EU:s eIDA-ramverk och den planerade EU Digital Identity Wallet (EUDI Wallet) säljs in som smidigt och enkelt. Legitimation, körkort, betyg, biljetter, signaturer, medicinska intyg – allt i samma plånbok. Bekvämt? Ja. Farligt? Också ja. När identitet, behörigheter och vardagstjänster kopplas till ett och samma verktyg skapas en perfekt infrastruktur för villkorad tillgång, spårning och beteendestyrning. ”Frivilligheten” blir snabbt falsk om myndigheter, banker och företag i praktiken kräver plånboken.

Ambition Sveriges linje är glasklar: identitet ska identifiera – inte styra. ID-plånboken får aldrig bli ett villkor för att delta i samhället. Rätten till ett analogt liv är central. All central övervakning av individers liv ska förbjudas.

Om CBDC och personliga ’carbon credits’ kopplas till ID-plånboken blir den navet för både identitet och pengar. ID-plånboken blir det perfekta styrmedlet: med CBDC och personliga koldioxidkrediter kan dina köp spåras i realtid (belopp, butik, plats), din koldioxidkvot registreras automatiskt, och spärrar läggas in – från geofencing till köpstopp på ’fel’ varor – allt kopplat till din personliga legitimation.

Överstatlig styrning

2019 slöt WEF partnerskap med FN för att skynda på Agenda 2030 – en ordning där miljardärer och checklistor går före folkstyre. Svenska regeringar har följt efter. Den kursen ska brytas: Sverige ska inte underordna sig Agenda 2030, FN:s Pact for the Future eller Global Digital Compact. Vi säger nej till WHO:s pandemifördrag, bindande IHR-ändringar och deltagande i WHO:s nätverk för digitala hälsocertifikat.

Vi vill ha ett Sverige som finns till för sina medborgare. Staten ska tjäna folket – inte styra det. Bonden ska få odla och producera, inte fylla i rapporter. Företag ska växa genom fri konkurrens, inte genom överstatliga checklistor och kontroll. Våra pengar ska inte kunna programmeras mot oss och våra ID:n ska inte bli kontrollverktyg. Lagarna ska stiftas i Sveriges riksdag – av folkvalda som kan röstas bort.

Ambition Sverige ska verka för:

• Att lämna Agenda 2030 som styrande ram, samt FN:s Pact for the Future och Global Digital Compact; återta nationella mål och budgetstyrning.
• Att säga nej till WHO:s pandemifördrag och bindande IHRändringar; lämna WHO:s Global Digital Health Certification Network.
• Att stoppa ekrona och avvisa digital euro för allmänheten; grundlagsskydda kontanter och mångfald i betalningar.
• Att säga nej till EUDI som villkor för samhällsdeltagande; avvisa SOU 2023:61 och förbjuda central loggning av vardagsanvändning.
• Att avvisa SOU 2023:22 och all generell åtkomst till elektronisk kommunikation; försvara stark kryptering och privatliv.
• Att minska statligt mediestöd som gynnar agendadrivna jättar; värna yttrandefrihet och pluralism.
• Att dra i handbromsen för DSA, EU Digital Travel Identity och WHO:s GDHC/GDHCN; inga permanenta digitala åtkomstsystem i Sverige.

– Säkerhet genom avspänning, diplomati och militärt försvar.

Ambition Sverige vill bygga ett tryggt, självständigt och alliansfrihetligt Sverige där säkerheten vilar på egen styrka, diplomati och förmåga till avspänning, inte på utländsk militär närvaro eller överstatliga stormaktsallianser.

Säkerhetspolitik genom diplomati och självständigt starkt militärt försvar

Sveriges utrikespolitik har genomgått en dramatisk förskjutning från en lång tradition av alliansfrihet och fredsskapande diplomati till en tydligt konfrontativ hållning inom ramen för NATO och EU. Genom att tillåta USA att disponera militärbaser på svensk mark har Sverige gjort sig till ett potentiellt mål i en stormaktskonflikt. Detta innebär att vi inte längre står utanför spänningarna mellan kärnvapenmakter, utan har aktivt tagit ställning i en geopolitisk konflikt där Sveriges intressen riskerar att hamna i skymundan.

EU, som en gång byggde sin legitimitet på ett fredsprojekt, har utvecklats i en allt mer militariserad riktning. Både unionens och NATO:s ledarskap uttrycker sig öppet i termer av upprustning och långvarig konfrontation med Ryssland. I detta klimat trängs diplomatin undan till förmån för ett permanent krigstillstånd. Ambition Sverige menar att detta är en en kortsiktigt farlig väg, där Sveriges långsiktiga säkerhet offras för andra makters intressen.

En återgång till en traditionell svensk självständig linje

Vi förespråkar en återgång till en utrikes- och säkerhetspolitik baserad på avspänning, alliansfrihet och ett självständigt svenskt försvar.

Sverige ska ha fungerande diplomatiska relationer med alla länder, även med de länder där meningsskiljaktigheter föreligger. Historien har visat, inte minst under Kubakrisen, att diplomatiska och personliga kontakter mellan nationella ledare kan vara avgörande för att undvika katastrofala väpnade konflikter.

Våra och Europas ledare har dessvärre visat prov på motsatsen.

DCA-avtalet och NATO-medlemskapet

Sverige måste kunna försvara sig själv. Att ha en beväpnad utländsk militärmakt på svenskt territorium i fredstid är inte förenligt med alliansfrihet.

DCA-avtalet ger USA rätt att använda svenskt territorium för utplacering av vapensystem där kärnvapenbestyckade medeldistansrobotar inte kan uteslutas. Därmed blir Sverige ett prioriterat förbekämpningsmål vid en stormaktskonflikt. DCA-avtalet måste omgående sägas upp.

NATO har mer och mer blivit en krigsorganisation i stället för en försvarsorganisation. Sveriges regering har upplåtit sitt territorium till att användas som ett uppmarschområde för NATO-trupper vid ett tänkt krig mot Ryssland.  Detta ökar markant risken för att Sverige blir ett av de första förbekämpningsmålen vid en stormaktskonflikt. Regeringen har med sitt agerande gravt försämrat Sveriges säkerhetsläge och NATO är därför en organisation vi måste lämna så fort som möjligt.

Genom egna beslut har Sverige ökat krigshotet

Den svenska vapenexporten till Ukraina, inträdet i NATO- och DCA-avtalet har tillsammans bidragit till att markant försämra Sveriges säkerhetsläge. Myndigheter som MUST, FRA och FOI konstaterade tidigt att Rysslands invasion av Ukraina inte i sig innebar ett ökat hot mot Sverige. Det är därför oroväckande att samtliga riksdagspartier, oavsett ideologisk hemvist, tycks ha en gemensam vilja att driva en konfrontativ försvars- och säkerhetspolitik. Ambition Sverige anser att denna väg är strategiskt riskfylld, både säkerhetsmässigt och ekonomiskt.

Sverige har skänkt mycket resurser, både materiellt och i pengar, till Ukraina sedan kriget startade. Stödet till Ukraina måste nu upphöra för att fullt ut prioritera upprustningen av det svenska försvaret och för att minska hotbilden mot Sverige.

Sveriges säkerhet byggs bäst genom att stå utanför militära block, med målet att hålla landet borta från framtida konflikter. Under 200 år av fred har alliansfriheten visat sig vara en framgångsrik säkerhetsstrategi. Vi vill se en fortsättning på denna tradition.

Sveriges framtida försvar

Världen förändras och med det hur krig bedrivs. Detta måste återspeglas i hur vi utformar både vårt försvar och vår säkerhetspolitik.

Dagens konflikter är ofta hybrida till sin natur och innefattar cyberattacker, psykologiska operationer och andra icke-traditionella angreppsformer. Det innebär att det svenska försvaret måste vara robust och anpassningsbart för dessa nya hotbilder.

Sverige ska dra nytta av ny teknik, innovation och erfarenheter från pågående konflikter i sin försvarsplanering, exempelvis hur drönare, artilleri och elektronisk krigföring visat sig vara mer avgörande än stridsvagnar och flygstridskrafter.

Vi förespråkar ett försvar som bygger på både folklig förankring genom värnplikt och professionell kompetens genom yrkesmilitärer. Det skapar ett försvar som är både brett och spetsigt med folklig förankring men som samtidigt borgar för hög kompetens.

Sveriges försvarsmakt har i dag en betydligt mindre volym än för bara några decennier sedan. Ett återställande av det gamla invasionsförsvaret är dock varken realistiskt eller ändamålsenligt. Istället ska vi bygga ett flexibelt och modernt försvar byggt på små lättrörliga enheter med stor eldkraft som kan verka med precision och uthållighet.

Svensk försvarsindustri har en avgörande roll i detta arbete. Staten bör säkerställa att våra försvarsbeställningar utformas så att de stärker den inhemsk försvarsindustrins förmåga och kapacitet att producera den materiel som det svenska försvaret behöver. Det gynnar Sverige.

Försvarsmakten och civilförsvaret

Den samlade förmågan i det civila samhället ska kunna mobiliseras och ledas i händelse av kris eller angrepp, inte minst för skydd av strategiska funktioner och infrastruktur. Vi ser behov av en omfattande uppgradering av vår sjukvårdskapacitet, vårt skydd av kritisk infrastruktur och vår samordning av aktörer som kustbevakning, tull, polis och räddningstjänst. Sverige måste kunna stå emot långvariga störningar och kriser, oavsett om de orsakas av yttre eller inre angrepp.

Försvarsmakten och civilförsvaret måste som helhet snabbutredas och snabbt förändras i grunden utifrån den totalt förändrade taktiken och strategin som utvecklats i Ukrainakriget.

Hemvärnet utgör en viktig del av det svenska försvaret och ska därför förstärkas i linje med det övergripande upprustninge av försvarsmakten. Även hemvärnet bör därför få resurser till att tillhandahålla nya tekniska verktyg såsom drönare och anti-drönartenik.

Resurser som jägarkåren och övriga vapenlicensinnehavare är viktiga delar i försvaret av Sverige. Därför ska licensierade vapenägare få inneha halvautomatiska vapen i den utsträckning som de behöver utan statens involvering.

Det inhemska hotet

Sist men inte minst ser vi ett allvarligt hot i den inhemska otryggheten. En suverän stat måste kontrollera alla delar av sitt territorium. Om inte staten har våldsmonopolet så innebär det att någon annan part har våldsmonopolet – därmed har inte staten kontroll. Staten måste återta kontrollen över de 59 s.k. utsatta områden där den tappat greppet. Rättsstatens återtagande av våldsmonopolet i dessa delar av landet är en förutsättning för att hela Sverige ska kunna omfattas av både ett fungerande totalförsvar och inre säkerhet.

Sammanfattning

Ambition Sverige vill bygga ett tryggt, självständigt och alliansfrihetligt Sverige där säkerheten vilar på egen styrka, diplomati och förmåga till avspänning, inte på utländsk militär närvaro eller överstatliga stormaktsallianser.

Ambition Sverige ska verka för att:

• Sveriges säkerhet tillvaratas genom alliansfrihet, diplomati och avspänning.
• Sverige bygger upp en stark försvarsmakt.
• Alliansfrihet och neutralitet är en förutsättning för att hålla Sverige utanför krig. Därför måste vi lämna NATO.
• DCA-avtalet sägs upp omgående – Sverige ska inte ha utländsk trupp på sitt territorium.
• Militärt stöd till Ukraina avbryts eftersom det ökar hotbilden mot Sverige.
• Licensierade vapeninnehavare ska få använda sina vapen utan statlig inblandning.
• Sverige återtar våldsmonopolet i samtliga ”utsatta områden”.

– Återta kontrollen för att motverka social oro och kriminalitet.

Bakgrund: hur Sverige tappade kontrollen

Sverige har under de senaste decennierna haft en av världens mest generösa migrationspolitik, där samma politik har drivits oavsett om ”högern” eller ”vänstern” har styrt. Detta har lett till omfattande samhällsförändringar och negativa konsekvenser för ekonomi, välfärd, trygghet och social sammanhållning.

Under Reinfeldtåren gjorde Alliansregeringen 2008 Sverige till ett av världens mest liberala länder för arbetskraftsinvandring. Efter 2011 sköt asylvolymerna i höjden, och parollen ”öppna era hjärtan” blev 2014 symbolen för en politik där stora inflöden kombinerades med svaga krav. Samtidigt genomfördes skattesänkningar och nedskärningar i bland annat sjukförsäkring och a-kassa, vilket drabbade många svenskar i behov av stöd. Under Reinfeldts tid tredubblades antalet asylsökande, särskilt efter 2011, och Sverige blev ett av EU:s mest generösa länder vad gäller asylrätt. År 2011 slöts också en överenskommelse med Miljöpartiet som gav papperslösa rätt till skolgång och sjukvård, vilket utökade välfärdstillgången även för personer utan laglig uppehållsstatus.

Socialdemokraterna (S), Miljöpartiet (MP), Centerpartiet (C) och Vänsterpartiet (V) har historiskt försvarat en generös flyktingpolitik och ett universellt välfärdssystem. Under Stefan Löfvens S-regering (i samarbete med MP) tog Sverige 2015 emot över 160 000 asylsökande, högst per capita i Europa – samtidigt som Stefan Löfven deklarerade att ”mitt Europa bygger inga murar”. Vänsterpartiet har konsekvent motsatt sig volymmål och kvoter samt föreslagit amnesti för ensamkommande och papperslösa.

Under S-ledda regeringar har nyanlända fått omedelbar tillgång till barnbidrag, bostadsbidrag, etableringsersättning, SFI, vård och skola. Förslag om kvalificeringstid för vissa bidrag har avvisats eller fördröjts av S och V, som hävdat att Sverige ”tjänar på mångfald”. Resultatet har blivit fortsatt höga volymer, permanenta i stället för tillfälliga uppehållstillstånd, omedelbar full välfärdstillgång och slopade kvalificeringstider. 2015 års politik gav EU:s högsta migration per capita, med ett inflöde som översteg integrationskapaciteten. Följden blev fördjupad segregation och ökad otrygghet.

På 1990-talet ingick S ett hemligt avtal med Sveriges Muslimska Råd (SMR). S lovade ökad muslimsk representation och att driva specifika krav: fredagsbön på arbetstid, muslimska helgdagar, imamutbildning och halal – mot att SMR mobiliserade röster åt S. Detta gav en religiös intresseorganisation direkt politiskt inflytande. Avtalet säkrade S röster och öppnade för islamistiskt inflytande i politiken samt incitament för ytterligare migration. Sammantaget bär båda blocken ansvar för dagens situation. Ett regeringsskifte räcker inte – en total kursändring och nya krafter krävs.

Konsekvenser

Ekonomiskt har migrationen, särskilt i form av anhöriginvandring, inneburit betydande nettokostnader. Flera oberoende analyser visar att många nyanlända förblir bidragsberoende i decennier och att en stor andel aldrig uppnår självförsörjning. Detta belastar skattefinansierade system och försvagar välfärden, samtidigt som ersättningar stramats åt för svenska medborgare. Kommuner med hög invandring har fått ökande kostnader för socialtjänst, bostäder, skola och sjukvård, ofta utan tillräckliga resurser.

Segregationen har under tiden ökat kraftigt, med framväxten av parallella samhällen där integrationen misslyckats. I många av dessa områden har social oro och kriminalitet vuxit fram. Personer med utländsk bakgrund är överrepresenterade i brottsstatistiken, särskilt vad gäller grova våldsbrott, rån och sexualbrott. Gängkriminalitet, skjutningar och sprängdåd har eskalerat, ofta med kopplingar till unga män från invandrade familjer.

Parallellt har Sverige blivit ett mål för radikal islamism. Säkerhetspolisen bedömer hotnivån från islamistiska extremister som fortsatt hög, med dokumenterade fall av radikalisering, terrordåd och infiltration i skola, rättsväsende och föreningsliv. Till detta kommer minskad social tillit och ökad polarisering i samhället, vilket försvårar både demokratiska samtal och långsiktig samhällsplanering. De återvandringsbidrag som flera riksdagspartier förespråkar riskerar dessutom att bli ”Ebberöds bank”, där en i familjen flyttar tillbaka till hemlandet och tar återvandringsbidraget. Sedan skickar man tillbaka en annan anhöriginvandrare till Sverige.

Åtgärder

Situationen har uppstått genom oansvariga politiska beslut, icke-demokratiska överenskommelser och öppna gränser som nu måste hanteras. Principen är enkel: den som arbetar, försörjer sig själv och respekterar svensk lag, demokrati, jämställdhet, grundläggande fri- och rättigheter och religionsfrihet ska kunna bygga ett bra liv här. Kriminella, bidragsturister, hatpredikanter, våldsbejakande extremister och klanbaserade nätverk ska inte tillåtas verka fritt – de ska utvisas.

Vi lämnar den ”naiva” politiken och föreslår därför ett tidsbegränsat stopp för ny invandring i minst tio år. Under denna tid återtas kontrollen, brott lagförs, personer utan rätt att vara här eller som begår allvarliga brott utvisas, och resurser styrs om till trygghet, skola, vård och fungerande kommuner.

Rättsstaten ska bita

Den som vistas i Sverige gör det på svenska villkor. Den som begår brott har förbrukat rätten att stanna. Huvudregeln ska vara att dömda personer avtjänar straff i hemlandet genom avtal där Sverige ersätter kostnaden, följt av utvisning på livstid (återreseförbud). Oändliga överklaganden och år av processer ska ersättas av snabba, rättssäkra och permanenta beslut. Extremism, angrepp på demokratin och försök att införa parallella rättssystem accepteras inte. I Sverige gäller endast svensk lag och särregler för särskilda grupper accepteras inte.

Arbete före bidrag

För att få ta del av allmän eller särskild välfärd och förmåner införs en kvalificeringstid på minst fem års sammanhängande egen försörjning i Sverige. Personer i arbetsför ålder som efter lång tid fortfarande inte försörjer sig och inte har betalat skatt på nivå som visar faktisk etablering ska kunna utvisas. För dem som har bott länge i Sverige utan att nå egen försörjning införs en övergångsperiod på 6–12 månader. Efter övergången upphör samtliga bidrag och behovsprövade ersättningar, och den som därefter fortfarande inte försörjer sig ska kunna utvisas. Personer som vistas här illegalt ska inte ha rätt till bidrag, behovsprövade ersättningar eller generell välfärd.

Språk

Integration börjar med språket och respekten för landet man valt. Språkinlärning är individens ansvar. SFI och tolkstöd upphör efter ett år i Sverige och offentligt bekostad hemspråksundervisning avskaffas.

Ordning i folkbokföringen

En nationell folkräkning ska genomföras och varje människa ska endast kunna ha ett personnummer eller ett samordningsnummer. De som saknar rätt att vistas i landet ska utvisas.

Gränskontroll och återvändande

Sverige ska återta kontrollen vid gränsen och i utvisningskedjan. Gränspolis och tull ska utökas och ett nationellt återvändandecenter inrättas. För en effektiv hantering byggs förvarsplatser ut, egna transportresurser anskaffas, bindande återtagandeavtal tecknas och snabbspår för identitetsfastställande införs. Den som saknar rätt att stanna ska lämna landet.

Medborgarskap

Nullitet införs när medborgarskap beviljats på falska grunder eller falsk identitet: beslutet ogiltigförklaras som om det aldrig funnits, följt av utvisning och livstids återreseförbud. Det införs också möjlighet att återkalla medborgarskap efter dom för terrorism, spioneri, landsförräderi, krigsbrott eller organiserad brottslighet (inklusive våldsbejakande islamism, hedersbrottslighet och kriminella klaner), följt av utvisning och livstids återreseförbud. Medborgarskap och uppehållstillstånd ska även kunna återkallas vid grova brott, öppet motarbetande av statsskicket eller återresa till hemlandet trots påstådda skyddsskäl. Naturalisationskraven skärps med språk- och samhällsprov, flerårig skötsamhet, säkerhetsprövning och lojalitetsförklaring. Hatpredikanter, islamister och klanaktörer ska stoppas redan i processen, och beslut ska prövas snabbt och rättssäkert i särskild domstol.

Stoppa skuggsamhället

Efterfrågan på illegal vistelse ska slås ut genom kännbara sanktionsavgifter och möjliga näringsförbud för arbetsgivare som anlitar personer utan tillstånd, samt vite och hyresförbud för hyresvärdar som hyr ut till dem. Utresekontroller införs vid gränser och flygplatser så att ingen kan ”försvinna” ur systemen, och ett sammanhållet ID-flöde krävs för arbete, boende och välfärd.

Tillfälliga tillstånd

Uppehållstillstånd blir tidsbegränsade och omprövas regelbundet. Återresa till hemlandet vid påstådda skyddsskäl, brottslighet, missbruk, motverkande av det demokratiska samhället eller långvarigt bidragsliv utan egen försörjning bryter rätten att stanna.

Bakgrundskontroller

Verkliga bakgrundskontroller införs: dokumentforskning, biometriska korskontroller, säkerhetsintervjuer och systematisk informationsdelning med ursprungs- och transitländer. Myndigheter ska veta vem som kommer hit och vistas i Sverige.

Kommunal ordning och välfärdsprioritering

Kommuner får inte runda statens regler med specialbidrag och förturer. Välfärden ska prioritera dem som byggt systemet.

Föreningsbidrag

Skattepengar ska inte gå till organisationer som försvårar utvisningar eller främjar parallella rättsordningar. Full insyn ska gälla i all skattefinansierad migrationsverksamhet.

Pull-faktorer: klarspråk utåt

I ursprungsländerna ska det kommuniceras tydligt att Sverige inte längre är ett land där man kan leva på bidrag eller gömma sig i skuggsamhället.

Barn, heder och utsatta

Hedersbrott, tvångsäktenskap och parallella normsystem möts med omedelbart skydd för barn och kvinnor, straffskärpningar och utvisning av förövarna.

Sammanfattning

Detta är migrationspolitik i folkstyrets anda: Vi sätter Sverige på fötter, skyddar dem som bär landet och stänger dörren för dem som missbrukar det. Rättvisa förutsätter ordning. Trygghet kräver gränser. Framtid byggs av arbete.

Ambition Sverige ska verka för:

• Att införa tio års stopp för all ny invandring. Utvisning av personer utan laglig rätt att vistas i landet, anhöriginvandring stoppas under perioden.
• Snabbare utvisningar och att straff ska avtjänas i hemlandet genom avtal. Utvisning som huvudregel efter straff.
• Att Sverige ska återta kontrollen vid gränsen. Vi bygger ut förvarsplatser, skaffar egna transportresurser och inför snabbspår för identitetskontroll.
• Att stoppa skuggsamhället. Inför sanktioner mot illegala arbetsgivare/hyresvärdar, utför utresekontroller och kräv ett enhetligt ID-flöde.
• Att tillfälliga uppehållstillstånd innebär regelbunden omprövning där återresa till hemlandet, grov brottslighet eller långvarigt bidragsberoende bryter rätten att stanna.
• Att införa en kvalificeringstid på minst fem år innan man får full tillgång till välfärd och förmåner.
• Att förbättra bakgrundskontroller genom dokumentforskning, biometri, säkerhetsintervjuer och informationsdelning.
• Att lägga språk- och integrationsansvar på individen. Hemspråksundervisning och SFI avskaffas, tolkstöd beviljas under högst ett år.
• Att genomföra en nationell folkräkning för att säkerställa att det finns ett person-/samordningsnummer per person. Nullitet vid bedrägligt medborgarskap.
• Att skattepengar inte ska gå till organisationer som försvårar utvisningar.
• Att tala klarspråk i ursprungsländerna – Sverige är inte en bidragsdestination.
• Att hedersbrott, tvångsäktenskap och parallella normsystem möts med omedelbart skydd för barn och kvinnor. Straffskärpningar och utvisning av förövarna.
• Att motverka klankriminalitet genom vistelseförbud, vittnesskydd och utvisning.

– Fixering vid koldioxid hämmar miljöarbetet.

Miljörörelsen har blivit en maktfaktor

Efter det att Rachel Carsons bok ”Tyst vår”, som handlade om föroreningar, kom ut 1962 har en stark miljörörelse vuxit fram. Miljörörelsens outtröttliga arbete har inneburit en ökad medvetenhet om hur viktigt det är att ta hand om miljön.

Miljörörelsen gör idag sin röst hörd i de flesta länder och har kommit att bli en stark maktfaktor. Det är många som vill representera den politiska ideologi som förespråkar det gröna skiftet. I princip samtliga svenska riksdagspartier har därför anammat detta sätt att tänka, vilket också har blivit förankrat som statsbärande idé. Idéerna kring ”det gröna skiftet” bildar ett väsentligt fundament för det mellanstatliga arbetet inom både FN och EU.

Med Brundtlandkommissionens rapport från 1987 kom ett nytt perspektiv in i arbetet med att värna vår jord. Kommissionen parade ihop miljö- och utvecklingsproblem och presenterade begreppet hållbar utveckling.

Rapporten kopplade samman två icke-statliga organisationer som tidigare hade varit verksamma på var sin sida av arenan – biståndsorganisationerna och miljörörelsen. Den lyfte fram ett miljötema som på 1980-talet kraftigt aktualiserades, nämligen idén om att människan påverkar jordens klimat genom utsläpp av växthusgaser. Året efter Brundtland-kommissionens rapport tillkom etablerades FN:s klimatpanel, IPCC, Intergovernmental Panel on Climate Change.

En avsmalnad miljödebatt

Under mer än trettio år efter att dessa två rapporter publicerats har vi upplevt en avsmalnad miljödebatt. Den handlar numera enbart om klimatet, där samtliga miljö- och biståndsorganisationer deltar. Samtidigt har politiker, förvaltning och media tagit stort utrymme i debatten med självutnämnda experter såsom Johan Rockström och Greta Thunberg. Detta har resulterat i att allt från ändringar i ekosystemen till beståndsvariationer för enstaka djur-och växtarter påstås vara orsakade av klimatförändringar.

När det mesta av verkliga och icke-verkliga miljö- och utvecklingsproblem påstås vara orsakade av människoskapade klimatförändringar, så blir den politiska lösningen enkel; vi måste kämpa mot utsläpp av koldioxid. Saknar man insikt om de verkliga problemen, då saknas också förmågan att lösa dem. Detta vill Ambition Sverige (A) ändra på!

Politiken måste bli mer vetenskaplig och vetenskapen mindre politisk

År 1990 varnade FN:s klimatpanel IPCC att om en fortsatt exponentiell ökning av koldioxidutsläpp, freoner och andra växthusgaser skulle fortsätta, så skulle konsekvenserna för jordens klimat år 2100 bli förödande. Den senaste rapporten från IPCC 2022 visar däremot att den utveckling man befarade 1990 inte alls kommer att inträffa. Inte heller den utveckling man befarade i rapporten från 2013 anses längre sannolik, någon global katastrof förutspås inte längre.

Idén om att ”klimatvetenskapen är avgjord” går trots detta som en röd tråd genom dagens diskussioner i politik och media. Tyvärr utgår man då från en idé som inte stöds ens av den forskning man refererar till. Detta har inte bara snedvridit vår offentliga och politiska debatt om energifrågor, miljö och utsläpp av växthusgaser – utan också hämmat viktiga vetenskapliga och politiska diskussioner om vårt framtida klimat. Enorma summor av skattebetalarnas pengar har plöjts ner i förlustbringande ”gröna investeringar”. Detta har haft en stor negativ påverkan på miljön, utan att ge någon som helst påverkan på klimatet.

Sveriges koldioxidutsläpp är låga

Sveriges utsläpp är bland världens lägsta. Sverige står idag för 0,1 procent av världens totala koldioxidutsläpp – alltså en promille. Det är bruttosiffran. Tar man hänsyn till den enorma mängd koldioxid som våra skogar binder – i linje med FN:s klimatpanels rekommendationer om att beakta nettoutsläpp – så sjunker Sveriges andel till 0,01 procent av de globala utsläppen, alltså en tiondels promille.

Det betyder att Sverige redan är ett av världens mest klimatneutrala industriländer. Att i detta läge fortsätta driva en extrem klimatpolitik för att ”gå före” är inte bara symbolpolitik, det är resursslöseri med skattebetalarnas pengar. Detta manar till eftertanke och återhållsamhet. Sverige kan bidra till globala lösningar, men det ska ske i balans med vår egen välfärd, energitrygghet och konkurrenskraft.

Klimatdebatten fokuserar olyckligtvis på den påstådda ökningen av klimatkatastrofer som skyfall, torka, och orkaner som våra utsläpp påstås medföra. Detta trots att FN:s klimatpanel IPCC inte har kunnat påvisa något sådant samband.

Den globala medeltemperaturen har ökat med cirka 1,5 grad (mätt från en tidpunkt som var extremt kall) – främst genom mindre kalla vinternätter på våra breddgrader. Att reducera utsläppen av växthusgaser är nödvändigt på lång sikt, men långt ifrån det viktigaste för klimatet under överskådlig tid. Sverige har redan sänkt sina utsläpp med cirka 70 % sedan 1970 och kan nu sitta stilla i båten. Enligt FN:s klimatpanel IPCC förväntas utsläppen sjunka från dagens ca 40 gigaton/år till 10 gigaton/år vid seklets slut. Orsaken till att utsläppen förväntas sjunka beror på att framförallt Kina och Indien förväntas minskar sin kolbaserade elproduktion efter 2050.

Vi bör fokusera på verkliga problem

Det är nu viktigt att vi ägnar oss åt världens verkliga problem, och långsiktiga lösningar på dem. Med ekonomi menas hushållande med knappa resurser, något som borde genomsyra alla delar av samhället. Energiresurser är något världen måste utnyttja optimalt på lång sikt. Att till exempel frakta biomassa långa sträckor för att utsläppen i Sverige skall bli ”grönare”, är i ett globalt perspektiv kontraproduktivt. Bäst ekonomi är att använda råvaror nära platsen där de växer/tillverkas. Reduktionsplikten är ett annat exempel. När biomassa omvandlas till biodiesel, går en stor del av energiinnehållet förlorat. Global energiekonomi borde vara det man diskuterar vid framtida COP-möten. Om resursförstöringen kan reduceras kan vinnarna bli fler än förlorarna.

Miljöproblem får inte längre negligeras

I takt med en alltmer alarmistisk syn på klimatet har de traditionella miljöproblem i stor utsträckning negligeras, inte minst då effekter av fossilfri energi diskuteras, dvs vind- och solenergianläggningar. Även när det gäller satsningen på eldrivna transporter saknas till stor del en redovisning av miljöpåverkan från annat än ”klimatutsläpp”.

I dagens debatt svartmålas kött, skogs- och jordbruk. För köttfrågan och jordbruket finns numera forskning som visar att jordbruket bidrar till minskade utsläpp av koldioxid. Säd, åkrar och betesmarker binder stora mängder kol, vilket IPCC och Naturvårdsverket märkligt nog inte tillgodoräknar jordbruket.

Beträffande kött redovisas aldrig något annat än metan- och koldioxidutsläpp som viktiga faktorer när det gäller miljöpåverkan. Köttets fördelar med sitt rika innehåll av näringsämnen diskuteras inte. Kornas koppling och bidrag till öppna landskap med alla sina biologiska mervärden lyfts aldrig fram i media. Människans beroende av kött genom årtusenden, särskilt i ej odlingsbara områden, hör vi inget om i debatten. Vad vegetabilisk föda och andra ersättningar till kött orsakar för miljöproblem hör man inte heller talas om.

Det finns idag nästan ingen debatt om organiska miljögifter som sprids i luft, vatten och mat. För 20–30 år sedan var den debatten levande.

En stor källa till utsläpp är kommunernas avloppsvatten och avloppsslam, där PFAS, läkemedelsrester och andra miljögifter sprids i stora mängder till sjöar, vattendrag och åkrar. Andra källor för till exempel PFAS-utsläpp är brandövningsplatser, militäranläggningar och flygplatser.

Miljö- och hälsoproblem som uppstår på grund av organiska miljögifter måste åter sättas i centrum.

Ett femte reningssteg

Av 290 kommuner i Sverige är det fortfarande bara en enda kommun i Sverige, Linköping, som genomfört ett femte reningssteg för att eliminera organiska miljögifter såsom PFAS, läkemedelsrester etc. Bara från Göteborgs avloppsreningsverk släpps det ut ca 500 miljoner mikropartiklar per timma trots att reningsverket avskiljer ca 90 procent av de miljarder partiklar som kommer in.

I Schweiz har cirka 30 av de största städerna installerat en avancerad rening med ett femte reningssteg. Kostnaden för Linköping uppgick till cirka 25 miljoner kronor år 2015. Motsvarande kostnad idag beräknas till cirka 32 miljoner. Total kostnad för att installera ett femte reningssteg i de 30 största kommunerna i Sverige kan uppskattas till cirka 1 miljard kronor. Detta kan jämföras med Sveriges satsning på vindkraft för cirka 300 miljarder kronor eller de 85 miljarder som har satsats på Northvolt, utan något resultat alls.

Miljöskandalerna tilltar

Bränderna i soptippar under 2020–21 i Botkyrka och Upplands-Bro, avslöjade att tillsynen från myndigheterna inte fungerar. Bränderna orsakade utsläpp av mycket farliga miljögifter. I Botkyrka återfanns höga halter av dioxiner, arsenik och tungmetaller i släckvattnet. Kommunen höll provsvaren hemliga en längre tid, vilket SVT rapporterade om den 29:e januari 2021.

Föroreningarna med PFAS i dricksvatten i Kallinge i Ronneby och i Bäcklösa vattenverk i Uppsala är andra belysande exempel. I båda fallen handlar det om Försvarsmaktens bristfälliga hantering av brandsläckningsmedel. Enbart händelsen med PFAS i Sverige är en miljöskandal.

Enligt Livsmedelsverket kan hela 5,8 miljoner svenskars kommunala dricksvatten vara påverkat av PFAS. Att denna miljöskandal har kunnat fortgå i så många år utan att våra tillsynsmyndigheter i kommuner, länsstyrelser, på Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen har ingripit, är oacceptabelt.

PFAS-problemet har varit känt under lång tid och tillverkningen började redan på 40-talet. Kanske beror det på att allt fler tjänstemän och chefer blivit upptagna av ”klimathotet” och det luddiga begreppet ”hållbar utveckling”? De har blivit ”klimatsamordnare” och har därför inte tid att ägna sig åt de allvarliga och brådskande miljöfrågorna.

Ett annat stort problem är nedfallet av miljögifter via nederbörd. I stort sett alla kända miljögifter förekommer i nederbörd. Nedfallet sker varje dag, dygnet runt, året runt.

Beslutsunderlag saknas – därför behövs en samlad redovisning

Ett problem är att politiker och andra beslutsfattare i dag saknar en samlad bild av trender och miljöpåverkan. Därför bör Naturvårdsverket ta fram en återkommande redovisning som beskriver hur mycket avfall som uppstår, med särskild fokus på farligt avfall: Vart avfallet tar vägen och hur det hanteras, utsläpp av olika föroreningar till luft och vatten samt vilka mängder miljöfarliga kemikalier som hanteras. Redovisningen ska även beskriva trender och förändringar över tid (se även punkt 11 nedan).

När det gäller tidplan, genomförande och projektledning för det föreslagna arbetet bör Miljödepartementet fatta beslut om hur det ska gå till. Naturvårdsverket kan vara formell samordnare, under förutsättning att myndigheten får tillgång till kompetenta konsultresurser och nödvändig finansiering för de åtgärder som krävs.

Ambition Sverige ska verka för:

• Att installering av ett femte reningssteg blir verklighet i de kommunala avloppsreningsverken i de 30 största kommunerna där också de totala årsutsläppen av organiska miljögifter inklusive tungmetaller mäts upp, identifieras och redovisas.
• Att kompletterande rening införs i samtliga PFAS-kontaminerade vattenverk i Sverige för att klara kommande gränsvärden för PFAS.
• Att ett program startas för att minska utsläppen till luft och vatten av s k mikroplaster inklusive nanopartiklar från trafik, vägar, industrier, avloppsreningsverk m.m.
• Att ett kontrollprogram startas för Sveriges 30 största sjöar, där förutom organiska miljögifter och tungmetaller även mängd och antal mikroplast-partiklar mäts och redovisas.

• Att med anledning av Think Pink-skandalen, där avfall tilläts spridas okontrollerat i ett 15-tal kommuner, tillsätta ett tillsynsprojekt gällande avfallshanteringen generellt. Syftet är att undersöka om kontrollen av avfall fungerar tillfredsställande.
• Att pågående projekt inom Avfall Sverige som handlar om utsläpp av bland annat PFAS från avfallsförbränning ges extra resurser för att resultat snabbare ska komma fram.

• Att initiera en kontinuerlig stickprovskontroll av organiska miljögifter i misstänkta importerade konsumentprodukter, framförallt i produkter från Kina och Asien. Ett uppdrag bör ges till Kemikalieinspektionen med syfte att stoppa import av de giftigaste produkterna – eller påverka leverantörerna till att leverera giftfria produkter.

• Att Kemikalieinspektionen ges uppdraget att föreslå ett åtgärdsprogram för att minska utsläpp, läckage och spill av PFAS från olika produkter.

• Att Naturvårdsverket initierar ett projekt med syfte att redovisa miljötillståndet i Sverige, som en vägledning till beslutsfattare/politiker.

• Att ett tillsynsprojekt enligt Miljöbalken startas, där utsläpp av partiklar och andra ämnen från rotorblad i land- och havsbaserad vindkraft undersöks och redovisas. Även utsläpp från olika typer av driftstörningar/haverier ska redovisas.

• Att starta ett projekt som, med hjälp av livscykelanalyser (LCA), ger en översikt över miljöpåverkan och behovet av sällsynta jordartsmetaller vid tillverkning, användning och skrotning av elfordon, solenergisystem och vindkraftverk.

• Att åtgärder vidtas mot de allvarligaste vatten- och luftföroreningarna, såsom svårnedbrytbara och ackumulerbara miljögifter.

• Att myndigheters arbete utgår från fakta – inte från aktivism byggd på orealistiska prognoser vad gäller klimatutsläpp.

• Att Sverige lämnar Parisöverenskommelsen (från 2015).

• Att Sverige lämnar koalitioner som strävar efter netto noll utsläpp av koldioxid till 2050, till exempel FN:s Net Zero Coalition, Carbon Neutrality Coalition (CNC), EU:s Fit for 55 och World Economic Forums First Movers Coalition.

• Att Sverige lägger ner det klimatpolitiska ramverket bestående av Klimatlagen och Klimatpolitiska rådet samt omförhandlar Klimatmålen.

• Att Sverige etablerar ett opolitiskt klimatvetenskapligt råd som följer den vetenskapliga utvecklingen för att kunna ge goda råd till beslutsfattare. De som ingår i detta råd ska vara professorer inom de grundvetenskaper som klimatfrågan vilar på.
• Att allt offentligt engagemang för ”grön omställning” avbryts. Innovation och energieffektivisering ska ske på en fri marknad utan statlig inblandning.

• Att subventioner och annan särbehandling för företag inom omställningsindustrin tas bort. De företag som till exempel vill ägna sig åt batteritillverkning, vätgasproduktion eller lagring av koldioxid under jord får göra det med egna medel och inte med allmänhetens pensionsfonder eller skattemedel.

• Att planerade förbud mot försäljning av bensin- och dieselbilar tas bort. Samma villkor ska gälla för fordon med förbränningsmotorer som för elbilar och hybrider.

– Nolltolerans mot kriminella gäng och klaner.

Gör Sverige tryggt igen

Sverige har på bara några årtionden gått från att vara ett av världens tryggaste länder till att bli ett av Europas mest våldsamma. Det samhälle som en gång var en förebild för andra nationer används idag som ett varnande exempel.

Antalet lagar har vuxit explosionsartat, men ofta på fel områden. Skötsamma medborgare har fått se sina friheter begränsas när det gäller yttrandefrihet och kontrollen har ökat. Men de kriminella gängen har sluppit undan med minimala konsekvenser.

Ambition Sverige ser den eskalerande våldsutvecklingen, gängkriminaliteten och den omfattande vardagsbrottsligheten som ett av de största hoten mot vårt samhälle. Staten har en absolut skyldighet att skydda medborgarna – på gator och torg, i hemmet och på arbetsplatsen.

Skärpt straffrätt med brottsofferfokus och skydd av samhället

Dagens straffrätt bygger i stor utsträckning på att rehabilitera gärningsmannen och bortser ofta från brottsoffrets behov. Den som utsätts för våld, förnedring eller ekonomisk exploatering ska inte behöva uppleva att förövaren snabbt återvänder till gatan. När rättsordningen prioriterar gärningsmannens intressen framför brottsoffrets upprättelse, då är det ett svek från samhällets sida.

Svensk straffrätt måste placera brottsoffer och deras rätt till rättvisa i centrum. Ett straff ska spegla brottets allvar och ge brottsoffer och allmänhet ett reellt skydd.

För att uppnå detta vill vi höja minimistraffen för systemhotande brott, gängrelaterad kriminalitet, våldsbrott samt förmögenhetsbrott kopplade till organiserad brottslighet. Straffrabatter och villkorlig frigivning för dessa brottstyper ska avskaffas, och en dom ska som utgångspunkt innebära att straffet avtjänas fullt ut. Vidare ska bestämmelsen i Brottsbalken 30 kap. 4 §, som ålägger domstolen att alltid pröva om en lindrigare påföljd än fängelse kan väljas, slopas. Domstolens fokus ska ligga på brottets allvar, brottsoffrets rätt till upprättelse och skyddet för allmänheten – inte på att finna den mildaste möjliga påföljden.

Vidare ska laglydiga medborgare aldrig riskera att straffas hårdare än den som angriper dem. Självförsvarsrätten måste därför stärkas och utformas så att den alltid tar det verkliga brottsoffrets perspektiv i första hand.

Fängelse och utvisning

Svenska medborgare har rätt att kräva att domar verkställs utan dröjsmål. För att säkerställa detta ska en kraftig utbyggnad av fängelse-, häktes- och förvarsplatser genomföras.

Utvisning ska vara obligatorisk för icke-svenska medborgare som begår grova brott eller upprepad kriminalitet. Som huvudregel ska den som döms till utvisning avtjäna sitt straff utomlands. Sverige ska därför ingå internationella samarbetsavtal som gör det möjligt att hyra fängelseplatser i andra länder, i utbyte mot ekonomiskt eller annat stöd.

En särskild utredning ska tillsättas för att säkerställa att medborgarskap som erhållits på falska grunder kan återkallas. Det som varit olagligt från början ska inte anses vara giltigt och ges skyddsvärde.

Om tredjeländer vägrar ta tillbaka sina medborgare efter lagakraftvunnen utvisningsdom, ska Sverige kunna använda ekonomiska eller diplomatiska sanktioner för att framtvinga återtagandet. Statens uppgift är att skydda sina egna medborgare – inte att agera fristad för återfallsförbrytare från andra länder och tvinga svenska folket finansiera deras vardag.

Även det svenska biståndet borde villkoras med att dömda brottslingar från biståndsländer ska tas emot för att landet ska kunna erhålla ekonomiskt bidrag från Sverige.

Ingen parallell rättsordning – endast svensk lag gäller

Sverige ska stå fritt från religiös eller politisk lagstiftning som strider mot vår rättsordning. Sharia eller annan främmande lag ska aldrig tillämpas i Sverige. Imamer och andra hatpredikanter som uppmanar till våld, kvinnoförtryck eller samhällsomstörtande verksamhet ska kunna förlora sitt medborgarskap och utvisas. Utländsk finansiering av religiösa samfund och byggnader ska förbjudas, då den ofta används för att påverka vårt samhälle och vår demokrati.

Vardagsbrottsligheten ska stävjas och medborgarna skyddas

Den våg av bedrägerier och stölder som svept över Sverige kräver en ny inriktning. De metoder som hittills använts har inte fungerat. Medborgare ska kunna känna trygghet i sin vardag, även i mötet med digitala tjänster och finansiella system. Därför måste kampen mot dessa brott prioriteras och bedrivas med helt nya metoder.

Att bekämpa bedrägerier och identitetsbrott är inte längre en fråga om punktinsatser, utan en central uppgift för hela rättsstaten. Det handlar om att möta en organiserad brottslighet som agerar över gränser, utnyttjar teknologiska luckor och riktar sig direkt mot vanliga människor. För att vända utvecklingen krävs modern teknik, starkare skydd för personuppgifter (som inkomstuppgifter, telefonnummer och mailadresser) och ett beslutsamt internationellt samarbete.

Polisen ska få särskilda enheter som fokuserar på bedrägerier, identitetskapningar och nätbaserade brott. Skyddet av personuppgifter måste byggas ut: känsliga uppgifter får inte längre vara fritt sökbara och lättillgängliga för kriminella. Krav ska ställas på banker, betaltjänster och kreditinstitut – de ska vara skyldiga att aktivt värna svenska medborgare genom att snabbt stoppa misstänkta transaktioner och samarbeta i brottsbekämpningen. Dessutom ska svenska myndigheter samverka nära med utländsk polis för att slå mot de ligor som agerar över nationsgränser. Länder där organiserade ligor bedriver bedrägerier mot svenska medborgare, myndigheter och institutioner ska tydligt mötas med krav på att stoppa brott riktade mot Sverige och annars mötas av ekonomiska eller diplomatiska sanktioner tills de sätter stopp för ligorna.

Brott mot barn, våld i nära relationer och kvinnofrid

Sverige står i dag inför en allvarlig verklighet där våld i nära relationer ofta lämnar kvinnor och barn utan skydd. När hot, kontroll och fysiskt våld tillåts pågå utan tillräckliga förebyggande insatser tvingas många leva i ständig otrygghet. Staten ingriper ofta först när skadan redan är skedd, vilket innebär att offren får bära konsekvenserna av ett system som borde ha skyddat dem från början.

Polisen måste ges betydligt bättre möjligheter att ingripa tidigt. Våld i nära relationer ska prioriteras och kunna stoppas ”preventivt”, innan det övergår i handling. Skyddade boenden för kvinnor och barn som tvingas fly från våld måste byggas ut och hålla högsta säkerhetsnivå. Sådana boenden ska erbjuda långsiktigt stöd så att offren kan återuppbygga sina liv i trygghet. Förövarna ska aldrig kunna nå fram för att hota, kontrollera eller störa deras frid. På så sätt markerar vi tydligt att staten alltid ska stå på brottsoffrets sida.

Internet och sociala medier har blivit ett verktyg för pedofiler när de försöker locka barn till fysiska eller digitala möten. Detta sker utan att samhället har tillräckliga verktyg för att stoppa förövarna i tid, vilket gör barn till en utsatt målgrupp för övergrepp.

Därför behövs det en skärpt lagstiftning mot sexuella övergrepp på barn. Polisen måste få tillgång till verktyg som gör det möjligt att agera förebyggande – det ska vara tillåtet med brottsprevention i beskyddande syfte, liknande Dumpens metoder.

Införandet av författningsdomstol

Sverige är idag ett av få europeiska länder som saknar en författningsdomstol. Konsekvensen är att lagar som står i strid med grundlagen eller andra högre rättskällor inte kan ogiltigförklaras. Domstolar och myndigheter kan visserligen åsidosätta en sådan lag i det enskilda fallet, men den fortsätter ändå att gälla och tillämpas mot andra medborgare fram tills dess att riksdagen röstar bort den.

Detta innebär i praktiken att grundlagsstridiga lagar kan bestå, vilket urholkar skyddet för folkets grundlagsstadgade fri- och rättigheter. Ett starkt konstitutionellt skydd kräver en instans som kan sätta stopp för lagar som bryter mot högre rätt.

Ambition Sverige vill införa en författningsdomstol med befogenhet att ogiltigförklara lagar som strider mot grundlagen. Bara då kan medborgarnas fri- och rättigheter garanteras på allvar.

Fungerande tjänstemannaansvar i praktiken

Sedan Socialdemokraternas avskaffande av ämbetsmannaansvaret på 1970-talet har tjänstemän som begår tjänstefel i praktiken inte straffas. Bestämmelsen om tjänstefel i Brottsbalken (20 kap. 1 §) finns redan och skulle, om den tillämpades korrekt, ge ett fungerande tjänstemannaansvar. I verkligheten väljer dock polis och åklagare ofta att inte inleda, eller att snabbt lägga ned, förundersökningar – även vid bevisbara tjänstefel. Att åtal väcks och dom fälls är ytterst sällsynt. Problemet är därför en implementeringskris – inte avsaknad av lagstöd.

För att återupprätta ett verkligt tjänstemannaansvar vill Ambition Sverige tillsätta en utredning som klarlägger de bakomliggande orsakerna till den bristande tillämpningen av tjänstefelsparagrafen. En särskild, resursstark granskningsenhet, tjänstefelsenheten, inom polis och åklagare med exklusivt uppdrag att utreda anmälningar om tjänstefel, ska inrättas. Denna enhet ska enbart syssla med tjänstefelsutredningar i medborgarnas tjänst och hjälpa de medborgare som blivit utsatta.

Medborgaren ska inte känna sig maktlös när staten begått övertramp. Ett fungerande tjänstemannaansvar, där överträdelser av rättskällorna leder till utredningar och konsekvenser, är avgörande för att motverka politisk aktivism, maktmissbruk och korruption.

Ett opolitiskt rättsväsende

Statens kärninstitutioner har försvagats genom politiska utnämningar som ersatt kompetens och erfarenhet som grund för tillsättningar. När regeringen ensidigt styr över utnämningsmakten riskerar både myndighetschefer, polischefer, åklagare och domare att hamna i karriärmässig beroendeställning till den politiska makten i stället för att tjäna medborgarna. Detta undergräver rättsväsendets oberoende och försvårar möjligheten att upprätthålla en rättsstat där lagar och regler gäller lika för alla.

För att återställa ett oberoende rättsväsende krävs en genomgripande reform. Nämndemän ska inte längre utses av de politiska partierna, utan alternativa tillsättningsmetoder måste utredas för att säkerställa opartiskhet i domstolarna.

På samma sätt måste polisen stå fri från politiska agendor och alltid agera i enlighet med regeringsformens krav på opartiskhet. När poliser deltar i parader eller arrangemang med politiska budskap i uniform eller under tjänsteutövning, då blandas aktivism in i en verksamhet som ska handla om trygghet och ordning. Detta hotar legitimiteten i deras uppdrag.

Vi vill begränsa regeringens utnämningsmakt och införa meritokratiska tillsättningar av nyckelpositioner. Myndighetschefer, polischefer, åklagare och domare ska utses på saklig grund, utifrån kompetens och erfarenhet. De ska påminnas om att de tjänar folket främst.

Modern brottsbekämpning med decentralisering

Det är nödvändigt att förändra hur polisens arbete organiseras. Teknik som drönare, kameror och digitala hjälpmedel kan vara avgörande i kampen mot kriminalitet, men besluten om deras användning måste fattas lokalt, där verkligheten finns, inte av fjärrstyrda centralorgan.

Laglydiga medborgares rättigheter ska alltid respekteras, och vi måste motverka alla försök att bygga en polisstat som sägs handla om att bekämpa kriminalitet – men i praktiken syftar till kontroll.

Polisen skapar dock inte bara trygghet genom ingripanden, utan också genom förebyggande arbete och genom att vara närvarande i människors vardag.

Ambition Sverige föreslår därför flera åtgärder: Receptionerna på polisstationerna ska öppnas igen för att medborgarna alltid ska ha en öppen dörr till myndigheten. Polisens undervisning i skolorna ska återinföras, så att barn och ungdomar tidigt får kunskap om lag och rätt, trafik, droger och trygghet. Slutligen vill vi se fler områdespoliser som är synliga och närvarande i lokalsamhällena. Det är när polisen finns på plats i vardagen som brott kan förebyggas och tryggheten återställas.

Demonstrationer och ordningshållning

Sverige har den senaste tiden drabbats av oproportionerligt aggressiva demonstrationer. Något som allvarligt har påverkat vardagen för både privatpersoner och näringsidkare. Yttrandefriheten är en grundläggande rättighet – men den kan aldrig innebära en obegränsad rätt att inskränka andras frihet eller hota deras säkerhet. Staten har ett ansvar att skydda både rätten att demonstrera och rätten för medborgare att tryggt vistas på allmän plats.

Ambition Sverige föreslår därför att maskering inte ska tillåtas, vid aggressivt beteende måste arrangören omedelbart kunna varnas. Om problemen kvarstår ska demonstrationen upplösas. Motdemonstrationer som saknar tillstånd och stör ordningen ska alltid upplösas.

Specialenhet mot systemhotande kriminalitet

Sverige står inför en kriminalitet som inte bara skadar enskilda individer utan hotar själva samhällsstrukturen. Klanbaserade nätverk, infiltration av myndigheter och organiserad ekonomisk brottslighet underminerar statens auktoritet och skapar parallella maktcentra. Detta kan inte tolereras.

Ambition Sverige föreslår därför inrättandet av en särskild enhet mot systemhotande kriminalitet. Enheten ska bygga på samverkan mellan polis, tull och kustbevakning, och organiseras inom Polismyndigheten för att automatiskt ges de befogenheter som krävs. Denna specialenhet ska ha särskilda befogenheter, skarpa verktyg och en självständig ställning. Syftet är tydligt: Staten ska återta kontrollen över de delar av samhället där kriminella nätverk idag satt sig över lagen.

För att detta ska fungera måste också sekretessreglerna ses över. Idag hindrar de en effektiv samkörning av register mellan polis och andra myndigheter – något som kraftigt försvårar brottsbekämpningen. Detta vill vi förändra.

Illegal vistelse och inre utlänningskontroller

Sverige har idag uppskattningsvis hundratusentals personer som vistas i landet utan laglig rätt att vara här. Detta skapar skuggsamhällen, göder kriminalitet och försvagar staten.

Denna situation har tillåtits växa fram genom bristande kontroll och ineffektiva processer. När personer som vistas här illegalt ändå kan stanna i landet, ibland i åratal, då har lagar och beslut förlorat sin betydelse. Skuggsamhällen blir en grogrund för både kriminalitet och exploatering, och när identitetsfusk tillåts fortgå urholkas hela rättssystemet. Samtidigt är det avgörande att kampen mot dessa problem inte riktas mot de laglydiga – svenska medborgare måste veta att deras fri- och rättigheter är skyddade.

Ambition Sverige menar därför att polisen konsekvent ska kontrollera utlänningars rätt att vistas i Sverige enligt utlänningslagen 9 kap. 9 §. Inre utlänningskontroller ska integreras i vardagsarbetet och utföras när förutsättningar finns – utan undantag. Personer som vistas illegalt ska lokaliseras, omhändertas och utvisas. Ingen som vistas här illegalt ska samtidigt ha tillgång till välfärdsstöd eller bidrag. Dublin-konventionen ska följas – ett avslag i ett EU-land gäller i hela unionen. På detta sätt kan ordning återställas, trygghet säkras och rättssäkerheten för laglydiga svenska medborgare stärkas.

Hets mot folkgrupp-lagen ska bort

Dagens lagstiftning om hets mot folkgrupp hotar yttrandefriheten. Den har genom praxis kommit att användas på ett sätt som riskerar att kriminalisera helt legitim kritik mot vissa gruppers beteenden och ideologier. Lagen ger olika grupper olika grad av skydd, vilket strider mot principen om allas likhet inför lagen. I praktiken innebär det att etniska svenskar inte skyddas – samtidigt som deras yttrandefrihet begränsas i förhållande till andra grupper. Därför ska hets mot folkgrupp-lagen avskaffas.

En utredning kan eventuellt undersöka om det finns bättre alternativ till nuvarande lagstiftning, men utgångspunkten ska alltid vara att medborgarnas rätt till legitim samhällskritik måste garanteras.

Yttrandefrihet och sanningen ska skyddas

Svenska medborgare ska aldrig riskera fängelse för att de talar sanning. Förtalslagstiftningen måste reformeras så att den inte längre kriminaliserar sanningsenliga uppgifter om personer.

Att stärka rätten till självförsvar – brottsoffer ska aldrig straffas hårdare än gärningsmän.

Att slå fast att endast svensk lag gäller – sharia och hatpredikanter ska motverkas, medborgarskap kunna återkallas och utländsk finansiering av religiösa samfund förbjudas.

Att reformera förtalslagstiftningen – det ska aldrig vara olagligt att yttra eller publicera sanningen.

Ambition Sverige ska verka för:

• Att straff ska spegla brottets allvar – sett utifrån både brottsoffrets och allmänhetens synvinkel.
• Att straffrabatter och villkorlig frigivning avskaffas för dessa brottstyper, en dom ska innebära att straffet avtjänas fullt ut.
• Att domstolar inte längre ska vara skyldiga att pröva lindrigare påföljder än fängelse, utan i stället fokusera på brottets allvar, brottsoffrets upprättelse och skydd för allmänheten.
• Att genomföra en kraftig utbyggnad av fängelser, häkten och förvarsplatser så att häktningar och straffverkställighet alltid kan ske utan dröjsmål.
• Att införa obligatorisk utvisning av utländska medborgare som begår grova brott eller uppvisar upprepad kriminalitet.
• Att den som döms till utvisning ska avtjäna sitt straff utomlands, via internationella avtal om fängelseplatser och med mottagarländer som tar emot de dömda.
• Att medborgarskap som erhållits på falska grunder ska kunna återkallas eller förklaras ogiltiga.
• Att Sverige villkorar biståndsavtal med att biståndslandet förbinder sig att ta emot sina medborgare som döms till utvisning.
• Att använda nya metoder och modern teknik – polisen får särskilda enheter och AI-baserade verktyg för att upptäcka mönster, stoppa brott i tid och lagföra ligorna.
• Att stärka skyddet för personuppgifter – känsliga persondata som inkomstuppgifter, telefonnummer och e-postadresser får inte vara lättillgängliga.
• Att stärka skyddet för barn på nätet – lagstiftningen mot sexuella övergrepp ska skärpas så att polisen kan använda förebyggande metoder innan ett övergrepp har skett.
• Att införa en författningsdomstol med befogenhet att ogiltigförklara lagar som strider mot grundlagen eller internationella rättskällor.
• Att återupprätta tjänstemannaansvaret i praktiken– att Brottsbalkens bestämmelser om tjänstefel tillämpas konsekvent och rättssäkert.
• Att införa en särskild resursstark tjänstefelsenhet inom polis och åklagare med exklusivt uppdrag att utreda anmälningar om tjänstefel.
• Att säkra meritokratiska utnämningar – Myndighetschefer, polischefer, åklagare och domare ska tillsättas på saklig grund, med fokus på kompetens och erfarenhet, inte politisk lojalitet.
• Att reformera nämndemannasystemet, politiska partier ska inte längre utse nämndemän. Nya tillsättningsmetoder ska införas som garanterar opartiskhet i domstolarna.
• Att öppna polisstationerna och synliggöra områdespoliser: Receptionerna på polisstationerna ska åter öppnas och fler närvarande områdespoliser ska finnas i lokalsamhällena.
• Att polisen syns i skolan: Undervisning om lag, trafik, droger och trygghet ska återinföras – barn och ungdomar behöver polisen som kunskapskälla och förebild.
• Att säkra en konsekvent ordning i det offentliga rummet. Demonstrationer utan tillstånd ska upplösas omedelbart, och motdemonstrationer som stör ordningen ska aldrig tolereras. Den som anordnar demonstrationer ska ha tydligt ansvar och maskering ska förbjudas och aggressivt beteende ska stoppas.
• Att upprätta en särskild enhet mot systemhotande kriminalitet inom Polismyndigheten. Den ska ha samlade resurser från polis, tull och kustbevakning samt särskilda befogenheter för att bekämpa klanbaserade nätverk, myndighetsinfiltration och organiserad ekonomisk brottslighet.
• Att polisen systematiskt ska kontrollera utlänningars rätt att vistas i Sverige. Personer som vistas illegalt ska lokaliseras, omhändertas och utvisas.
• Att avskaffa lagen om hets mot folkgrupp, eftersom den inskränker yttrandefriheten och tillämpas på ett sätt som skapar olika skyddsnivåer för olika grupper. Och förtalslagstiftningen ska reformeras, det ska aldrig vara olagligt att yttra eller publicera sanningen.
• Att stärka rätten till självförsvar – brottsoffer ska aldrig straffas hårdare än gärningsmän.
• Att slå fast att endast svensk lag gäller – sharia och hatpredikanter ska motverkas, medborgarskap kunna återkallas och utländsk finansiering av religiösa samfund förbjudas.

– Personlig integritet i stället för digital diktatur.

Teknologiskt system som ger makthavare möjlighet till direkt kontroll.

Digital identitet, digital valuta och artificiell intelligens – en ny global infrastruktur med långtgående konsekvenser

Digitala identitetssystem, centralbankernas digitala valutor (CBDC) och artificiell intelligens (AI) utgör tillsammans en framväxande global digital infrastruktur som stegvis integreras i våra samhällsstrukturer. Tekniskt sett finns mycket av denna infrastruktur redan på plats – men det är först nu som dess fulla implikationer börjar bli tydliga. Den som kontrollerar denna infrastruktur kommer i praktiken att kontrollera samhällsutvecklingen.

Trots de potentiella fördelarna i form av ökad effektivitet, bekvämlighet och tillgänglighet, är riskerna med denna utveckling både påtagliga och grundläggande. Om digitala plånböcker, kontrollerade av en central aktör som tex EU Kommissionen, kopplas samman med en individs digitala identitet, skapas ett teknologiskt system som ger beslutsfattare möjlighet till direkt kontroll över medborgarnas ekonomiska och sociala deltagande i samhället. Detta öppnar för en ny typ av styrning som tidigare varit tekniskt omöjlig – där rätten att använda sina pengar, resa, eller ta del av samhällstjänster kan villkoras, begränsas eller blockeras i realtid.

Samtidigt pågår en parallell omvälvning inom området artificiell intelligens. AI definieras i grunden som system som kan kommunicera och agera på sätt som efterliknar mänsklig intelligens – genom att resonera, fatta beslut, lösa komplexa problem och anpassa sig utifrån ny information.

I takt med att AI integreras med andra datadrivna teknologier som avancerad datalagring, maskininlärning, bild- och språkbehandling samt sensorteknik, genomgår vi en teknologisk transformation med mycket stor räckvidd. Det vi nu ser är inte en gradvis utveckling, utan en genomgripande systemförändring – sannolikt snabbare och mer omfattande än någon tidigare teknologisk revolution sedan industrialismen. Effekterna kommer att märkas inom samhällets alla områden: från ekonomi, rättsväsende och utbildning till offentlig förvaltning och demokratiskt beslutsfattande.

Det är därför avgörande att förstå att denna infrastruktur – även om den marknadsförs som tekniskt neutral och samhällsnyttig – i praktiken skapar nya maktstrukturer. Strukturer som kan förstärka kontroll, övervakning och ojämlikhet, om de lämnas oreglerade eller överlåts till privata eller överstatliga aktörer utan demokratisk insyn. Detta är inte en teknisk detalj. Det är en strukturell förskjutning av makt, från medborgare till system, från demokratisk kontroll till kodstyrd övervakning. Den som kontrollerar denna infrastruktur kommer i praktiken att kontrollera samhällsutvecklingen.

Frågan är inte längre om detta sker – utan på vems villkor

Politiken har hittills varit reaktiv, långsam och tekniskt okunnig. Regeringen har inrättat ett så kallat Nationellt AI-råd, men det är ett löst sammansatt diskussionsforum utan tydliga befogenheter, utan oberoende granskning och utan tekniskt djup. Det är inte ett organ som kan axla ansvaret för att skydda det svenska samhället från de risker – och ta tillvara de möjligheter – som digital infrastruktur och AI för med sig. Men samma tekniker kan man också förvrida opinioner, cementera makt, slå ut yrken och göra människor till övervakade konsumenter i ett system de inte förstår.

Ambition Sverige ska verka för att:

Vad gäller digitala ID och digitala centralbanksvalutor:

• Kräv offentlig debatt och folkomröstning innan implementering av digital centralbanks valuta och ID.
• Vi kräver att varje individ ges full juridisk äganderätt och kontroll över sin egen biometriska data – inklusive rätt till samtycke, begränsning, spårbarhet och ekonomiskt skydd mot kommersiellt utnyttjande.
• Vi kräver ett stopp för obligatorisk koppling mellan ID-system och finansiella transaktioner.
• Säkra och bevara kontanter som en lagstadgad, skyddad rättighet.
• Sätt gränser i lag för vad digitala valutor och ID-system får innehålla, registrera och styra.
• Bygg öppna, icke-centralt kontrollerade alternativ för digital identitet.

Vad gäller AI:

• Utan fri tillgång till information finns ingen fri tanke – och utan fria tankar, ingen demokrati. Ambition Sverige kräver därför att tillgången till information på internet förblir fri, öppen och ocensurerad – eftersom informationsfrihet är en grundförutsättning för demokrati, yttrandefrihet och ett fritt samhälle. AI som tillhandahålls till svenska medborgare ska därför uppfylla dessa krav.
• Vi kräver en nationell AI-infrastruktur – Offentligt finansierad samt öppet och transparent granskade AI-modeller som bygger på lokal lagstiftning, språk, kultur och etik ska tas fram.
• Vi kräver att ingen AI får fatta beslut som påverkar människors liv utan full transparens, juridisk ansvarsfördelning och mänsklig kontroll – som i Danmarks lagstiftning. Det måste tydligt framgå vem som står bakom ett AI-beslut, vilka data det bygger på och vilka värderingar som prioriterats. Automatiska beslut ska alltid vara överklagbara.
• Datasuveränitet – All känslig data, särskilt från myndigheter, skolor och vård, måste lagras och behandlas inom Sveriges gränser och av aktörer under demokratisk kontroll (inte EU eller globala och privata aktörer).
• Digital bildning – Medborgare och beslutsfattare bör utbildas kring ny teknik och AI.
• Aktiv reglering för att hindra plattformsberoende och för att främja öppna, interoperabla alternativ.
• Ambition Sverige kräver att arbete för att identifiera och analysera risker kopplade till AI i militära och civila säkerhetssystem inleds och att skydd för kritisk infrastruktur från AI-drivna angrepp, sabotage eller desinformation utvecklas.
• Slutligen kräver vi att vi utvecklar vår försvarsförmåga mot autonoma vapensystem och digitalt riktade attacker och att vi stärker folkrättsliga, etiska och tekniska skydd mot att AI används mot befolkningen – av andra stater eller av privata aktörer.

– Sluta skänka bort svenskarnas skattepengar.

En allt sämre ekonomisk utveckling

Sverige har under många år haft en svag ekonomisk utveckling. BNP-ökningen har varit långt sämre än våra historiska tal. Räknat som BNP per capita är tillväxten i välfärd ytterst blygsam eftersom vår befolkning har ökat kraftigt, men utan motsvarande höjning av BNP. Detta beror på att Sverige idag har en blandekonomi, och att en allt för stor andel av denna ekonomi numera sköts som en planekonomi.

På 70-talet var svenskarna ett av världens rikaste folk, på samma nivå i välståndsligan som Schweiz. Idag tjänar en erfaren svensk gymnasielärare ungefär 40 000 kronor per månad medan en schweizisk får ut motsvarande 150 000 kronor. Med hänsyn till att Schweiz har lägre skatter men samtidigt högre priser, så får den schweiziske läraren ut drygt fyra gånger så mycket köpkraft som svensken för samma arbetstid. På 70-talet kunde en svensk arbetare försörja familjen på en lön. Idag är det få som har råd med en sådan lyx. Varför blev vi fattigare och hur blev schweizarna fyra gånger rikare än oss på 50 år?

En orsak till den svaga utvecklingen är att den svenska offentliga sektorn har expanderat. Ökad byråkrati ger lägre produktivitet. Ett problem med den offentliga sektorn är avsaknaden av både konkurrens och entreprenörskap. Det är viktigt att effektivisera det offentliga åtagandets utgifter. Detta kräver fast disciplin och tydliga prioriteringar i hela den offentliga sektorn.

Sverige har ett i stort sett bra företagsklimat, med stark innovationskraft och en god kultur av kreativt företagande. Samtidigt tyngs företagen, små som stora, av växande regelverk och pålagor från EU.

En fattig nation blir rik genom ekonomisk tillväxt

Människans naturtillstånd är fattigdom och svält, att jaga och samla det lilla som naturen bjuder. Hur kunde vi lyfta oss ur detta trista tillstånd? Genom ekonomisk tillväxt. Begreppet ekonomisk tillväxt innebär att producera mer med samma insats – att skapa mervärde.

Det är inte arbetstidsregler i sig som har gett oss lediga helger och semesterveckor. Det är inte skolplikten som gjort att vi fick råd att avvara barnens arbetskraft i jordbruket. Det är ekonomisk tillväxt. Tillväxt skapas genom summan av människors produktiva ansträngningar och drivs på av tillgången till billig och pålitlig energi, konkurrens och entreprenörskap.

Höga skatter kväver ekonomisk tillväxt

Människor som skapar mervärde för samhället ska belönas, genom rimlig lön och annan ersättning. Det ska löna sig att arbeta. Om det inte lönar sig att arbeta så avtar arbetsviljan.

Säg att 90 procent av bondens skörd konfiskeras i skatt. Det gör honom fattigare. Men det minskar också hans vilja att investera, vilket även gör oss andra fattigare. Varför anstränga sig om man inte får behålla resultatet? Då gör man hellre något annat med sin tid.

Höga skatter kväver viljan att investera för ekonomisk tillväxt. Men höga skatter innebär även att pengar flyttas från marknadsekonomi till planekonomi. Planekonomi innebär att staten tar merparten av din löneinkomst och bestämmer vad dina införtjänade pengar ska användas till, istället för att du själv bestämmer.

All erfarenhet visar att planekonomiska system tenderar att ge en stark tillväxt av byråkratin. Ju mer byråkrati, desto mer stagnerar ett lands ekonomi eftersom byråkrati skapar minimimalt med mervärde för samhället.

Den offentliga sektorn får inte växa ohämmat

I Sverige konsumeras nästan 50 procent av landets BNP av den offentliga sektorn, jämfört med 30 procent i Schweiz. Hos oss tar den offentliga sektorn drygt 30 procent av den totala arbetsstyrkan i anspråk medan det i Schweiz bara är 15 procent. Detta är en tungt vägande orsak till att vi har halkat efter.

Den offentliga sektorn ska fokusera på landets kärnuppgifter: försvar mot yttre och inre fiender, hälso- och sjukvård, utbildning, rättsväsende, infrastruktur, socialt skyddsnät och näringsförvaltning.

Minska antalet myndigheter och kapa kostnader

Sverige har idag 367 statliga myndigheter. Det är alldeles för många. De offentliga kärnverksamheterna måste prioriteras, men i dag sysslar många myndigheter med uppgifter som antingen överlappar andra – eller inte är nödvändiga. Det finns därför ett stort utrymme att både minska antalet myndigheter och kapa kostnaderna.

En betydande del av dessa myndigheter kan avvecklas helt, medan andra bör slås ihop. De som blir kvar ska åläggas tydliga krav på effektivisering och besparingar. Den tekniska utvecklingen inom IT och AI gör det möjligt att utföra myndighetsarbete mer kostnadseffektivt än någonsin tidigare.

Exempelvis kan Konjunkturinstitutet, Tillväxtverket och Tillväxtanalys samlas i en gemensam organisation. På samma sätt kan Svensk Exportkredit, Exportrådet och Business Sweden slås samman och effektiviseras. För myndigheter som inte påverkas strukturellt bör det införas besparingskrav på minst tio procent som ett första steg.

Ambition Sverige vill halvera både antalet myndigheter och deras kostnader. Samtidigt ska ett generellt effektiviseringskrav införas för de myndigheter som fortsatt bedöms ha en nödvändig funktion. Staten ska fokusera på kärnuppgifter – inte växa av egen kraft.

Ekonomin kan repareras fort

Sverige skulle på kort tid kunna bli rikt igen. Detta kräver inte politiker som gör smarta saker med ekonomin för att ”skapa tillväxt och jobb”. Tvärtom kräver det politiker som kliver ur spåret och låter individer och företag få större utrymme att skapa välstånd. Ju mer avreglerat samhället blir, desto större blir kreativiteten, arbetslusten och välståndet. Ju högre välstånd, desto bättre löneutveckling och följaktligen högre pensioner.

Sänk skattetrycket till de industrialiserade ländernas (OECD) genomsnitt

Idag är skattetrycket i Sverige ca 42,8% och det genomsnittliga skattetrycket i OECD-länderna är 33,9%. Under den period fram till mitten på 60-talet när Sverige hade världens högsta genomsnittliga tillväxt och blev ett av världens absolut rikaste länder, då nådde skattetrycket aldrig över 30%. Ambitions Sveriges avsikt är att sänka det svenska skattetrycket ner mot OECD:s genomsnitt. Genom detta flyttas ekonomiska resurser från planekonomisk förvaltning till marknadsstyrning. Detta kommer att öka den ekonomiska tillväxten i Sverige. Det har gjorts förr och det kan göras igen.

Tag bort den statliga inkomstskatten

Det ska löna sig att arbeta och det ska löna sig bättre att arbeta ännu mer. Minskat skattetryck ger utrymme för ökad kreativitet och ekonomisk tillväxt. Därför vill vi ta bort den statliga inkomstskatten på 20% som inträder vid månadsinkomst överstigande 51 200 kr. Inkomstskatten kommer därefter att utgöras av den kommunala skattesatsen. Skatteintäkterna från den statliga inkomstskatten uppgår till ca 54 miljarder kronor.

Ambition Sverige vill avveckla den statliga inkomstskatten genom stegvis förfarande under några år tills den är helt borttagen.

Höj grundavdraget

Genom att höja grundavdraget vill vi öka den delen av inkomsten som inte beskattas alls. Detta påverkar den kommunala beskattningen och medför att människor med låga inkomster får behålla mer av sina pengar. Det gynnar också våra pensionärer som efter att ha slitit hårt ett helt arbetsliv ofta får leva på en knaper pension.

Höjt grundavdrag bidrar direkt till att sänka skattetrycket och gör det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete. Sverige har idag ett grundavdrag som uppgår till max 49 400kr. Som jämförelse har Tyskland 11 784 Euro i grundavdrag (motsvarande ca 130,000 kr) och Norge ca 88,000 norska kronor (2024).

Ambition Sverige vill höja grundavdraget så att det blir jämförbart med nivån för existensminimum. Existensminimum utgörs av summan av ett förbehållsbelopp och boendekostnaden. För en ensamstående person år 2025 skulle detta bli 6 186 kr plus hyra på cirka 6 500 kr d v s runt 12 600 kr/månad eller omkring 150 000 kronor per år.

För att förenkla beräkningarna runt ett sådant höjt grundavdrag kan man använda sig av prisbasbeloppet (PBB) som fastslås varje år. För 2025 uppgår PBB till 58 800 kronor. Det dubbla PBB skulle uppgå till 117 600 kronor vilket är en rimlig nivå att lägga grundavdraget på.

Ambition Sverige anser att grundavdraget för såväl arbetsinkomst som pension ska höjas till det dubbla prisbasbeloppet, vilket för 2025 skulle uppgå till 117 600 kronor.

Minska sjuklöneansvaret för småföretag

I Sverige har arbetsgivaren fullt ansvar för sjuk personal under de första 14 dagarnas sjukskrivning, bortsett från en karensdag. För små företag är detta en mycket stor ekonomisk risk. Antag ett företag med 4 anställda har två personer som återkommande är frånvarande på grund av sjukdom. Företaget måste då betala både sjuklön för de sjuka och lön för extra personal, vilket medför stora kostnader för det lilla företaget. Om företaget inte har råd att ta in en ersättare vid sjukfrånvaro, minskar produktionen. Ett alternativ är att företaget blir mycket restriktivt med att anställa personer som har minsta tecken på sjukdomsrisk. Sjuklöneansvaret blir därmed en tydlig belastning för små företag och kan allvarligt hämma deras möjlighet att överleva och växa.

Ambition Sverige anser att sjuklöneansvaret för företag med färre än tio anställda bör ändras. Företaget ska endast ansvara för sjukdag två, medan staten tar över kostnadsansvaret från och med dag tre.

Sänkt moms på mat

Staten har idag tre momsnivåer; 25%, 12% och 6%. Moms på livsmedel uppgår till 12% vilket årligen ger statskassa ca 25–35 miljarder kronor. Att sänka momsen på livsmedel till 6% ger en relativ ekonomisk förbättring, särskilt för låginkomsttagare, samtidigt som det sänker det totala skattetrycket.

Det finns också ett administrativt mervärde i att minska antalet momssatser från tre till två, d v s mindre byråkrati att hantera.

Ambition Sverige vill sänka momsen på mat från 12% till 6%. Vi vill ta bort momssatsen 12% helt, så att även momsen på restauranger, hotell och catering sänks till 6%. Resultatet blir ett enklare skattesystem, lägre levnadskostnader och bättre förutsättningar för jobb inom mat- och servicebranscherna. Den totala minskade skatteintäkten hamnar då omkring 40–45 miljarder kronor om ingen hänsyn tas till positiva effekter från ökad konsumtion av livsmedel, hotell, restaurang och catering (så kallade dynamiska effekter).

Inför bidragstak

Välståndet i landet är en följd av att företag och anställda producerar varor och tjänster som i sin tur genererar skatteintäkter. Ambition Sverige vill att det ska löna sig att arbeta, därför ska man inte kunna ”tjäna” lika mycket på att ta emot bidrag som på arbete.

Idag kan bidragsmottagare stapla bidrag på varandra så att det blir omöjligt att utan förlust ta ett jobb. Så borde det inte vara. Exempel på bidrag som kan staplas på varandra är försörjningsstöd, bostadsbidrag, bostadstillägg, underhållsstöd, aktivitetsersättning och A-kassa. Till exempel kan en ensamstående person med 2 barn få försörjningsstöd på 9 000 kr, bostadsbidrag på 4 500kr, bostadstillägg på 4 500 kr, underhållsstöd på runt 3 000 kr och barnbidrag på 2 500 kr, givet att Försäkringskassans krav uppfylls. Det innebär ett totalt bidrag på 23 500 kr/månad efter skatt vilket motsvarar nära 35 000 kr/månad före skatt. Det blir näst intill omöjligt att motivera en sådan person att gå från bidrag till arbete.

Ett bidragstak som uppgår till 50 % av prisbasbeloppet (för 2025: 29 400 kr) före skatt bör införas. Tidöpartiernas förslag för bidragstak som förvisso sänker bidragen, ger ändå vissa familjer upp till 38 000 kr per månad efter skatt.

Ambition Sverige anser att ett bidragstak skall införas så att maximalt ett halvt prisbasbelopp före skatt utbetalas till bidragstagare samt att en arbetsinsats ska krävas av mottagaren.

Ambition Sverige ska verka för:

• Att avveckla den statliga inkomstskatten genom ett stegvis förfarande under några år.
• Att höja grundavdraget för såväl arbetsinkomst som pension så att det motsvarar ett dubbelt prisbasbelopp, vilket för 2025 skulle bli 117 600 kronor.
• Att ta bort den allmänna löneavgiften för företagens anställda nummer 2–6 och efterhand ta bort den för samtliga anställda.
• Att sänka momsen på mat till 6% och ta bort momssatsen 12% så att även moms på restauranger, hotell och catering sänks till 6%.
• Att halvera antalet svenska myndigheter och lägga ett generellt effektiviseringskrav på övriga myndigheter.
• Att sänka bidragstaket så att maximalt ett halvt prisbasbelopp före skatt utbetalas till bidragstagare.

– Återupprätta ett sammanhållet samhälle.

Sverige i ett kulturellt vakuum

Under flera decennier har Sverige förts in i ett kulturellt vakuum där svensk identitet försvagats och i många fall förnekats helt. Vad som utåt har kallats mångkultur har i praktiken använts som politiskt verktyg för att underminera den svenska kulturen. Detta är inte resultatet av olyckliga omständigheter, utan konsekvensen av en medveten och långsiktig politisk kurs, genomförd utan förankring hos folket. Det politiska beslutet att göra om Sverige till ett mångkulturellt samhället togs 1975 av den socialdemokratiska regeringen ledd av Olof Palme.

Istället för att vårda och förmedla det som enar oss – språk, normer, värderingar, traditioner – har makthavare från både höger och vänster demonterat bärande delar av vår samhällsgrund. Den svenska kulturen har reducerats till något ytligt eller till och med problematiskt, medan parallella kulturer med starka religiösa och patriarkala inslag har tillåtits växa sig starka i den svenska kulturens frånvaro. Resultatet är ett Sverige där sammanhållningen har brutits ned, där människor lever sida vid sida men inte tillsammans, och där grundläggande värden som jämlikhet, frihet och ansvar urholkas.

Utan stark värdkultur splittras samhället

Kultur är inte dekoration – det är den gemensamma värdebas som skapar tillit mellan människor, som ger moralisk kompass och social sammanhållning. Utan en tydlig värdkultur skapas inte mångfald, utan fragmentering. Ett samhälle utan gemensam kultur blir ett samhälle utan gemensamt ansvar, där olika grupper sätter sina egna normer och lagar. Detta har lett till framväxten av parallellsamhällen i Sverige där svensk lag och rättsordning inte längre är självklar. Där barn växer upp utan att kunna svenska språket, där kvinnor lever under stark social kontroll och där religiösa ledare predikar värderingar som står i direkt konflikt med det svenska samhällskontraktet.

När staten inte längre vågar stå upp för sin egen kultur, uppstår ett vakuum som alltid fylls av någon annan – och det är vad som nu har skett i Sverige. Detta är inte ett uttryck för öppenhet, utan för kulturell kapitulation. Det är inte ett resultat av invandrarnas handlingar, utan ett ansvar som faller på de politiker som aktivt valt att inte försvara det svenska. De som har nedmonterat vår kultur och kallat det tolerans, har i själva verket svikit både folket och framtiden. Sverige har därmed förlorat sin tydliga roll som värdland och i praktiken öppnat för en form av ideologisk kolonisering, där främmande normsystem tar plats på bekostnad av det egna.

Yttrandefrihet och oberoende media

Pressfrihet och yttrandefrihet är historiskt starka kulturyttringar i Sverige och de måste garanteras och skyddas från inskränkningar. Dessa friheter utgör mänskliga rättigheter.
Yttrandefriheten är grunden till ett fungerande samhälle. Yttrandefrihetsgrundlagen är tillsammans med tryckfrihetsförordningen en av de två mediegrundlagarna i Sverige.

Utan fri tillgång till information finns ingen fri tanke och utan fria tankar, ingen demokrati. Informationsfrihet är en grundförutsättning för oberoende medier.

Ambition Sverige värnar om pressfrihet och yttrandefrihet samt fri journalistik, som fungerar som brobyggande mellan kulturer inom och bortom Sverige för att skapa förståelse och samhörighet.

Ambition Sverige ska verka för:

1. Att återta Sveriges roll som ett starkt värdland med en tydlig, trygg och levande kultur som genomsyrar hela samhället.
2. Att återupprätta och värna svensk kultur inom skola, offentliga institutioner, rättsväsendet och det offentliga rummet.
3. Att erkänna kulturens roll för integration och sammanhållning, där nya medborgare inte bara får ta del av välfärd, utan även av de värderingar som bygger upp samhället.
4. Att främja svenska traditioner, språket, historien och samhällsbärande värderingar genom statliga och kommunala insatser.
5. Att avsluta offentligt stöd till verksamheter och skolor som motverkar svenska värderingar, inklusive könssegregerande och värdekonfliktskapande undervisning.
6. Att omfördela resurser till verksamheter som stärker svensk identitet, integration och social gemenskap, särskilt bland unga och nyanlända.
7. Att återinföra ett tydligt samhällskontrakt, där rättigheter balanseras med skyldigheter och där respekt för svensk lag och normer är en grundförutsättning.
8. Att stärka kulturens plats i samhällsbygget för att möjliggöra verklig mångfald, grundad i respekt och gemensamt ansvar – inte splittring och undfallenhet.

– Planera för kärnkraft – bygg gasturbiner och stoppa vindkraften.

Välstånd kräver tillgång till billig energi

För att bygga materiellt välstånd behövs uppfinningsrika människor, billiga insatsvaror och en begränsad byråkrati. Energi är den viktigaste, då den behövs i all produktion. Jordbruket, skogsbruket, stålverket, IT-byrån, bilverkstaden och hårsalongen drivs alla med energi. Ett lands välstånd står i direkt proportion till dess tillgång på billig energi. För att maximera vårt välstånd behöver vi därför öka tillgången på billig och miljövänlig energi, inte strypa den.

Från hästkraft till kärnkraft

Historien om Sveriges rikedom går parallellt med utvecklingen av våra energislag. När jordbruket gick från handkraft till hästkraft kunde vi bruka större arealer. Skördarna ökade. Säden behöver malas, det är hårt arbete. Med vattendrivna kvarnar frigjordes arbetstid och välståndet steg. Skogen hade vi länge haft som kraftkälla, men med industrialiseringen skövlades den under en period för att driva alltfler hyttor och ångmaskiner. Träkolet ersattes av de mer kompakta – men importerade – energislagen stenkol och olja. Skogen kunde då återhämta sig. Älvarna i Norrland dämdes sedan upp och landet elektrifierades utan att vi var beroende av utländska energiråvaror.

På 60-talet kom kärnkraften. För första gången fick vi riktigt billig energi utan att göra stora ingrepp i naturen. En människas livstidsbehov av el kan utvinnas ur en mängd uran lika stor som 30 sockerbitar. Sverige är ett av världens uranrikaste länder, men sedan 2018 förbjuder miljöbalken utvinning av uran i vårt land. Att importera från andra länder går däremot bra. Vi hade nu ett av världens bästa elsystem. Svensk industri gick på högvarv. Vanligt folk fick el ur två hål i väggen, utan att behöva tänka på om spotpriset var lämpligt för att baka en sockerkaka.

Ett antal politiska beslut har sedan förstört vårt robusta elsystem. Elen har blivit betydligt dyrare, samtidigt som priset har blivit mer ostabilt. I södra Sverige är det svårt att bygga nya industrier, eftersom levererad effekt inte kan garanteras.

Folkomröstningen 1980 beslutade att avskaffa kärnkraften

Resultatet i Folkomröstningen 1980, politiska straffskatter på kärnkraft och myndighetsaktivism utan konsekvensanalys har lett till att sex av tolv kärnkraftsreaktorer har lagts ner.

Avregleringen av elmarknaden 1996

Förhoppningen var att med avregleringen skulle elproduktionen och elpriset bli som på en riktig marknad, alltså högre kvalité och lägre priser. För att det ska fungera måste dock både utbudssidan (produktion) och efterfrågesidan (försäljning) avregleras. Då kommer stigande efterfrågan leda till stigande priser, vilket är en signal som lockar fram mer produktion, vilket tar ner priset igen. Det är tyvärr byråkratiskt och svårt att bygga ny baskraft vilket innebär att i praktiken har bara priset avreglerats – men inte utbudet.

Subventioner av vind- och solkraft 1991 – 2021

Statliga subventioner medförde att olönsam vind- och solkraft började byggas i stor skala, som en tänkt ersättning för den nedlagda kärnkraften. Vind och sol producerar el beroende på vädret. På en riktig marknad hade denna typ av el betraktats som en produkt med lägre kvalitet och helt egen prissättning. Nu säljs den på samma marknad som den planerbara kraften. Den subventioneras då av den planerbara kraften som måste träda in och stabilisera elnätet genom att kompensera för vindens och solens variationer. Det leder till mer slitage i vattenturbinerna och högre kostnader, vilka hittills inte har belastat vind- och solkraften.

Den totala elkostnaden bestående av elpriser, elnätskostnader och skatter har alla ökat kraftigt efter det att den sista reaktorn i Ringhals lades ned 2020. Väderberoende kraft kan aldrig ersätta planerbar kraft i stor skala.

EU och 70-procentsregeln

Förr hade Sverige en nationell prissättning på el. Då kunde vi fördela och prissätta elen som det passade oss bäst. Som medlemmar i EU:s inre elmarknad får vi inte längre använda vår egen el till att göra det som är bäst för oss i Sverige. Vi får inte ha ett nationellt elpris, men vi har fått tillåtelse att ha fyra elområden, med i praktiken fyra nationella priser.

Enligt EU måste utrikes elköpare få bjuda på svensk el på samma villkor som svenska köpare. För att de ska kunna transportera elen ut ur landet har vi byggt ett antal kraftkablar till utlandet – och fler är på väg. EU kräver att 70 procent av kapaciteten i alla kablar ska göras tillgängligt för utrikes elköpare. Detta driver givetvis upp priset för svenska köpare då elpriser på kontinenten oftast är betydligt högre.

Vindkraft – en plåga för människor och natur

Vårt energibehov ledde en gång till skövling av skogar och uppdämning av älvar. Därefter kom kärnkraften, som har minimal inverkan på djur och natur. Med bygget av vind- och solkraft har vi gått bakåt i utvecklingen och tar återigen stora landarealer och känslig vildmark i anspråk för att producera el av låg kvalité.

Där vindkraft byggs förstörs naturen och djurlivet drabbas. De som bor i närheten drabbas av buller, skadligt infraljud, en förlorad horisont och värdeminskning på sina fastigheter. Värdeminskningen blir alltså en kapitalöverföring från enskilda privatpersoner till en stor delvis subventionerad miljardindustri – oftast ägd av utländska intressen.

Ambition Sverige ska verka för:

• Att svensk energiproduktion i första hand ska säkra Sveriges behov av energi. Vi fortsätter att exportera vårt överskott till andra länder via befintliga kablar men är restriktiva med ny kapacitet som höjer våra elpriser.
• Att Sverige ska bygga ny kärnkraft och därmed återgå till det väl fungerande elsystem vi hade före 1999. På så sätt kan Sverige erbjuda el till låga, förutsägbara priser för såväl industri, samhällsfunktioner och privatpersoner. Vattenfall bör få i uppdrag att säkerställa den snabba utbyggnaden av kärnkraft.
• Att övergångslösningar i väntan på ny kärnkraft ska vara ett utökat effektuttag från kraftvärme och gasturbiner, framför allt i södra Sverige. Ökad effekt och elproduktion i befintliga anläggningar uppmuntras på marknadsmässiga villkor. Alla begränsningar i befintlig vattenkraft pga. miljöprövning läggs på is.
• Att ingen mer vindkraft byggs, varken på land eller till havs.
• Att befintliga vindkraftsindustrier kontrolleras så att de uppfyller ställda krav i drift. Utred också vindkraftens miljöeffekter bland annat med avseende på spridningen av mikroplaster och infraljud.
• Att all utbyggnad av stora anläggningar för solkraft på jordbruksmark läggs på is i väntan på att ett nytt regelverk finns på plats.
• Att styrningen av det statliga verket Svenska Kraftnät (SVK) och det statliga bolaget Vattenfall ses över. SVK bör bli systemansvariga för hela elsystemet.
• Att antalet elområden ses över i syfte att utjämna elpriser över landet.
• Att inga subventioner eller särskilt stöd ges för så kallad grön omställning eller elektrifiering.
• Att energilagring i vätgas och batterier inte subventioneras av staten eftersom dessa inte är hållbara lösningar för energisystemet (ej kostnadseffektiva).
• Att konsekvenser av ökad användning av biomassa noga utreds då mycket idag importeras till Sverige.

– Stoppa EU:s detaljreglering och verka för en högre självförsörjning.

Staten har avsiktligt tagit död på småskaligt jordbruk

Jordbruket är den första näringen i civilisationens historia och den viktigaste för vår överlevnad. Det är inte förvånande att det är den näring som först blev reglerad och nu är hårdast politiskt styrd.

Sedan 60-talet har partier från höger till vänster, med hjälp av lantbruksuniversitet och lantbruksnämnder, drivit på för en snabb strukturrationalisering av Sveriges jordbruk. Utvecklingen har tvingats fram med hjälp av lagar, byråkrati och subventioner – här används både piska och morot.

EU centralplanerar jordbruket

Efter Sveriges EU-inträde 1995 har den svenska regleringen av jordbruket ersatts av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP), vilket förde med sig ännu mer detaljstyrning och byråkrati. Vid EU-inträdet föll priserna på lantbrukets produkter på grund av ökad konkurrens, men detta kompenseras till en del av EU:s lantbruksstöd. EU-inträdet anses ha givit oss billigare mat, men det som verkligen har hänt är att vi betalar en del av matpriset via skattsedeln.

Självständighet kräver livsmedelssuveränitet

De flesta länder har strategier för att skydda det egna jordbruket. Man förstår att utan livsmedelssuveränitet finns det ingen självständighet. Men i Sverige har staten med hjälp av jordbruksfientlig politik tagit död på de flesta små- och medelstora familjejordbruken. Gårdarna finns kvar, men har slagits ihop till allt större enheter. Där det förr fanns tio aktiva lantbrukarfamiljer finns nu bara en ensam bonde kvar. Därmed har också underlaget för landsbygdsskolor, lokala livsmedelshandlare och andra småföretag försvunnit.

För en robust livsmedelssuveränitet behövs en mångfald av både stora och små gårdar. En nation med låg självförsörjningsgrad är mycket sårbar. Sverige har för inte så länge sedan varit självförsörjande på mat. Då fanns det många fler aktiva brukare inom jordbruk, skogsbruk och grönsaksodling, dessutom hade vi ett beredskapslager med livsmedel. Skogsbeten och ängsmarker användes över hela Sverige, vilket förutom bete också gav ett öppnare landskap. Den ekosystemtjänsten fick vi på köpet.

Idag, med större och betydligt färre jordbruksföretag, är självförsörjningsgraden i Sverige under 50%. Vid en allvarlig kris krymper den siffran ytterligare, eftersom vårt moderna storjordbruk är tungt beroende av importerade insatsvaror som diesel, soja och konstgödsel.

Ett diversifierat jordbruk i hela landet är vad som behövs om vi ska ha tillgång till mat vid en allvarlig kris. Ett sätt att skydda vår matproduktion är att vara noga med vem som får köpa jordbruksmark. Därför vill vi bevara och stärka jordförvärvslagen – den får inte luckras upp eller kringgås. Sveriges åkermark och skog ska inte köpas upp av multinationella företag.

Lagar, regler och aktivister gör jordbruk riskabelt

Jordbruk är i Sverige klassat som miljöfarlig verksamhet. Detta trots att en stor del av vår biologiska mångfald har skapats genom människans brukande av jorden. Uppfattningen att jordbruk är miljöfarligt har skapat en aggressiv attityd hos de myndigheter som utför tillsyn på gårdarna. En tjänsteman kan på eget bevåg stänga ner en gård, bonden är då närmast rättslös. Det är naturligt att önska att nästa generation tar över gården man har byggt upp. Men nu tvekar många att utsätta sina barn för risken att stå rättslös mot en myndighet.

Ambition Sverige är tydliga med jordbruk inte ska klassas som en miljöfarlig verksamhet. Jordbrukets ekosystemtjänster ska i stället erkännas som en samhällsnytta. De myndighetspersoner som kontrollerar djurhållning inom lantbruket ska ha relevant kunskap om olika djurslag och rasers naturliga förutsättningar och särdrag. Djurskyddsinspektörer utan denna kunskap ska aldrig få ta avgörande beslut i djurskyddsärenden.

Gynna svensk animalieproduktion

Genom att överreglera animalieproduktionen har politiker och tjänstemän skapat en svensk konkurrensnackdel i förhållande till andra länder. Självförsörjningsgraden på nötkött är endast 60 procent, delvis på grund av minskad framtidstro i branschen. När det gäller lammkött är motsvarande siffra knappt 30 procent. Följden blir att vi importerar kött som producerats med metoder som är olagliga i Sverige.

Ambition Sverige vill gynna det svenska lantbruket. Därför vill vi inte ha tvingande lagar om beteskrav för de största mjölkbesättningarna, då detta i praktiken är svårt att ordna på ett bra sätt. Däremot vill vi fördela lantbruksstöden så att de gynnar betesdrift och ökad användning av naturbeten.

Vi vill underlätta för unga personer att kunna starta med mjölk- och köttproduktion. Därför förordar vi fortsättningsvis generösa övergångsbestämmelser och undantag från kravet på lösgående djur. Då kan äldre ladugårdar åter komma till användning. Vi vill också att bedömningar av olika inhysningssystem för lantbruksdjur ska grundas på sunt förnuft och verklig djurvälfärd i de enskilda fallen.

Underlätta för gårdsförsäljning

Enligt svensk lagstiftning är det krångligt och dyrt att sälja kött och mjölk direkt från gården. Vi vill ta bort de komplexa regelverk som hämmar direktförsäljning från svenska gårdar. Som konsument ska man själv få avgöra om man vill köpa opastöriserade mjölkprodukter. När det gäller småskalig slakt finns en stor potential, men det kräver en rejäl förenkling av regelverken.

Skogen – Sveriges gröna guld

Skogen är en av vårt lands största tillgångar. Två tredjedelar av landet är täckt av skog och tillväxten har länge överstigit avverkningen. I över hundra år har vi haft återbeskogningsplikt, vilket innebär att varje avverkad yta måste återplanteras. Tack vare detta är Sverige koldioxidneutralt, dvs våra skogar binder i stort sett lika mycket koldioxid som vi släpper ut.

Skogsnäringen är en hörnsten i svensk ekonomi. Sverige är en av världens största exportörer av papper och sågade trävaror. 2024 var det totala exportvärdet på svenska skogsprodukter ca 185 miljarder kronor, skogsindustrin svarar för 9–12 procent av den svenska industrins totala sysselsättning. Den pågående skogsutredningen visar en möjlighet att öka förädlingsvärdet med 24 miljarder årligen genom världsledande forskning inom bioteknik och hållbara material.

Den svenska skogens värden har till stor del skapats av hundratusentals privata skogsägare, som tillsammans äger runt hälften av den produktiva skogsmarken. Att varje ägare har skött sin mark lite efter eget huvud har gynnat den biologiska mångfalden. Återbeskogningsplikten och det privata ägandet är viktiga orsaker till det svenska skogsbrukets framgångar. Virkesförrådet i den svenska skogen har fördubblats de senaste hundra åren. För lantbrukare har skogen alltid varit en ekonomisk buffert och ett arbetsmässigt komplement – en resurs som gett trygghet i tider av osäkerhet.

EU vill detaljstyra

Nu hotas denna självständighet och framgångssaga av en växande detaljstyrning och övervakning från EU. Ett aktuellt exempel är avskogningsförordningen (EUDR). Det är en kontroll- och spårbarhetsförordning som syftar till att undvika avskogning globalt. Trots att risken för avskogning är obefintlig i Sverige, ska vi anpassa oss till en EU-lag som ökar den administrativa bördan och minskar friheten för svenska skogsägare. Full implementering av förordningen har ännu en gång skjutits upp, men avsikten är att den ska införas så snart de digitala övervakningssystemen finns på plats. I stället för att säga ifrån till EU om att EUDR inte borde gälla i vårt skogsrika land, pågår nu arbetet med att anpassa svensk lagstiftning till en EU-lag som inte har någon relevans för vårt skogsbruk.

Handel med kolkrediter

Med hänvisning till ”klimatet” tycker EU att skogsägare ska börja handla med kolkrediter. Förordningen ”Carbon Removal Certification Framework”, (CRCF), trädde i kraft i slutet av 2024 och handlar om certifiering av koldioxidinfångning. Om en skogsägare avstår från eller skjuter upp en avverkning, ska detta kunna certifieras och säljas som en kolkredit. Systemet ställer stora krav på övervakning, rapportering och certifiering – ytterligare ett arbetsområde för EU:s många byråkrater.

Skogsägaren kan få en ny inkomstkälla, men tappar samtidigt intäkter från virket. Risken är stor för en inlåsningseffekt – skogen blir klimatpolitik i stället för att användas till virke, energi eller lokal ekonomi. Svenska politiker och aktivister är duktiga på att driva frågor om att ”skydda skogen”, dvs. stoppa avverkningar. De nämner dock inte att ökade avsättningar till reservat och andra uppskjutna avverkningar leder till att skogstillväxten på sikt stagnerar. Risken för bränder och skadedjursangrepp ökar naturligtvis också när andelen gammal skog ökar.

ETS2 och övervakning

EU:s nya utsläppshandel för byggnader och transporter, Emissions Trading System 2 (ETS2), hotar att höja bränslekostnaderna för skogs- och lantbruk. Sverige har själva valt att inkludera jord- och skogsbrukets maskiner, vilket innebär att varje liter diesel beläggs med extra kostnader.

Därtill planerar EU ett gemensamt ramverk för övervakning av skog, baserat på satellitdata och rapporteringskrav. Det innebär ytterligare centralstyrning och kontroll över privatägda skogar. Varje nytt EU-direktiv verkar bli ett angrepp på äganderätten och på det fria brukande som har byggt upp Sveriges välskötta skogar.

Vårt svar

Ambition Sverige anser att ägande- och brukanderätten alltid ska värnas. Varje skogsägare vet bäst hur den egna skogen ska brukas. Skogsägare ska känna trygghet i att de får full ersättning vid intrång. När staten tex använder ”artskydd” för att stoppa avverkningar utan full kompensation till skogsägaren, då hotas både ägarens ekonomi och landsbygdens utveckling. Otydliga regler och långsamma myndighetsbeslut gör att många markägare tvekar inför långsiktiga satsningar.

Vi står upp för den svenska skogen och för de människor som brukar den. Vi säger nej till EU:s överreglering, avskogningsförordningen och till irrelevant handel med utsläppsrätter. Skogsägare och lantbrukare ska inte belastas med kostnader och byråkrati för problem som vi inte orsakar. Sveriges skogar ska förvaltas av svenska skogsägare – inte av byråkrater i Bryssel.

Ambition Sverige ska verka för:

• Att öka lönsamheten i jordbruket genom att ta bort klimatrelaterade krav och minska den administrativa bördan.
• Att minska inflytandet från överstatliga organ som EU, FN, WHO och WEF. Sverige som suverän nation ska återta makten över vårt jord- och skogsbruk.
• Att så länge vi är med i EU ska EU-förordningar tolkas strikt till Sveriges fördel. I händelse av ett EU-utträde vill vi ha ett nationellt stöd till jordbruket, med målet att öka vår självförsörjning på livsmedel.
• Att stärka ägande- och nyttjanderätten gällande skogs- och jordbruksmark. Statens möjlighet att stoppa skogsavverkning och tvångsinlösa skog måste begränsas.
• Att Sverige säger nej till EU:s avskogningsförordning, handel med kolkrediter, ETS2 och planerna på satellitövervakning av skogsmark.
• Att införa ett strikt tjänstemannaansvar och stoppa aktivism inom myndigheter och statliga verk. Statliga myndigheter och kommunala tjänstemän ska främja lantbruks- och skogsproduktion, inte försvåra den.
• Att ta bort beteskravet men gynna betesdrift. Bonden vet bäst vad som passar på hans gård.
• Att underlätta för försäljning av kött och mjölk direkt från gårdarna. Reglerna för småskalig livsmedelsförädling och försäljning behöver förenklas.
• Att möjliggöra fäbodbruk och övrig betesbaserad djurhållning genom att tillåta och förenkla jakt på varg (se kapitel om landsbygd).

– Öka det regionala självbestämmandet.

Uppgradera synen på landsbygden

För 200 år sedan bodde 90 procent av Sveriges befolkning på landsbygden. För 150 år sedan tog urbaniseringen fart och idag bor i stället nästan 90 procent av i tätorter.

Städer bygger på stordriftsfördelar eftersom många bor på en liten yta. Landsbygden har andra naturliga konkurrensfördelar, som låga kostnader på mark, gott om plats, livskvalitet och trygghet, men också nackdelar som stora avstånd. Det är dags att vi erkänner landsbygdens unika värden och uppgraderar synen på dess folk.

Nedläggning av små skolor på landet, eller att flytta små välfungerande äldreboenden in till staden, är politiska beslut som ofta bottnar i en oförståelse för landsbygdens villkor. Man har en idé om att allt blir bättre och billigare i staden, vilket inte alls är fallet om landsbygdens verksamheter får drivas på sina egna villkor. Ökat regionalt självbestämmande är nyckeln till en välfungerande samhällsservice på landsbygden.

Minska detaljregleringen

Statens byråkrater och tjänstemän är särskilt klåfingriga när det gäller landsbygdens angelägenheter. Det kommer ständigt nya lagförslag och fördyrande bestämmelser om boende och byggande, vedeldning och småskalig djurhållning. Ofta skylls detta på EU, eller på klimatet. En tendens att övertolka EU-förordningar skiljer ut Sverige mot andra jämförbara länder. Här behövs mer sunt förnuft och ett stopp för myndighetsaktivism. Ju mer landsbygdens befolkning får styra över sina egna angelägenheter, desto mer kan den blomstra av egen kraft. Det kommunala vetot är viktigt för att exempelvis stoppa vindkraftsprojekt och miljöförstörande industrier som skadar lokalbefolkningen och deras livsmiljö.

Bilen behövs

På landsbygden är nästan alla beroende av egen bil. I rättvisans namn kan man inte bestraffa människor för det genom höjda drivmedelspriser – eller införa orimliga krav på nollutsläpp av koldioxid. Bensin- och dieselbilar måste få finnas så länge alternativen inte är tillräckligt bra för landsbygdens behov. Sänkt bensin/dieselskatt skulle gynna alla typer av verksamheter på landsbygden och sänka livsmedelspriserna generellt.

Bygga och bo på landsbygden, enskilda avlopp och tvångsanslutningar

Svenska myndigheters jakt på enskilda avlopp är socialt orättvis och miljömässigt ologisk i jämförelse med kommunala avlopp, där samhället i stället överser med verkliga miljöproblem. De kommunala ledningsnäten är gamla och läcker bokstavligen som ett såll. Avloppsvatten läcker in, förorenar dricksvatten och går ut i grundvattnet. De flesta av avloppsnäten anlades på̊ 50–60-talen och underhållsskulden vid reparation med nuvarande reparationstakt uppskattas till 80–100 år. Vid överbelastning släpps dessutom stora mängder helt orenat avloppsvatten (s.k. bräddning) ut direkt i vattendrag, hav och sjöar.

Det finns ca 700 000 fastigheter på landet som inte är anslutna till kommunalt vatten och avlopp. Många av dem tvångsansluts årligen genom bildande av s.k. verksamhetsområden. Fastighetsägarna har inget val, utan tvingas att betala den höga kostnaden – utan att någon motsvarande miljönytta uppstår. Äldre fastighetsägare som har svårt att få lån kan då bli tvingade att sälja sitt hus.

Förutom tvångsanslutningar så drabbas fastighetsägare på landet ofta av en övernitisk miljötillsyn. Hushåll med enskilda avlopp kan tvingas till dyra åtgärder – även när inga utsläpp eller brister har påvisats. Vi anser att bevisbördan för att ett avlopp orsakar olägenheter ska ligga på kommunen, inte på den enskilde fastighetsägaren. Tidigare rättsfall/prejudikat visar att kommunen inte får kräva en specifik teknisk lösning eller tidsbegränsa BDT-avlopp utan motivering. Enligt Miljöbalken 2 kap 7 §, ska myndigheters krav vara rimliga sett till avvägningen mellan kostnad och nytta. I motsats till stora avloppsanläggningar har små anläggningar sällan utsläpp direkt till ytvatten, utan till mark. Statligt finansierade studier visar att markens naturliga filtrering utgör ett faktiskt miljöskydd, men att kommunernas miljötillsyn sällan tar hänsyn till detta.

Ambition Sverige anser att jakten på enskilda avlopp måste upphöra. Lagstiftningen ska ta hänsyn till naturens egna reningsprocesser i marken (markretentionen). Ett avlopp som inte visar tecken på̊ olägenheter ska inte behöva bytas ut. Enskilda vatten- och avloppsanläggningar ska ses som en robust, kretsloppsanpassad och ofta mycket effektiv lösning som bör bevaras och uppmuntras på̊ landsbygden. Dessutom är de av största vikt för totalförsvaret; vatten är vårt viktigaste livsmedel.

Förenkla för ny- och tillbyggnationer utanför detaljplanerat område

Svenska bygglovsregler har blivit alltmer komplexa och svårtydda. I det befintliga regelverket har det genom åren gjorts många ändringar och undantag, vilket gör att bestämmelserna nu är svåra att överblicka. Utanför detaljplanerat område är det särskilt svårt att hitta en logik i den dyra och ofta långdragna process som föregår en ny- eller tillbyggnation.

Öka rättssäkerheten för bygglov

Hur regelverket för bygglov tillämpas kan skilja mycket mellan olika kommuner, både av politiska skäl och för att det tolkas olika. Vi trycker på att hänsyn alltid ska tas till lokala faktiska förhållanden. Men vi vill också minska risken för maktmissbruk, godtycke och överimplementering från lokala tjänstemän. Godtycke kan förebyggas genom bättre spårbarhet i beslutskedjan, dubbelgranskning och externa kontroller. Vi föreslår att en extern andrahandsprövning alltid ska kunna göras, där sökande får en snabb, skriftlig ”second opinion” till exempel från en grannkommun, innan en formell överklagan görs. Ett sådant system kan minska risken för partiska beslut. Det är ett snabbt och billigt sätt att öka medborgarnas rättssäkerhet vid bygglovsärenden.

Lokalt inflytande över strandskyddet

Ambition Sverige vill se fortsatta lättnader i strandskyddet och ett stärkt lokalt inflytande i beslut om strandnära byggnationer. Att kunna bygga i strandnära lägen kan bland annat ge incitament för ökad bosättning i glesbygdskommuner.

Energiprestandadirektivet

EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) gäller i EU från 2024 och ska vara infört i Sverige senast 29 maj 2026. Om Sverige sin vana trogen överimplementerar de nya reglerna, finns en risk för omfattande renoveringskrav på gamla hus. Det drabbar landsbygden hårdast. Tillsammans med EU-kommissionens förordningar om ”ekodesignkrav för rumsvärmare/värmepannor för fastbränsle” kan de nya kraven bli en ekonomisk börda för människor på landsbygden. Vi säger nej till ständigt ökande krav på ”klimatanpassningar” för bostäder. Staten ska inte bestämma när och hur en fastighetsägare måste renovera, eller vilken vedpanna som får installeras.

Ambition Sverige vill se enkla, tydliga regler som ger mer frihet för fastighetsägaren. På landsbygden finns det sällan någon anledning att detaljkontrollera komplementbyggnader eller utbyggnader. Då bygglovskontoren och lantmäteriet finansieras huvudsakligen med skattepengar, anser vi att medborgarna ska ha full insyn i deras beslutsprocesser och avgiftssystem.

Jakt är en viktig del av svensk kultur

Jakten och jägarna är viktiga i många avseenden. De sköter viltvård, håller kontroll på rimliga viltbestånd och eftersöker trafikskadade djur. Jakt är också en viktig bärare av kultur och kunskap mellan generationer. Som ett av de vanligaste fritidsintressena på landsbygden fostrar den bra skyttar och bidrar till god lokalkännedom, nog så viktigt ur beredskapssynpunkt.

I norra Sverige är jakten till stor del förbehållen de samer som är medlemmar i samebyar. Lokalbefolkningen är inte sällan utestängd från all form av jakt i fjällen. Då detta är odemokratiskt bör man i stället införa lokal förvaltning av jakten på all statlig mark.

Varg

De politiska beslut som har tillåtit vargstammen att öka strider mot målen i livsmedelsstrategin och målen om mer naturbeten. Lantbrukare, jägare och boende på landsbygden har fått sina livsbetingelser begränsade. En utvidgning av §28 i jaktlagen skulle ge ökad befogenhet att freda våra tamdjur. Vargstammen måste minska radikalt, då den är ett allvarligt hot mot småskalig djurhållning och värdefulla naturbetesmarker.

Ojämlika villkor i Norrland

Den statliga myndigheten Sametinget baseras på etnisk tillhörighet. Den gynnar ensidigt samer som äger renar och ger dem en särställning – samtidigt som andra folk, kulturer och näringar får stå tillbaka. Bakgrunden till detta är ogenomtänkta politiska beslut på riksplanet, där man har valt att satsa ensidigt på samernas kultur och rättigheter. Besluten har slagit undan benen för småskalig rennäring, fjälljordbruk och andra hållbara näringar som de ursprungliga folken i norra Sverige ägnade sig åt.

Den storskaliga rennäring som samebyarna i Sverige bedriver har få likheter med traditionell renskötsel. I dag tar rennäringens betesmarker i anspråk en betydande del av Sveriges totala yta. Därför råder det starka motsättningar mellan samiska renägare och övriga folkgrupper längs fjällkedjan. Så kan vi inte ha det i ett demokratiskt land, därför anser vi att sametinget ska läggas ner.

Ambition Sverige ska verka för:

• Att öka det regionala självbestämmandet.
• Att införa lokal förvaltning av statlig mark.
• Att sänka bensin- och dieselskatten.
• Att avskaffa alla tvingande lagar om dyra klimatanpassningar när det gäller bostäder och byggande.
• Att införa förbud mot att tvinga fastighetsägare med fungerande enskilda avloppslösningar att ansluta sig till kommunala nät – såvida inte akuta hälso- eller miljöskäl föreligger.
• Att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner att bedriva skola, vård och äldreomsorg på landsbygden. Små skolor och äldreboenden ska inte behöva uppfylla samma detaljerade villkor som stora enheter.
• Att avveckla sametinget. Samma rättigheter och skyldigheter ska gälla oavsett etnicitet.
• Att utvidga § 28 i jaktförordningen, dvs att tillåta och förenkla jakt på varg. Detta för att möjliggöra fäbodbruk och övrig betesbaserad djurhållning.
• Att förenkla tillståndsprocesserna när det gäller mindre besöks- och turistföretag som caféer, ”Bed & Breakfast” och gårdsbutiker.
• Att ersätta tillståndskrav på verksamheter med djur, till exempel turridning och hundpensionat, med ett anmälningsförfarande.

– Organisera för bättre sjukvård och tandvård i hela landet.

Resurser och resultat

Trots stora satsningar på sjukvården lever resultaten inte upp till förväntningarna. Sverige lägger ca 700 miljarder kronor årligen på vården, vilket motsvarar cirka 11 procent av vår BNP. Det är 30 procent mer per capita än OECD-genomsnittet. Vi har fler läkare (4,3 per 1 000 invånare) och sjuksköterskor (10,7 per 1 000) än OECD-genomsnittet, men betydligt färre sjukhussängar (2,0 per 1 000 invånare jämfört med OECD-snittets 4,3). Siffrorna indikerar alltså en välfinansierad sektor. Ändå präglas systemet av långa köer, ojämlik tillgång och stora regionala skillnader. Ambition Sverige vill se en mer enhetlig, statligt styrd och professionellt organiserad sjukvård, där resurserna används effektivt och patienterna får den vård de behöver – oavsett var i landet de bor.

Kortare köer sparar både liv och resurser

Tusentals patienter väntar i dag på vård, operationer och åtgärder. Enligt Vårdföretagarnas rapport från oktober 2024 hade 89 435 personer i augusti väntat längre än vårdgarantin – det högsta antalet sedan statistiken började föras. Väntetiderna skiljer sig kraftigt beroende på var du bor. Vi menar att vårdgarantin inte bara ska hållas, den ska skärpas. Maxgränsen för en operation eller specialiståtgärd ska vara 60 dagar, oavsett var du bor. Detta är fullt möjligt om vi samarbetar nationellt. Att du ska ha nära till ett akutsjukhus, vården ska finnas där livet händer.

Akutsjukhus får inte ligga så långt bort att människor dör på vägen dit

Sedan 1961 har 39 akutsjukhus lagts ned, och i dag finns bara omkring 57 kvar, många med begränsad akutfunktion. När vården centraliseras blir avstånden längre och tryggheten ojämnt fördelad särskilt för dem som bor på landsbygden.

Sverige behöver fler vårdplatser

Under pandemin blev vårdplatsbristen smärtsamt tydlig. Många äldre nekades basal sjukvård som hade kunnat rädda liv och fick i stället palliativ vård. Enligt Socialstyrelsen saknas i dag närmare 2 000 vårdplatser varje dag, motsvarande cirka tolv procent av behovet. Sverige har dessutom bland de lägsta antalen vårdplatser per invånare i hela Europa. Det leder till överbeläggningar, stressad personal och patienter som skrivs ut för tidigt. Att bygga upp fler vårdplatser är inte bara en fråga om vård, det är en fråga om nationell beredskap och försvar.

Att föda barn ska kännas tryggt

När du väntar barn ska du veta att vården finns nära, att BB-avdelningen är bemannad och att hjälpen inte är långt bort när du behöver den som mest. Men i dag ser verkligheten annorlunda ut. Förlossningsenheter läggs ner, kapaciteten minskar och många riskerar att behöva resa långt eller till och med föda i bilen. Förlossningsvård är en grundläggande rättighet.

Ambulansverksamheten är vårdens första linje för att rädda liv

När olyckan inträffar eller sjukdom slår till ska du veta att hjälpen är på väg snabbt och säkert. Men i dag står ambulanser stilla på grund av personalbrist. Ambulansen är inte bara ett fordon, den är ett rullande akutsjukhus och en livlina för samhället.

Sverige ska ha en jämlik vård

Vi är ett land där alla betalar skatt, därför ska vården vara lika tillgänglig för alla oavsett kommun eller region. I en debattartikel i Göteborgs-Posten pekade bland andra Ulf Ljungblad och Christer Enkvist på att minst 10 000 patienter dör i onödan varje år i Sverige. Det motsvarar 27 personer varje dag. Detta visar att ojämlikheten i vården inte bara handlar om tillgänglighet utan om liv och död.

Organisation i flera nivåer

Idag är sjukvården organiserad i statliga myndigheter, 21 regioner och 290 kommuner. Alla dessa nivåer är politiskt styrda, vilket i praktiken innebär 21 olika regionala och 290 kommunala lösningar. Totalt finns cirka 4 600 regionpolitiker, vilket i genomsnitt är 219 politiker per region.

Statens roll är främst reglerande, medan regionerna utgör den viktigaste operativa nivån och ansvarar för primärvård, sjukhusvård och tandvård. Regionerna finansieras via regionskatt (11–12 procent). Sedan år 2000 har regionskatten ökat med cirka 17 procent, men det är oklart om medborgarna har fått bättre vård och service i motsvarande grad. Kommunerna sköter bland annat äldreomsorg, hemsjukvård och skolhälsa.

Viktiga myndigheter är Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Läkemedelsverket, Inspektionen för vård- och omsorg (IVO) och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (MYVA). Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) fungerar som intresse- och arbetsgivarorganisation för samtliga regioner och kommuner.

Vår vision för Sveriges sjukvård

Ambition Sverige vill se en ökad statlig och professionell styrning av Sveriges sjukvård. Det kan bäst åstadkommas med ett statligt huvudmannaskap där sjukvården framför allt styrs av medicinsk kompetens byggd på vetenskaplig och erfarenhetsbaserad grund.

Sjukvården förstatligas och en ny samordnande myndighet skapas

Staten tar över beskattningsrätten för svensk sjukvård. Medel delas sedan ut, efter förhandling, till regionerna samt statliga sjukhus.
En ny nationell expertmyndighet, Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS), inrättas genom sammanslagning av myndigheter. Denna myndighet ska ledas av personer med medicinsk bakgrund, huvudsakligen läkare. HSS ska ansvara för den nationella samordningen av specialistsjukvården samt föra dialog och förhandlingar med regionerna. Myndigheten får i uppdrag att utforma kliniska riktlinjer, ta fram prognoser och upprätta planer för framtida behov av läkare och sjuksköterskor. HSS fastställer ramarna för den nationella sjukhusplanen. Myndigheten ska även förvalta en nationell vårddatabas med sammanställd och tillgänglig information för både profession och allmänhet.

Minska antalet regioner

Ambition Sverige vill minska antalet regioner från dagens 21 till sex större enheter, med sammanlagt sju regionsjukhus. Syftet är att minska administration och frigöra resurser till kärnverksamheten. Den politiska styrningen ska finnas kvar för ansvarsutkrävande, men det dagliga ledarskapet ska vila på medicinsk kompetens. Regionerna får i uppdrag att ansvara för regionsjukhusen och specialistsjukvården, men också att teckna avtal med privata specialistsjukhus och kliniker. Alla medborgare ska kunna välja husläkare, tillgången till allmänläkare ska säkerställas lokalt.

Huvuddelen av sjukhusen ska vara offentligt drivna, men det ska även finnas en mångfald av privata specialistkliniker och vårdcentraler. Lokal förankring ska alltid premieras. Bolagsdrivna kedjor med central styrning ska endast i undantagsfall ska ges möjlighet att bedriva vård i Sverige.

Kommunerna

Kommunerna har egen beskattningsrätt och ansvar för äldrevård, hemsjukvård, skolhälsa och även förebyggande verksamhet och rehabilitering. Ansvarsfördelningen mellan regioner och kommuner ska förtydligas.

Med ovanstående vision så skapar vi en mer professionell, effektiv och statlig styrning av sjukvården. Vi minskar administration och byråkrati, fokuserar på den operativa verksamheten och ökar möjlighet till en mer likvärdig och tillgänglig vård i hela landet.

Sjukvården idag

På kort sikt behöver sjukvården effektiviseras och göras mer tillgänglig för medborgarna. Vi har långa vårdköer, medborgare har svårt att nå fram till primärvården och kontakt sker ofta via digitala hjälpmedel. ”Vårdappar” uppskattas inte av alla medborgare. En ökad folkmängd med 2 miljoner personer senaste 25–30 åren, delvis med andra behov och andra kulturer, ställer högre krav på primärvård/specialistvård. Detta ger högre kostnader som inte fullt ut kompenserats med högre intäkter.

Administration och byråkrati ska minimeras till förmån för operativ verksamhet. Ambition Sverige menar att staten måste ta ett större ansvar för regionernas resultat. Det kan ske genom fler oberoende revisioner, ökad samordning och styrning samt bättre långsiktiga spelregler i väntan på den stora omorganisationen som beskrivs ovan.

Personal, utbildning och ledarskap

Bristen på vårdplatser är ett stort problem. Överbeläggningen har mer än fördubblats på tio år. Den främsta orsaken är brist på sjuksköterskor, vilket gör att vårdplatser inte kan hållas öppna. Nästan alla regioner rapporterar i dag brist på specialistsjuksköterskor, där barnmorskor är ett av de tydligaste exemplen.

En avgörande faktor för framtidens sjukvård är en hållbar personalpolitik. Trots olika satsningar väljer många sjuksköterskor att lämna vården för andra branscher med bättre villkor. Detaljstyrningen har ökat, vilket bidragit till att även läkare väljer att lämna svensk sjukvård. Personalökningen i regionerna har främst skett bland chefer och administratörer – inte bland vårdpersonal. Det behövs ett ledarskap som fokuserar på operativ effektivitet snarare än värdegrundsformuleringar. Utbildningssystemet måste ses över. Vi behöver ta ett större nationellt ansvar gällande specialistutbildningar för läkare och sjuksköterskor. Undersköterskeutbildningen bör stärkas med ett större fokus på praktisk kompetens.

Systemfrågor

Ambition Sverige vill att sjukvården använder gemensamma IT-system. Det gäller tex journalsystem, patientregister och hantering av data inom röntgen och patologi som bör samordnas nationellt.

Läkemedelsanvändning och biverkningar

Idag beror omkring 10 procent av de akuta sjukhusinläggningarna bland äldre på läkemedelsbiverkningar. Dessa tolkas ibland felaktigt som nya sjukdomar, vilket leder till felbehandling och onödiga inläggningar. Problemen grundar sig i både bristande riktlinjer och begränsade resurser inom primärvården. Ambition Sverige vill minska den rutinmässiga utskrivningen av läkemedel, genom att större fokus läggs på de underliggande orsakerna till sjukdomen.

Reformera tandvården

Munhälsan är avgörande för hela kroppens hälsa, men svensk tandvård är idag betydligt dyrare än sjukvården. Ambition Sverige anser att tandvården i största möjliga utsträckning ska omfattas av samma villkor som den övriga sjukvården. Därför vill vi att såväl vårdavgiften som högkostnadsskyddet för tandvården ska likställas med sjukvårdens. Samma avgiftsnivåer ska gälla för alla, även asylsökande.

Barntandvården behöver stärkas genom att privata tandläkare ges en höjd lägsta ersättningsnivå per behandlat barn. Denna ersättning bör justeras i takt med kostnadsutvecklingen. Villkoren för privata tandläkare ska likställas med dem som gäller för privatläkare. Orimliga tillsyns- och uppkopplingsavgifter för privata tandläkare ska därför avskaffas.

Försvarsbudgeten – beredskap i fred och krig

Nya akutsjukhus, fler IVA-platser och starkare vårdinfrastruktur är en del av Sveriges civila försvar. Att investera i vården räddar liv även i fredstid och stärker beredskapen i krig. Dessutom gynnar byggandet av sjukhus och vårdplatser den produktiva ekonomin och skapar långsiktig styrka för Sverige. Att styra om delar av försvarsbudgeten till sjukvården är inte att försvaga försvaret det är att bygga upp Sveriges verkliga försvar: tryggheten för medborgarna, i fred såväl som i kris. Att rädda människoliv måste gälla både i fred och i krig. Därför är sjukvården en central del av Sveriges försvar.

Förebyggande hälsa i fokus

Slutligen krävs ett starkare fokus på förebyggande hälsa. Detta gäller bland annat satsningar på förlossningsvård, amningsstöd, insatser vid ADHD och livsstilsförändringar som kan minska framtida sjukdomar. Ökat samarbete mellan regioner och kommuner med avseende på folkhälsa skulle minska läkemedelsanvändningen, ge bättre hälsa och därmed minska sjukvårdens och samhällets kostnader.

Ambition Sverige ska verka för:

• Att minska vårdköerna genom mer resurser, bättre samordning och ökad effektivitet. Fler vårdplatser, en vårdgaranti med verkliga incitament och mer patienttid per läkare.
• Att säkra tillgången till akutsjukhus i hela landet. Ingen ska behöva riskera livet för att sjukhuset ligger för långt bort.
• Att alltid garantera en plats på sjukhuset – vårdplatserna ska vara tillräckliga både i fredstid och vid kris.
• Att alla familjer ska ha trygg tillgång till förlossningsvård. Ingen ska behöva föda i bilen.
• Att ambulansverksamheten ska fungera över hela landet. När minuter avgör liv eller död måste hjälpen komma i tid.
• Att vården ska vara jämlik i hela landet. Alla betalar skatt därför ska också alla ha rätt till samma vård, oavsett var man bor.
• Att effektivisera och minska antalet statliga myndigheter genom sammanslagningar och bildande av en Hälso- och sjukvårdsstyrelse (HSS).
• Att radikalt minska byråkratin inom regionerna och öka självbestämmande och inflytandet hos vårdenheter och dess personal.
• Att ta ett större nationellt ansvar för utbildning av specialistläkare och specialistsjuksköterskor. Fler sjuksköterskor behöver utbildas och undersköterskeutbildningen bör förbättras.
• Att regionerna ska underlätta för fler privata, läkarledda alternativ. Offentlig och privat vård ska behandlas lika.
• Att öka kunskapen om komplexa läkemedelsbiverkningar. Då kan vi minska felaktiga diagnoser och onödiga sjukhusinläggningar, särskilt bland äldre.
• Att minska den slentrianmässiga utskrivningen av läkemedel genom att ställa krav på mer djupgående analys av sjukdomsorsaken.
• Att svensk tandvård ska omfattas av samma vårdavgift och högkostnadsskydd som sjukvården.

– Trygghet, insyn och respekt för de mest utsatta.

En värdig äldreomsorg – med trygghet, insyn och respekt

Äldreomsorgen ska bygga på trygghet, värdighet och respekt för den enskilda människan. Tyvärr ser vi idag hur systemet brister: brott mot äldre ökar, förövare kan röra sig mellan arbetsgivare utan kontroll, och den som larmar om missförhållanden riskerar att tystas. Detta måste förändras.

Ambition Sverige vill att alla som arbetar i äldreomsorgen ska kontrolleras mot brottsregistret. Personer dömda för våld, sexualbrott eller ekonomisk brottslighet ska aldrig kunna arbeta nära våra mest utsatta. Vi vill också införa ett nationellt register över avstängda personer, så att ingen kan flytta från arbetsgivare till arbetsgivare efter övergrepp eller misskötsel.

Den äldre ska dessutom ha rätt till verklig autonomi i vården. Det innebär bland annat en lagfäst rätt för kvinnor att begära en biologisk kvinnlig vårdgivare vid intimvård detta är en grundläggande fråga om trygghet och respekt.

För att avslöja missförhållanden måste anställda, anhöriga och äldre själva våga slå larm utan rädsla för repressalier. Därför vill vi inrätta en nationell äldreombudsman med starkt visselblåsarskydd.

Slutligen måste insynen i äldreomsorgen stärkas. Idag används GDPR ofta som ett svepskäl för att hemlighålla information om beslut och ansvariga tjänstemän. Det är oacceptabelt. Sverige har en offentlighetsprincip och den ska gälla även i äldreomsorgen. Alla beslut som rör den enskildes boende eller vård ska dokumenteras, kunna begäras ut och överklagas enkelt.

Vårt mål är tydligt: en äldreomsorg där trygghet, ansvar och respekt går först. Där förövare hålls borta, där de äldre har verkligt inflytande och där anhöriga och personal kan larma om problem utan risk. Endast då kan vi återupprätta en värdig äldreomsorg i Sverige.

En äldreomsorg där alla förstår och blir förstådda

Trygghet i vården handlar inte bara om bemanning och resurser det handlar också om språk, kommunikation och insyn. Ingen äldre ska behöva känna sig otrygg, missförstådd eller isolerad för att personalen inte kan kommunicera ordentligt. Och inga anhöriga ska stängas ute utan grund.

Idag saknas nationella språkkrav i äldreomsorgen. Det innebär att människor med demens, hörselnedsättning eller andra behov ibland inte ens kan göra sig förstådda av den personal som ska ta hand om dem. IVO har gång på gång visat att bristande språkkunskap leder till fel i medicinering, bristande dokumentation och i värsta fall fara för liv och hälsa.

Ambition Sverige vill ändra detta. Vi kräver tydliga språkkrav och språkutbildning för all personal i äldreomsorgen. Ingen ska riskera felbehandling eller ensamhet för att vårdaren inte kan svenska.

Vi vill också stärka de äldres och anhörigas rätt till insyn. Beslut om boende, vård eller kontakt ska alltid dokumenteras tydligt, med ansvarig tjänsteman och beslutsgrund. De ska kunna överklagas och följas upp. GDPR får inte längre användas som svepskäl för att dölja missförhållanden eller ansvariga.

Anhöriga ska ha rätt att delta i vårdplanering och biståndsbedömningar, och de får inte godtyckligt utestängas. Alla äldre och anhöriga ska dessutom kunna vända sig till en nationell äldreombudsman för stöd, frågor och för att anmäla bristande kommunikation.

En värdig äldreomsorg bygger på förtroende. Förtroende kräver transparens, spårbarhet och begriplig information. Ambition Sverige vill skapa en äldreomsorg där varje äldre vet sina rättigheter, varje anhörig har insyn och varje beslut är spårbart och rättssäkert.

Vårt mål är tydligt: en äldreomsorg som bygger på trygghet, begriplighet och full insyn där ingen lämnas ensam och där makten alltid är ansvarig inför både äldre och anhöriga.

En äldreomsorg med tryggt boende när behovet finns

Ingen äldre ska tvingas bo kvar hemma när det inte längre är tryggt eller värdigt. Ändå är det verkligheten i dagens Sverige: köerna till särskilda boenden växer, kommuner tolkar regler olika och äldre pressas att stanna hemma med omfattande hemtjänstinsatser trots att behoven pekar på annat.

IVO och Socialstyrelsen har redan varnat för konsekvenserna. Platsbristen skapar ensamhet, otrygghet och medicinska risker. Det som kallas ”effektiv resursanvändning” är i själva verket en bristande respekt för människovärdet.

Ambition Sverige vill ändra kurs. Vi vet att fler äldreboenden måste byggas och att resurser måste styras om. Men vi vet också att värdighet kan säkras genom tydliga regler och rättigheter. Ingen ska vänta orimligt länge på en plats när behovet är konstaterat. Äldre ska själva kunna välja mellan särskilt boende och hemtjänst, kommunen ska inte få tvinga någon att stanna hemma mot sin vilja. Biståndsbedömningar måste följas upp regelbundet och tillgången på platser redovisas öppet, så att anhöriga och äldre får insyn och trygghet.

Om en kommun brister i sitt ansvar måste det få konsekvenser. Sanktioner är inte till för straffandets skull, utan för att markera att äldreomsorg är en lagstadgad skyldighet. Staten ska kunna hålla inne delar av det statliga stödet, kräva förbättringsplaner med skarpa tidsfrister och öppet redovisa vilka kommuner som inte tar sitt ansvar.

Samtidigt vill vi ge kommunerna bättre stöd. En nationell äldreombudsman ska finnas som resurs och rådgivare för att stärka beställarkompetensen, ge råd vid upphandlingar, följa upp avtal med privata aktörer, bistå i planeringen av nya boenden och samverka med staten kring riktade stöd eller investeringslån. Äldreombudsmannen ska också vara en trygg punkt för äldre och anhöriga, dit man kan vända sig för att få vägledning, insyn och stöd i kontakten med kommunen.

För att bygga bort bristen krävs långsiktig planering, transparens och ett statligt ansvarstagande. Det kommer inte ske över en natt, men vi måste börja nu. Varje år vi väntar är ett år då tusentals äldre får betala priset i ensamhet och otrygghet.

Vårt mål är tydligt: tryggt boende ska inte vara ett lotteri, utan en självklarhet när behovet uppstår. Äldre ska aldrig mer lämnas ensamma i väntan på en plats som aldrig kommer.

Att fortsätta leva i glädje, värdighet och trygghet

Äldreomsorgen får aldrig reduceras till en förvaringsplats. Den ska vara en miljö där hälsa, gemenskap och livskvalitet står i centrum. Alla äldre i Sverige har rätt till ett värdigt liv med trygghet i vardagen, men också med möjligheten till rörelse, god mat, social samvaro och meningsfulla aktiviteter.

I dag har fokus alltför länge legat på det mest grundläggande att klara vården medan livskvaliteten hamnat i skymundan. Brister i rörelse, undermåliga måltider och övermedicinering leder till ensamhet, sjukdom och förkortad livslängd. Det är inte värdigt. Vi vill vända utvecklingen.

På varje boende ska finnas en Geriatrisk aktivitet- och hälsoutvecklare (GAH). Denna nya roll ska ansvara för att hälsa och välbefinnande inte blir en bisak utan en central del av omsorgen. GAH ska leda aktiviteter, följa upp näringsstatus, dokumentera läkemedelsförbrukning och rapportera brister, i samverkan med personal och Äldreombudsmannen. För att säkerställa kompetens och oberoende ska funktionen vara nationellt certifierad och direkt knuten till äldreombudsmannens tillsyn.

En annan avgörande fråga är maten. Undernäring är ett dolt men allvarligt problem i svensk äldreomsorg. Måltider serveras med låg näringstäthet och liten anpassning till individuella behov. Vi vill lagfästa rätten till näringsrik mat och måltidsglädje där varje måltid blir en stund av gemenskap och livskvalitet.

Särskilt allvarligt är frågan om läkemedel. I dag läggs nästan en tredjedel av alla äldre in akut på sjukhus på grund av läkemedelsbiverkningar. Övermedicinering används som en genväg för att hantera oro eller nattarbete, där trygg bemanning hade varit den riktiga lösningen. Vi vill bryta denna kultur. Alla läkemedelsbolag ska åläggas att uppdatera FASS med tydliga, praktiska instruktioner för nedtrappning av läkemedel hos äldre, baserade på evidens och verktyg som redan finns, som boken Fas ut. Alla boenden ska föra digitala register över läkemedelsförbrukning, och avvikelser ska rapporteras vidare till Äldreombudsmannen.

Syftet är enkelt: att minska lidande, sjukhusinläggningar och dödsfall som kunde undvikas, och i stället skapa en äldreomsorg där människan står i centrum. Livskvalitet handlar inte bara om att överleva, det handlar om att leva.

Rätten till ett analogt alternativ

Digitaliseringen går snabbt framåt då myndigheter, kommuner och företag förutsätter allt oftare att alla klarar appar, BankID och e-post. Men för många äldre leder denna utveckling till utanförskap och en känsla av att tappa kontrollen över sitt eget liv. När samhällstjänster bara erbjuds digitalt blir de som inte kan eller vill använda tekniken beroende av anhöriga för ärenden, ekonomi och vård. Det skapar inte bara frustration, utan kan också leda till isolering, ekonomiska problem och psykisk ohälsa.

Samtidigt ser vi hur kontanterna försvinner ur vardagen, trots att de för många äldre är det tryggaste och mest begripliga sättet att betala. När möjligheten att betala kontant tas bort utestängs människor från att delta fullt ut i samhället. Ett värdigt samhälle måste erbjuda alla medborgare möjlighet att delta på sina egna villkor, digitaliseringen får aldrig bli ett tvång som splittrar generationer.

Vi vill därför säkra rätten till analoga alternativ. Alla kommuner och statliga myndigheter ska erbjuda pappersblanketter, brevutskick och personlig handläggning för den som behöver det. Kontanter ska alltid accepteras inom vård, omsorg, boenden och kommunala avgifter. Ingen äldre ska behöva stå maktlös för att tekniken satts före människan.

Dessutom ska varje kommun ta fram en tydlig plan för hur digitalt stöd och analoga alternativ garanteras i centrala samhällstjänster. Äldreombudsmannen får uppdraget att följa upp kommunernas arbete och se till att rätten till analoga alternativ inte bara blir symboliska ord, utan en faktisk trygghet.

Vårt mål är tydligt: att bryta det digitala utanförskapet, återupprätta valfriheten och garantera att alla äldre får leva på sina egna villkor, analogt, digitalt eller i en kombination. Ingen ska stängas ute från samhället på grund av teknikens framfart.

Förvaltarskap och överförmyndare – från skydd till miljardindustri

Systemet med god man och förvaltare skapades för att skydda de mest utsatta. I praktiken har det blivit en miljardindustri där äldre och personer med kognitiva svårigheter riskerar att förlora både självbestämmande och insyn i sitt eget liv. Redan 2017 slog Riksrevisionen fast att staten saknar helhetsgrepp: ingen central myndighet, bristfällig tillsyn, ojämlik rättssäkerhet och ingen samlad statistik. Trots det går förändringarna långsamt. Regeringen talar nu om ett nationellt ställföreträdarregister men först 2026–2028. Våra äldre och deras anhöriga kan inte vänta ytterligare år på ett grundläggande rättsskydd.

Under tiden växer rapporterna om missförhållanden. Anhöriga stängs ute medan professionella ställföreträdare tar över liv och ekonomi. Privata bolag gör stora vinster medan de äldre isoleras, och brister i tillsyn gör att förskingring och vanvård fortgår.

På pappret är ansvarskedjan tydlig: kommuner och biståndshandläggare initierar besluten, överförmyndare utser ställföreträdare, länsstyrelserna ansvarar för tillsynen och de privata aktörerna för genomförandet. I praktiken har dock denna ordning brutits ned av fragmentering och svaga kontrollmekanismer. Överlappande mandat gör att ansvarsutkrävande uteblir och tillsynen blir otillräcklig. Detta har skapat en miljö där missförhållanden och ekonomiska oegentligheter kan fortgå, vilket i sin tur har lagt grunden för en miljardindustri byggd på exploatering snarare än skydd. Det är ovärdigt ett land som säger sig värna om rättsstaten och mänskliga rättigheter.

Ambition Sverige kräver att staten tar ett samlat ansvar nu. Vi vill att ett nationellt ställföreträdarregister införs skyndsamt och används som ett verkligt skydd för huvudmannen inte som ännu en administrativ hylla. Registret ska ge spårbarhet, göra det möjligt för anhöriga att få insyn, och förhindra att oseriösa aktörer rör sig mellan kommuner. Samtidigt behöver tillsynen skärpas och ansvar utkrävas när övergrepp sker. Systemet ska skydda den äldre, inte exploatera henne.

Målet är enkelt: att bygga om ett lätt korrumperat system så att det åter blir ett skydd för de äldre och deras familjer.

Vi kräver ansvar för hur våra äldre behandlades under pandemin – sanningen måste fram

Under covid-19-pandemin svek Sverige sina mest utsatta. Tusentals äldre fick aldrig den vård de hade rätt till. Istället för basal sjukvård och livräddande insatser ordinerades palliativ vård, ofta utan att en läkare ens träffade patienten. Beslut fattades på distans och människor berövades sin chans till behandling.

Samtidigt stängdes anhöriga ute. Familjer nekades att hålla sina nära i handen i livets slutskede. Många äldre dog ensamma, inte på grund av viruset i sig, utan för att staten valde att spara resurser på deras bekostnad. Det var ett brott mot både vår människosyn och mot grundläggande mänskliga rättigheter.

Detta får aldrig glömmas eller tystas ner. Vi utreder nu ansvarsfrågan: Hur kunde ett helt samhällssystem från Socialstyrelsen, hälso- och sjukvården till kommunerna acceptera riktlinjer som i praktiken fråntog äldre deras rätt till vård? Vilka myndigheter, beslutsfattare och tjänstemän bär ansvaret? Och varför har ingen hittills ställts till svars?

Ambition Sveriges mål är tydligt: de som berövades sin vård och värdighet ska få sin röst tillbaka genom oss. Vi kräver transparens, vi kräver ansvar och vi kräver att sanningen kommer fram.

Detta handlar inte bara om gårdagen, det handlar om framtiden. Om vi inte vågar tala om vad som skedde, riskerar det att hända igen. Vi kommer att återkomma med en granskning, vi kommer ställa de svåra frågorna, debattera och vi kommer aldrig låta pandemins övergrepp försvinna i tystnad.

Sverige måste stå upp för sina äldre – och för de principer som gör oss till en rättsstat.

Ambition Sverige ska verka för:

• Att äldreomsorgen ska bygga på trygghet, värdighet och respekt för den enskilda människan.
• Att alla som arbetar i äldreomsorgen ska kontrolleras mot brottsregistret.
• Att all personal i äldreomsorgen ska tala och förstå svenska.
• Att stärka både äldres och anhörigas rätt till insyn i beslut som gäller vård och boende.
• Att rätten till ett tryggt boende ska vara en självklarhet när behovet uppstår.
• Att lagfästa rätten till näringsrik mat och måltidsglädje i äldreomsorgen.
• Att garantera rätten till ett analogt liv.
• Att se över systemet med förvaltarskap och överförmyndare. Systemet ska skydda den äldre, inte exploatera henne.
• Att uppmärksamma och utkräva ansvar för hur äldre behandlades under pandemin.

– Kompetens i stället för aktivism.

Inledning

Det svenska skolsystemet har sett en utveckling från starka resultat historiskt till en nedgång under 2000-talet. En viss återhämtning sågs runt 2015–2018, men enligt PISA kom nya försämringar 2022. Elever med inhemsk bakgrund presterar bättre över lag jämfört med elever med utländsk bakgrund.

Bland de som gick ut grundskolan (årskurs 9) läsåret 2023/2024 hade cirka 28 procent av eleverna inte uppnått kunskapsmålen i ett eller flera ämnen. 16 procent, omkring 19 600 elever, hade underkänt i minst ett av kärnämnena svenska, engelska och matematik. Dessa elever är inte behöriga till något program på gymnasiet och har större risk än andra att hamna i ungdomsarbetslöshet eller utanförskap.

Gällande gymnasiet uppskattas det att ungefär 40 000–50 000 elever per årskull inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut utan examen. Antalet hemmasittare ökar för varje år. 10 000 barn är hemmasittare och uppemot 90 000 barn kan anses ha en problematisk skolfrånvaro.

Hur får vi ett bättre lärande i skolan?

Vi ser att kompetensnivån på de elever som kommer ur grundskolan är för dålig – och den fortsätter sjunka. Ambition Sverige anser att vi måste tillbaka till att vara internationellt konkurrenskraftiga som kunskapsnation. Det gäller hela kedjan från grundskolan till universitets- och andra specialistutbildningar.

Elevernas försämrade resultat har sin grund i de senaste decenniernas ökade politiska och administrativa kontroll av utbildningen på alla nivåer. Samtidigt har de professionella lärarnas roll inskränkts, vilket har hämmat den intellektuella mångfalden. Den senare är viktig för att säkerställa en öppen, saklig och allsidig samhällsdebatt som för Sverige framåt.

Utbildning ska främja fritt tänkande – inte indoktrinera

Att bidra till tankekraft, kritisk analys, nyfikenhet och lust att lära är skolans och universitetens viktigaste uppgifter. Konkret betyder det att undervisning och forskning inte ska styras av politiskt definierade mål som grön omställning, jämlikhetspolitik, digitalisering och/eller säkerhetspolitik. Undervisningen ska präglas av fakta och saklighet i ämnen som naturkunskap och teknik samt i ideologiska, politiska och sociala frågor. Eleverna ska ges förutsättningar för kritiskt tänkande för att själva kunna bilda sig en uppfattning om historien och samtiden. Universiteten ska primärt fungera som platser för forskning, fritt tänkande och intellektuell debatt, inte som producenter av beställd politiserad kunskap. Prioriterade forskningsfrågor och teman ska formuleras av forskarna själva i opolitiska och forskarstyrda råd/akademier. Storindustrins och de privata stiftelsernas forskningsfinansiering behöver regleras för att undvika att akademien reduceras till en kunskapsleverantör åt särintressen.

Meriter och kompetens ska styra tillsättningar

Statens inflytande över undervisningens innehåll måste begränsas för att garantera en bred och öppen kunskapsförmedling. Av samma skäl behöver lärarutbildningen avregleras och nya vägar till läraryrket öppnas. Arbetslivserfarenhet och specialistkunskap inom olika områden ska kunna vara meriterande för läraryrket. Samhället ska se på män och kvinnor, oavsett sexuell läggning, som likvärdiga. Människor ska inte etiketteras utifrån kön, hudfärg eller sexuell läggning. Alla ska ges lika möjligheter, dvs inte diskrimineras genom rasism eller kvoteringssystem. Vi i Ambition Sverige är emot allt som delar upp befolkningen i grupper. Den politiserade feminismen har lett till en kraftig könsobalans inom hela utbildningssektorn. Vi behöver fler män både i grundskolan, gymnasiet och på universiteten.

Mot en mer flexibel utbildningsskyldighet – alternativa undervisningsformer

Det nuvarande systemet som enbart reglerar skolnärvaro riskerar att begränsa individens möjlighet till ett anpassat och meningsfullt lärande. Genom att öppna för större variation i hur kunskapsinhämtningen går till, så kan utbildningen bättre möta varje elevs unika behov och förutsättningar. Det kan handla om alternativa pedagogiker, hemundervisning eller digitala lösningar. Detta främjar inte bara lärande och minskar stress, utan stärker också föräldrars rätt att aktivt delta i utformningen av barnens utbildning.

Erfarenheter från flera europeiska länder visar att en sådan flexibilitet är förenlig med hög kvalitet och trygghet i utbildningen, samtidigt som den svarar mot dagens utmaningar med ökande skolfrånvaro och psykisk ohälsa bland elever.

Vi tror att det finns en övertro på digitala hjälpmedel när det gäller att inhämta baskunskaper, speciellt i de lägre årskurserna. Vi vill också se en återgång till en uppdelning i allmän och särskild kurs i ett flertal ämnen, både i grundskolan och på gymnasiet. Denna nivågruppering anser vi gynnar samtliga elever. Det ger också lärarna en bättre möjlighet att möta eleverna där de kunskapsmässigt befinner sig. Det måste vara möjligt att göra karriär inom mer praktiska och hantverksmässiga yrken – utan att det ställs samma krav på ”teoretisk kompetens” som för de elever som väljer en mer akademisk inriktning.

Landsbygdens skolor – en grund för framtiden

Vi värnar om landsortsskolorna och ser dem som en avgörande del av en levande landsbygd. Skolan är inte bara en plats för lärande, utan också en samlingspunkt som stärker gemenskap och trygghet. Därför vill vi både bevara de landsortsskolor som finns och arbeta för att bygga ut antalet. Alla barn, oavsett var de växer upp, ska ha nära till en trygg och kvalitativ utbildning.

Rationalisera och förbättra skolmyndigheterna

Vi anser att de tre största och mest tongivande skolmyndigheterna Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Skolinspektionen skall slås ihop till en enda myndighet. Denna förbättring av organisationen blir fundamentet som en bättre svensk skola bygger på.

Ambition Sverige ska verka för:

• Att undervisning ska präglas av saklighet och upplysning, den ska vara fri från politisk aktivitet och värdegrund.
• Att statens inflytande över skolorna ska minskas. Skolornas självständighet behöver ökas och lärarna befrias från administrativa bördor. Hemskoleundervisning och liknande undervisningsformer skall vara tillåtet.
• Att universiteten ska vara politiskt oberoende platser för fritt tänkande och intellektuell debatt, inte leverantörer av politiskt beställd ideologisk fostran.
• Att värna om landsortsskolorna och ser dem som en avgörande del av en levande landsbygd.
• Att motverka politisk korrekthet, bredda åsiktskorridoren och låta meriter avgöra vid tillsättningar.
• Att alla elever skall ha godkända betyg i svenska, engelska och matematik efter genomgången grundskola.
• Att fler män ska vilja arbeta inom utbildningssektorn.
• Att motverka cancel-kulturen. Inför riktlinjer för offentliga institutioner och arbetsplatser som stödjer åsiktsmångfald och skyddar anställda från att bestraffas för privata åsikter.

– Bättre pensioner genom egenägt pensionssparande och högre grundavdrag.

Tre delar av pensionen

Sverige har idag ett pensionssystem som består av tre delar: 1) Allmän pension från staten. Den baseras på din inkomst och kan i vissa fall vara garantipension 2) Tjänstepension från arbetet, ofta reglerad via kollektivavtal 3) Eget sparande genom frivilliga insättningar, till exempel privata pensionsförsäkringar.

Den allmänna pensionen fungerar i huvudsak som ”pay-as-you-go”, vilket innebär att dagens löntagare betalar in pensionsavgifter till ett buffertsystem, som i sin tur betalar ut pension till dagens pensionärer. Löntagarnas pensionsavgift går därmed i huvudsak direkt till pensionsutbetalningarna.

Systemet har framför allt två problem

Systemet bygger på att det hela tiden är minst lika många arbetstagare som betalar pensionsavgift som det finns pensionärer. När det blir mindre inbetalningar än utbetalningar i det allmänna pensionssystemet så minskar bufferten och pengarna kommer till slut att sina. Den svenska demografiska utvecklingen visar att befolkningen åldras fortare än vad det föds nya barn. Följaktligen blir det svårt att garantera dagens löntagare den pension de har rätt till.

Det innebär också att löntagaren inte äger sitt pensionskapital – förutom den lilla del som kallas för premiepensionen (PPM). Av de 18,5% som löpande betalas in i det allmänna pensionssystemet så går 2,5% till den egenägda premiepensionen. 16% går in i det som kallas ”buffertfonder” och som förvaltas av de statliga AP-fonderna.

Som alla statliga myndigheter påverkas också AP-fonderna av politiska beslut. Ett exempel på detta är den omtalade investeringen i Northvolt som orsakade en total förlust på cirka 5,8 miljarder kronor under 2025. En investering som inte borde ha gjorts och som minskade pensionskapitalet med samma belopp.

PPM-fonder har givit bättre avkastning

Under perioden 2001–2024 har den årliga avkastningen på det genomsnittliga PPM-sparandet uppgått till cirka 7,4% medan motsvarande avkastning för AP-fonderna har varit cirka 3,4%. Även om man själv inte aktivt har valt PPM, så har avkastningen i PPM-fonder blivit ungefär dubbelt så hög som AP-fondernas genomsnittliga avkastning under samma period. Egenägd privat pensionsförvaltning leder således till högre pensioner och därför vill Ambition Sverige att det allmänna pensionskapitalet stegvis ska övergå till att bli helt egenägt och förvaltat likt PPM-systemet.

Pensionerna blir högre och tryggare med ett höjt grundavdrag

För att pensionerna ska bli högre krävs mer inbetalningar under arbetslivet, höjda premier i tjänstepensionen och jämställda villkor. Att arbeta något år längre gör också stor skillnad.

Det effektivaste sättet att nå högre pensioner är att höja grundavdraget. Då ökar den delen av inkomsten som inte beskattas alls, vilket gynnar pensionärer som efter att ha slitit hårt ett helt arbetsliv ändå har en låg pension.

Sverige har idag ett relativt lågt grundavdrag, som högst uppgår det till 49 000 kr. Som jämförelse har Tyskland 11 784 Euro i grundavdrag (motsvarande ca 130 000 kr) och Norge ca 88 000 norska kronor (2024).

Ambition Sverige vill höja grundavdraget till två (2) Prisbasbelopp, vilket blir 117 600 kronor för 2025. Därmed blir grundavdraget dels mer jämförbart med nivån för existensminimum och dels kommer det följa den allmänna kostnadsutvecklingen.

Ambition Sverige menar därtill att gifta makar ska fritt få dela pensionen mellan sig. De har delat familjelivets olika omständigheter mellan sig, särskilt vid familjebildandet då modern ofta har spenderat lång tid hemma med barn. Därför är det rimligt att makar fritt ska få fördela pensionen mellan sig, utan restriktioner eller pålagor.

Ambition Sverige ska verka för:

• Att stöpa om det allmänna pensionskapitalet till ett helt egenägt pensionskapital, långt ifrån politisk klåfingrighet.
• Att sänka skatten på pension genom ett höjt grundavdrag uppgående till två prisbasbelopp.
• Att låta makar fritt fördela pensionskapitalet mellan sig.
• Att höja garantipensionerna för dem med lägst pension.

– Alla har rätt till kroppslig integritet.

Ambition Sverige vill flytta fokus från sjukvård till friskvård, där ohälsa förebyggs naturligt och där hela människans hälsa står i fokus.

Ambition Sverige vill genomföra ett paradigmskifte i svensk hälso- och sjukvårdspolitik. Vår vision är ett Sverige där hälsa ses som en tillgång, inte en kostnad, och där samhällets främsta uppgift är att skapa förutsättningar för människor att hålla sig friska och förebygga att de blir sjuka och hamnar inom sjukvården.

Vi vill gå från ett reaktivt till ett proaktivt system, där friskvård, förebyggande arbete och livsstilsmedvetenhet står i centrum. Det handlar om att bygga ett samhälle där människor får kunskap, stöd och verktyg att ta ansvar för sin hälsa i ett tryggt, tillgängligt och professionellt sammanhang.

Bakgrund/Nuläge

Vi ser en kraftig ökning av kroniska sjukdomar i samhället, vilket är en viktig faktor till de stigande kostnaderna för vården.

Den påverkar inte bara individers livskvalitet och arbetsförmåga, utan innebär också en växande belastning på vården och ekonomin i stort. För att kunna möta denna utveckling krävs en systematisk och oberoende kartläggning av orsakerna bakom ökningen, där både interaktion med läkemedel/biverkningar, miljöfaktorer, livsstil och socioekonomiska förhållanden bör analyseras. En konstruktiv och kraftfull handlingsplan är avgörande för att vi ska kunna ta fram effektiva förebyggande åtgärder.

Ett annat problem är enligt Socialstyrelsens rapport publicerad 2024-12-02 den kraftiga ökningen av autism, särskilt bland flickor. Antalet som diagnosticerats med autism bland flickor har ökat sex gånger sedan 2010. I åldern 18-24 år var förekomsten av autism knappt 5 % bland pojkar (en av 20) och 4% bland flickor (en av 25).

Mellan åren 2019-2022 har andelen barn och unga som fått en ADHD-diagnos ökat med uppemot 50 procent. Bland de allra yngsta barnen, flickor 5-9 år, ökade andelen som fått diagnosen ADHD med närmare 45 procent under motsvarande period.

Andelen förskrivna läkemedel mot ADHD bland flickor i åldern 10-17 år och unga kvinnor, 18-24 år, ökar kraftigast. Där ökade andelen som hämtat ut ADHD-läkemedel med omkring 50 procent från 2019-2022.

Det offentligas kostnader för läkemedel uppgår till över 40 miljarder kronor per år och den totala sjukvårdskostnaden i Sverige närmar sig 600 miljarder årligen, vilket är drygt 40% av hela statsbudgeten.

Genom att arbeta med förebyggande hälsovård kan dessa kostnader tillsammans med mänskligt lidande minska avsevärt.

1. Momsen på friskvård – En kostnad vi inte har råd att behålla

Att ta ut moms på friskvård är att kortsiktigt beskatta det som långsiktigt stärker vårt land. Friskvård är inte lyx det är ett fundament för fysisk, psykisk och social hälsa. När människor får möjlighet att förebygga ohälsa genom rörelse, kostrådgivning, stresshantering, samtalsterapi och alternativa behandlingsformer, minskar trycket på sjukvården.

En frisk befolkning är inte bara en mänsklig rättighet det är ett av våra mest kraftfulla ekonomiska verktyg. För varje krona samhället förlorar i momsintäkt på friskvårdstjänster, får vi mångfalt tillbaka i form av färre sjukskrivningar, ökad arbetsförmåga, minskad läkemedelsförbrukning och förbättrad livskvalitet.

Friskare människor jobbar mer, lever längre, är mer kreativa och mer närvarande både hemma och på arbetsplatsen. Företag gynnas av lägre sjukfrånvaro och friskare arbetslag. Samhället sparar enorma summor på att slippa behandla livsstilsrelaterade sjukdomar som kunde ha förhindrats.
Vi ser människan. Vi tror på individens förmåga att påverka sin hälsa. Och vi vill ge förutsättningarna att göra det och inte lägga ekonomiska hinder i vägen.

2. Läkare för framtiden – ny kunskap för en ny tid

Sjukdomsbilden i Sverige har förändrats. De flesta som söker vård i dag lider inte av akuta infektioner, utan av kronisk, livsstilsrelaterad ohälsa. Ändå utbildas våra läkare i en modell som i stor utsträckning bygger på sjukdomsbehandling med läkemedel, snarare än på förståelse för helheten. Vi menar att detta måste förändras.

Blivande läkare måste få en gedigen grund i näringslära, sömnens betydelse, fysisk aktivitet, stresshantering, livsstilen och hur livssituationer påverkar fysiologi och sjukdomsutveckling. Det handlar om att förstå inte bara vad som är fel i kroppen utan varför det blev så.

Läkare behöver inte bli terapeuter, men de måste kunna samtala med, förstå och samverka med de som arbetar med exempelvis kost, örtmedicin eller funktionsmedicin. På så sätt kan patienter få hjälp tidigare, mer träffsäkert och med färre biverkningar.

När läkare förstår livsstilens påverkan, skapas också en ökad respekt för patientens egen kraft och ett naturligt samarbete med hälsomottagningar, friskvård och komplementära vårdformer.

Det är dags att uppdatera inte bara vårdsystemet – utan också dess grundutbildning.

3. Hälsomottagningarna – en nödvändig återkomst till verklig hälsa

Det fanns en tid i Sverige då vi talade om hälsovård, inte bara sjukvård. På 70- och 80-talet fanns hälsovårdscentraler som arbetade förebyggande, helhetsorienterat och nära människan. Men med tiden förändrades prioriteringarna. Ekonomiska intressen och läkemedelsindustrins inflytande började sätta agendan. ”Prevention” kom att betyda förebyggande med mediciner såsom statiner, insulinreglerande läkemedel och nu senast, viktminskningspreparat som Ozempic. Men det är inte verklig prevention.

Prevention är inte att sätta en människa på livslång medicinering. Det är att förstå orsaken till ohälsan och göra något åt den. Det är att lyssna, stötta, vägleda och ge människor kraften att förändra, med kost, rörelse, återhämtning, gemenskap och kunskap som verktyg.

Därför vill vi ta tillbaka hälsan. Inte genom nya läkemedel, utan genom att återuppbygga det som aldrig borde ha försvunnit: ett nätverk av lokala hälsomottagningar med människan i centrum.

En vision för framtiden – och ett löfte till människan

De kommunala hälsomottagningarna blir navet för en ny folkhälsorörelse där vård inte börjar när man blir sjuk, utan långt innan. Här förenas det bästa från modern vetenskap och traditionell läkekonst i ett sammanhang där hela människan får plats. Fysisk, psykisk och själslig hälsa behandlas inte som separata delar, de hänger ihop, och här möts de.

Efter cancerbehandling får du inte bara lämna sjukhuset och hoppas på det bästa. Du lotsas vidare till hälsomottagningen där kroppen och själen får byggas upp igen. Där du får hjälp med näringsrik mat, stärkande övningar, stresshantering och samtal. Där du inte bara överlever där du får hjälp att börja leva igen.

Och lika mycket som mottagningen hjälper efteråt finns den där innan. För att förhindra att ohälsa alls uppstår. För att bryta stillasittande, ensamhet, utmattning och nedstämdhet innan de blir diagnoser.

Här samverkar legitimerade läkare med funktionsmedicinare, psykologer, kroppsterapeuter, kostrådgivare, akupunktörer, örtmedicinare och beroendeterapeuter. Här handlar det inte om snabba lösningar, utan om verklig förändring rotad i respekt för människans egen läkande kraft.

Ett svar på vår tids stora kris: ensamheten

Ensamhet är inte bara ett känslomässigt problem det är en livsfarlig samhällssjukdom. Den ökar risken för depression, hjärt-kärlsjukdom, demens och för tidig död.

Hälsomottagningarna svarar på detta. Här finns inte bara behandlingar här finns ett hälsocafé, där människor möts. Här stickas det tillsammans, här sjungs visor, här läses dikter, spelas schack, dricks örtteer och delas vardagens berättelser. Här byggs gemenskap, vänskap, förtroende. Det är enkelt men livsavgörande.

Det är en plats där människor blir sedda, där någon frågar hur du mår och menar det. Det är preventiv vård i sin mest mänskliga form.

Det är också ett löfte om att aldrig mer lämna människan ensam med sin oro, sina symptom eller sin sorg

4. Komplementär medicin blir en del av hälsovården

I takt med att kroniska sjukdomar ökar och många patienter upplever sig övermedicinerade men underomhändertagna, blir behovet av en ny modell allt tydligare. Integrativ medicin är ett svar på detta, en vårdform som förenar skolmedicinsk expertis med komplementära metoder i multiprofessionella och tvärvetenskapliga team.

Här samarbetar läkare, psykologer, kroppsterapeuter, näringsmedicinare, akupunktörer och samtalsterapeuter sida vid sida för att ta sig an hela människan, inte bara symptomen. Modellen fokuserar på orsaksbehandling, förebyggande arbete och egenvård, där patienten får kunskap, stöd och verktyg för att långsiktigt återfå balansen.

I många europeiska länder är integrativ medicin redan en erkänd och etablerad del av vården. Tyskland, Österrike och Schweiz erbjuder legitimation eller certifiering för komplementära utövare, vilket skapar både trygghet och professionalisering. I Sverige däremot saknas denna struktur vilket gör att viktiga vårdresurser stängs ute trots stor efterfrågan.

För att integrativ medicin ska kunna få den plats den förtjänar i svensk vård, krävs a) legitimation eller nationell certifiering för komplementära yrkesgrupper b) tvåvägs remissmöjligheter mellan vården och de kommunala hälsomottagningarna och c) forskning, uppföljning och samverkan som bygger broar – inte murar.

Det handlar inte om att välja antingen eller utan om att kombinera det bästa från flera världar. Ett tryggt, professionellt och mänskligt vårdsystem ser hela människan och använder all tillgänglig kunskap vetenskapligt, kliniskt och erfarenhetsmässigt för att främja hälsa, lindra lidande och förebygga framtida sjukdom.

5. Förlossningsvård med trygghet och valfrihet för alla

Vi vill stärka kvinnors rätt att föda på sina villkor. Förlossningen är en av livets mest avgörande händelser och ska präglas av trygghet, respekt och delaktighet.

Idag är tillgången till alternativa förlossningsformer som barnmorskeledda födelsecenter eller hemförlossningar starkt begränsad – och i många fall förbehållen dem som har råd att själva bekosta det. Vi menar att detta skapar en oacceptabel ojämlikhet i vården.

Våra ställningstaganden är a) alternativa förlossningsformer ska vara tillgängliga för alla – inte bara för dem med ekonomiska resurser b) barnmorskeledda födelsecenter och hemförlossningar ska omfattas av det offentliga vårdsystemet och ingå i högkostnadsskyddet c) valfriheten ska vara reell – det ska inte vara ekonomiska förutsättningar eller bostadsort som avgör var och hur en kvinna kan föda, utan hennes egna behov och önskemål och d) trygghet och kvalitet ska garanteras oavsett val, med barnmorskor som har rätt kompetens och möjlighet att ge stöd genom hela födseln.

En jämlik och flexibel förlossningsvård innebär inte bara ökad trygghet för kvinnan och familjen, utan också ett mer hållbart vårdsystem. När kvinnor får föda i en miljö där de känner sig trygga minskar behovet av onödiga medicinska ingrepp, vilket är både hälsofrämjande och resurseffektivt.

6. Barnens hälsa först – trygg elevhälsa, föräldraansvar och fördjupade utredningar

Barn och unga är bland de mest sårbara i samhället ändå ser vi en utveckling där deras psykiska hälsa ofta hanteras slarvigt, snabbt och medicinskt, snarare än med omtanke, tid och helhetsförståelse. Ambition Sverige vill sätta barnens långsiktiga välmående i centrum för hela elevhälsan, och samtidigt återupprätta föräldrars självklara roll.

Föräldrars insyn är avgörande.

I dag har vårdnadshavare inte lagstadgad automatisk rätt att digitalt läsa sina barns journaler efter att barnet fyllt 13 år. Detta beror på praxis och regionala systemlösningar, samt på regler för sekretess och samtycke.

Det innebär att barn kan få både behandlingar och diagnoser utan att föräldrar får kännedom eller möjlighet att stötta, förstå eller ifrågasätta. Vi vill lagstadga att föräldrar ska ha fullständig insyn i barnets vårdjournaler fram till myndighetsdagen. Det är inte statens barn det är föräldrarnas ansvar att skydda, vägleda och fatta avgörande beslut tillsammans med sitt barn.

Könsdysfori kräver varsamhet och tid – inte appar och snabbspår.

Vi ser med oro på utvecklingen där unga i dag uppmuntras till snabba könsbyten, ibland efter en ytlig utredning eller genom ett enkelt klick i en app. Det är ett djupt existentiellt beslut som i många fall är oåterkalleligt och som i efterhand lett till både ånger, svåra biverkningar och ökad suicidrisk.

Ambition Sverige vill därför a) förbjuda alla former av medicinskt eller juridiskt könsbyte före 18 års ålder, utom i ytterst specifika fall b) säkerställa att varje beslut föregås av omfattande psykologisk utredning, noggrann bedömning och full insikt i vad behandlingarna innebär – fysiskt, psykiskt, socialt och hormonellt och c) förbjuda könsändring via appar eller automatiserade system – könsidentitet får aldrig reduceras till byråkrati.

Barn som upplever könsdysfori behöver stöd, trygghet och ett öppet samtalsklimat och inte omedelbara lösningar. Kanske handlar det om andra behov: ensamhet, utanförskap eller längtan efter tillhörighet. Alla dessa frågor måste tas på allvar innan medicinsk väg övervägs.

Stoppa snabbdiagnostik – utred orsakerna bakom psykisk ohälsa.

Allt fler barn och unga diagnostiseras med ADHD, ADD, depression och ångest – ofta genom snabba testbatterier, enkla checklistor och en brist på djupgående samtal eller analys. Det har skapat en situation där medicinering med SSRI och centralstimulerande läkemedel blivit en första åtgärd, snarare än en sista utväg.

Vi kräver att a) snabbdiagnostik förbjuds för ADHD b) samtliga neuropsykiatriska och psykiatriska diagnoser föregås av tydliga, mångsidiga och individuella utredningar c) alla faktorer bakom psykisk ohälsa så som kost, sömn, skärmvanor, relationer, trauma och skolmiljö analyseras innan läkemedel övervägs och d) en oberoende granskning görs av kopplingar mellan läkemedelsindustrin och dagens diagnos- och förskrivningspraxis

Vi misstänker att flera av dagens diagnoser blivit ett sätt att låsa in barn i livslång medicinering, utan att det egentliga problemet fått sin lösning. Det är inte acceptabelt.

Vår vision är tydlig:

Barn ska få må bra som de är. De ska inte diagnostiseras bort, medicineras ner eller styras in i livsavgörande beslut innan de är redo att förstå dem. Vi vill ha en elev och ungdomshälsa med tid, närvaro, samtal och föräldrar som får vara med hela vägen.

7. Maten är din medicin

I ett land med ett av världens mest avancerade sjukvårdssystem borde näringsriktig mat vara en självklarhet för alla särskilt för barn, äldre och sjuka. Ändå ser vi i dag ett system där just dessa grupper alltför ofta serveras mat som är näringsfattig, processad och i vissa fall direkt skadlig för återhämtning och utveckling.

Barn som växer behöver byggstenar, inte bara mättnad. En god skolmåltid är inte bara ett stöd för inlärning den är ett verktyg för livslång hälsa. På samma sätt vet vi att upp till 50 % av alla äldre på sjukhus och äldreboenden är undernärda, enligt forskning från bland annat Lunds universitet. Det är ett tyst men allvarligt misslyckande.

Samtidigt är forskningen tydlig: Matvanor är den största riskfaktorn för förlorade friska levnadsår i Sverige, enligt Folkhälsomyndigheten och Institute for Health Metrics. När maten brister, ökar risken för sjukdomar som typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom, depression och kognitiv svikt.

Hur kan vi då tillåta att vården, platsen där människor är som mest sårbara får servera en ohälsosam kost?

Ambition Sverige vill se ett samhälle där näring ses som en del av vård och omsorg, inte som en kostnad.

Vi kräver att a) alla måltider inom skola, vård och omsorg följer tydliga näringskrav, utformade utifrån aktuell forskning, inte industriella bekvämligheter b) maten inom vård- och omsorg betraktas som en del av behandlingen, inte som ett tillval c) kockar och personal inom offentliga kök utbildas i näring och specialkost för att möta olika behov, från barn med ADHD till äldre med sämre aptit.

När vi investerar i näring, investerar vi i människors motståndskraft, läkande och utveckling.

När barn får riktig mat, lär de sig vad kroppen behöver. När äldre får mat som smakar, stärks både hälsa och värdighet. Och när sjuka får näringsrik mat, blir återhämtningen snabbare, komplikationerna färre och läkemedelsbehovet mindre.

8. Mat ska göra oss friska – Ställ krav på livsmedelsindustrin

Vad vi lägger på tallriken påverkar allt från vårt immunförsvar till våra ekosystem. Trots detta tillåts marknaden översvämmas av produkter som är allt annat än mat, såsom ultraprocessade, kemikalietunga, beroendeframkallande produkter som varken gynnar kroppen, jorden eller framtiden.

Vi vet att sambandet mellan ultraprocessad mat och kroniska sjukdomar är starkt, men ändå är det denna typ av ”livsmedel” som dominerar i butikernas hyllor, skolornas menyer och sjukhusens brickor. Bakom fina förpackningar döljer sig socker, farliga sockerersättningar, syntetiska tillsatser, industrioljor, färgämnen och kemikalier som tillsammans utgör en cocktail av substanser vars långtidseffekter ofta är dåligt kartlagda, men som konsumeras dagligen av barn, sjuka och äldre.

Samtidigt sprids miljögifter som PFAS och glyfosat i vår jord, vårt vatten och våra kroppar med potentiella konsekvenser för hormonsystem, fertilitet, neurologisk utveckling och cancer. Nya tillsatser, som exempelvis Bovaer i djurfoder, tillåts rullas ut innan deras effekter är säkert utredda, i ett system där lobbyism väger tyngre än långsiktig hälsa.

Ambition Sverige kräver en total översyn av hur maten produceras, godkänns och säljs i Sverige. Det är dags att konsumenten får sann information om vad de köper och vilka risker det innebär. Precis som på läkemedel ska livsmedel kunna granskas med öppenhet, ärlighet och vetenskap som grund.

Vi kräver att a) alla måltider inom skola, vård och omsorg följer tydliga näringskrav b) maten i vård och omsorg betraktas som en del av behandlingen, inte ens som tillval c) totalstopp införs för marknadsgodkännande av nya kemiska tillsatser innan långsiktig säkerhet är vetenskapligt fastställd, t ex Bovaer i djurfoder d) miljögifter som PFAS regleras och glyfosat förbjuds e) livsmedelsindustrin får tydliga gränser och ansvar – inte frikort att skada folkhälsan för kortsiktig vinst

9. Sverige skall lämna WHO

Sveriges Hälsopolitik ska aldrig dikteras av internationella organ utan demokratisk förankring. Vi står inför ett vägval: Ska vi som nation behålla rätten att fatta självständiga beslut om vår folkhälsa eller ska vi låta överstatliga aktörer som WHO få inflytande över vår hälsa, våra barn, vår frihet?

WHO:s nya föreslagna internationella regler och pandemifördrag ger organisationen möjlighet att utlysa hälsokriser, införa nedstängningar, föreslå vaccinationsprogram och styra nationella åtgärder även om länder inte håller med. Det handlar inte längre om rekommendationer utan om bindande beslut, bakom stängda dörrar och utan insyn och inflytande från svenska medborgare.

Under pandemin såg vi redan början på vad ett sådant system kan leda till. Nedstängningar som orsakade psykisk ohälsa, isolering och ekonomisk kollaps. Vaccinationspass som delade befolkningen i godkända och icke-godkända. Medicinska ingrepp som påtvingades utan fullgod information eller forskning. Censur av kritiska röster och experter som ville nyansera bilden.

Vi ser nu hur WHO:s nya ramverk riskerar att institutionaliseras med digitala hälsopass, global krishantering och centraliserade maktbefogenheter, där nationer reduceras till genomförare av beslut de själva inte fattat. Detta strider mot svensk grundlag, personlig integritet och medicinsk etik.

Sverige ska vara ett fritt och självständigt land, där varje hälsobeslut utgår från respekt för mänskliga rättigheter.

I ett fritt samhälle är det individens rätt att själv fatta beslut om sin hälsa. Det är inte WHO:s sak att avgöra vad som är bäst för svenska medborgare.

10. En oberoende utredning om mRNA-injektionerna och pandemihanteringen

För sanningen. För framtiden. För människovärdet.

Under pandemin fattades beslut i en krissituation men det ursäktar inte att grundläggande etiska och vetenskapliga principer övergavs. Nya teknologier, som mRNA-injektionerna, godkändes under undantagsförfaranden trots att de saknade långtidstester. I praktiken användes befolkningen som försöksgrupp i ett massivt medicinskt experiment.

Det skedde utan att människor gav informerat samtycke, under en tid då vetenskaplig debatt censurerades och med bristfälliga säkerhetsprotokoll, oklara riskanalyser och misstänkt slarv i tillverkningsledet.

Detta får inte sopas under mattan. Ambition Sverige kräver en fullständigt oberoende och offentlig utredning där sanningen får komma fram utan politisk eller industriell påverkan. Vi vill särskilt granska a) mRNA-teknikens innehåll och tillverkningsprocess b) hur biverkningar och dödsfall har rapporterats och hanterats c) PCR-testernas roll och missbruk som styrt beslutsunderlag och d) myndigheternas kommunikation och vilseledande information.

Vi får aldrig glömma att människors kroppar inte är till salu. Vi får aldrig tillåta politiska, ekonomiska, medicinska eller teknokratiska experiment på levande människor.

Vi försvarar kroppslig integritet, medicinsk självbestämmanderätt och rätten att säga nej utan att bli straffad.

11. Informerat samtycke – en grundpelare i ett fritt samhälle

I ett demokratiskt och värdigt samhälle är det alltid individen som har sista ordet över sin egen kropp. Principen om informerat samtycke är inte bara en etisk riktlinje, det är ett grundläggande mänskligt rättighetskrav vilket även beskrivs i den s k Nürnbergkoden från 1947. Ingen människa ska någonsin behöva genomgå en medicinsk behandling utan att först ha fått tillgång till fullständig, begriplig och sanningsenlig information om risker, nytta och alternativ.

Under pandemin såg vi hur denna princip urholkades. Människor pressades direkt eller indirekt till att delta i medicinska program utan möjlighet till verkliga, självständiga beslut.

Ambition Sverige kräver att informerat samtycke stärks i lag.

Det innebär att a) varje individ ska ha rätt till full transparens om medicinska ingrepp, inklusive ny teknik som mRNA eller andra genbaserade behandlingar b) det alltid ska framgå om en behandling är nödgodkänd, experimentell eller saknar långtidsdata c) barn, äldre och personer i beroendeställning aldrig får utnyttjas genom vilseledande eller emotionell påtryckning d) det inte ska gå att kringgå samtycke genom samhällspress, ekonomiska sanktioner eller social diskriminering.

Vi står för en vård där människor respekteras som tänkande individer. inte som lydiga mottagare av färdiga beslut.

12. Myndigheter skall vara fria från industrins inflytande

En folkhälsa fri från industrins grepp – för folkets bästa, inte marknadens

I ett samhälle som värnar sina medborgares hälsa, måste förtroendet för våra myndigheter vara orubbligt. Men detta förtroende har fått djupa sprickor.

I dag ser vi hur Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket, två av våra mest centrala institutioner för hälsa och säkerhet riskerar att förlora sin trovärdighet, för att systemet de verkar inom har tillåtit industrins beslut att ta plats och bestämma.

Beslutsfattare och rådgivare har ofta kopplingar till läkemedelsindustrin både genom tidigare uppdrag och indirekta ekonomiska intressen. Forskning finansieras av bolag som samtidigt tjänar på dess resultat. Myndigheter driver informationskampanjer sponsrade av samma företag vars produkter de är satta att granska. Och kanske allra mest oroande: kritiska röster forskare, läkare, patienter tystas och karaktärsdödas och bjuds inte in till samtal. Vad händer då med vetenskapen? Med tilliten?

Vi menar att detta är oacceptabelt i en demokrati. Hälsa får aldrig vara till salu. Sanningen får aldrig vara beroende av sponsorer.

Vi kräver därför a) en total jävssanering i rådgivande funktioner. Ingen som fattar beslut om folkhälsa ska ha ekonomiska intressen i läkemedelsbolag eller bioteknisk industri b) full öppenhet om finansiering. All forskning och utbildning som påverkar svensk vård eller policy måste redovisa sina finansiärer öppet, spårbart och i realtid c) en återgång till saklighet, integritet och transparens, där forskningen är fri. Där samtalet är öppet. Där människors hälsa sätts före marknadens vinst

13. Yttrandefrihet och inte censur inom vetenskap, medicin och folkhälsa

Folkhälsopolitiken måste vila på transparens, integritet och vetenskaplig hederlighet. Men idag hotas dessa grundprinciper av växande beroenden mellan myndigheter, forskare och kommersiella intressen. När folkhälsa formas bakom stängda dörrar och när kritik censureras i stället för att bemötas förlorar allmänheten sitt förtroende. Utan förtroende, ingen folkhälsa.

Det är inte en överdrift. Richard Horton, chefredaktör för den ansedda medicinska tidskriften The Lancet, har själv varnat för att upp till 50 % av all publicerad forskning kan vara felaktig, förvrängd eller direkt manipulerad, ofta till följd av läkemedelsindustrins påverkan. När vinstintressen styr vad som får forskas på, vilka resultat som får publiceras och vilka som tystas har vetenskapen förlorat sitt oberoende och sitt värde.

Samtidigt har vi under senare år sett hur avgörande beslut om människors hälsa tagits utan insyn, hur riskanalyser undanhållits, och hur kritiska röster stängts ute från debatten. Vetenskap förutsätter öppen granskning inte en tystnadskultur. Hälsopolitik måste bygga på folkets rätt att få veta, inte på företagens rätt att få styra.

Ambition Sverige kräver a) full insyn i alla myndighetsbeslut, expertutlåtanden och vetenskapliga grunder för folkhälsopolitik b) en oberoende granskning av forskningsfinansiering och potentiella jävsförhållanden c) ett tydligt förbud mot censur av legitima vetenskapliga perspektiv d) att all forskning som påverkar människors hälsa ska vara fri att granska – och fri från industrins inflytande.

När människors kroppar står på spel får vi aldrig kompromissa med sanningen. En verkligt demokratisk folkhälsopolitik är öppen, hederlig och står alltid på folkets sida, inte marknadens.

14. Granskning bör göras av 5G- och WiFi-strålning

Ambition Sverige ser digital infrastruktur som en viktig resurs, men menar att teknikutvecklingen måste ske med hänsyn till både hälsa och miljö. Forskningen kring elektromagnetisk strålning visar tecken på risker och kunskapsluckor, särskilt vad gäller långtidsexponering, icke-termiska effekter och känsliga grupper som barn och gravida. Dagens riktlinjer och gränsvärden bygger till stor del på äldre forskning och tar inte fullt ut hänsyn till den kritik och de studier som tillkommit under senare år.

Vi vill därför verka för en oberoende granskning av forskningen kring 5G och WiFi samt en översyn av nuvarande riktlinjer. Utbyggnad och användning av ny teknik bör ske enligt försiktighetsprincipen och säkerhetsmarginalerna behöver stärkas för att skydda människor och miljö.

Ambition Sverige skall verka för:

• Att flytta fokus från sjukvård till friskvård där ohälsa förebyggs naturligt och där hela människans hälsa står i fokus
• Att starta en folkhälsoreform med syfte att motverka utvecklingen av den ökade kroniska sjukligheten i populationen
• Att ta bort moms på friskvård
• Att starta utbildningar på universitet och högskolor kring förebyggande av ohälsa genom att främja naturlig hälsa och läkning
• Att verka för hälsomottagningarnas återkomst
• Att inkludera komplementär medicin som en del av hälsovården
• Att verka för en alternativ förlossningsvård
• Att barnens hälsa står i centrum – Trygg elevhälsa, föräldraansvar med tillgång till barnens journaler och fördjupade utredningar
• Att säkerställa att maten är näringsrik inom vård, skola, omsorg och i butiker
• Att myndigheter verkar för att miljögifter såsom PFAS, Glyfosat, m fl kraftigt minskas samt att ämnen som Bovaer inte tillåts i djurfoder
• Att Sverige lämnar WHO vars mandat inbjuder till maktmissbruk. WHO kan ge råd, men ska inte ha makt över Sverige och/eller dess medborgare
• Att Sverige omgående genomför en utredning avseende pandemihanteringen inklusive risker och biverkningar med mRNA-teknologin
• Att principen om informerat samtycke stärks i lagstiftningen – särskilt vid användning av ny eller experimentell medicinsk teknologi (Nürnbergkoden)
• Att myndigheter skall vara fria från industrins inflytande
• Att skydda yttrandefriheten inom vetenskap, medicin och folkhälsa
• Att genomföra en oberoende granskning av 5G- och WiFi-strålning samt översyn av riktlinjer utifrån ny forskning och kritik