Mer vård för pengarna och mindre politisk styrning
– Organisera för bättre sjukvård och tandvård i hela landet.
Resurser och resultat
Trots stora satsningar på sjukvården lever resultaten inte upp till förväntningarna. Sverige lägger ca 700 miljarder kronor årligen på vården, vilket motsvarar cirka 11 procent av vår BNP. Det är 30 procent mer per capita än OECD-genomsnittet. Vi har fler läkare (4,3 per 1 000 invånare) och sjuksköterskor (10,7 per 1 000) än OECD-genomsnittet, men betydligt färre sjukhussängar (2,0 per 1 000 invånare jämfört med OECD-snittets 4,3). Siffrorna indikerar alltså en välfinansierad sektor. Ändå präglas systemet av långa köer, ojämlik tillgång och stora regionala skillnader. Ambition Sverige vill se en mer enhetlig, statligt styrd och professionellt organiserad sjukvård, där resurserna används effektivt och patienterna får den vård de behöver – oavsett var i landet de bor.
Kortare köer sparar både liv och resurser
Tusentals patienter väntar i dag på vård, operationer och åtgärder. Enligt Vårdföretagarnas rapport från oktober 2024 hade 89 435 personer i augusti väntat längre än vårdgarantin – det högsta antalet sedan statistiken började föras. Väntetiderna skiljer sig kraftigt beroende på var du bor. Vi menar att vårdgarantin inte bara ska hållas, den ska skärpas. Maxgränsen för en operation eller specialiståtgärd ska vara 60 dagar, oavsett var du bor. Detta är fullt möjligt om vi samarbetar nationellt. Att du ska ha nära till ett akutsjukhus, vården ska finnas där livet händer.
Akutsjukhus får inte ligga så långt bort att människor dör på vägen dit
Sedan 1961 har 39 akutsjukhus lagts ned, och i dag finns bara omkring 57 kvar, många med begränsad akutfunktion. När vården centraliseras blir avstånden längre och tryggheten ojämnt fördelad särskilt för dem som bor på landsbygden.
Sverige behöver fler vårdplatser
Under pandemin blev vårdplatsbristen smärtsamt tydlig. Många äldre nekades basal sjukvård som hade kunnat rädda liv och fick i stället palliativ vård. Enligt Socialstyrelsen saknas i dag närmare 2 000 vårdplatser varje dag, motsvarande cirka tolv procent av behovet. Sverige har dessutom bland de lägsta antalen vårdplatser per invånare i hela Europa. Det leder till överbeläggningar, stressad personal och patienter som skrivs ut för tidigt. Att bygga upp fler vårdplatser är inte bara en fråga om vård, det är en fråga om nationell beredskap och försvar.
Att föda barn ska kännas tryggt
När du väntar barn ska du veta att vården finns nära, att BB-avdelningen är bemannad och att hjälpen inte är långt bort när du behöver den som mest. Men i dag ser verkligheten annorlunda ut. Förlossningsenheter läggs ner, kapaciteten minskar och många riskerar att behöva resa långt eller till och med föda i bilen. Förlossningsvård är en grundläggande rättighet.
Ambulansverksamheten är vårdens första linje för att rädda liv
När olyckan inträffar eller sjukdom slår till ska du veta att hjälpen är på väg snabbt och säkert. Men i dag står ambulanser stilla på grund av personalbrist. Ambulansen är inte bara ett fordon, den är ett rullande akutsjukhus och en livlina för samhället.
Sverige ska ha en jämlik vård
Vi är ett land där alla betalar skatt, därför ska vården vara lika tillgänglig för alla oavsett kommun eller region. I en debattartikel i Göteborgs-Posten pekade bland andra Ulf Ljungblad och Christer Enkvist på att minst 10 000 patienter dör i onödan varje år i Sverige. Det motsvarar 27 personer varje dag. Detta visar att ojämlikheten i vården inte bara handlar om tillgänglighet utan om liv och död.
Organisation i flera nivåer
Idag är sjukvården organiserad i statliga myndigheter, 21 regioner och 290 kommuner. Alla dessa nivåer är politiskt styrda, vilket i praktiken innebär 21 olika regionala och 290 kommunala lösningar. Totalt finns cirka 4 600 regionpolitiker, vilket i genomsnitt är 219 politiker per region.
Statens roll är främst reglerande, medan regionerna utgör den viktigaste operativa nivån och ansvarar för primärvård, sjukhusvård och tandvård. Regionerna finansieras via regionskatt (11–12 procent). Sedan år 2000 har regionskatten ökat med cirka 17 procent, men det är oklart om medborgarna har fått bättre vård och service i motsvarande grad. Kommunerna sköter bland annat äldreomsorg, hemsjukvård och skolhälsa.
Viktiga myndigheter är Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Läkemedelsverket, Inspektionen för vård- och omsorg (IVO) och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (MYVA). Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) fungerar som intresse- och arbetsgivarorganisation för samtliga regioner och kommuner.
Vår vision för Sveriges sjukvård
Ambition Sverige vill se en ökad statlig och professionell styrning av Sveriges sjukvård. Det kan bäst åstadkommas med ett statligt huvudmannaskap där sjukvården framför allt styrs av medicinsk kompetens byggd på vetenskaplig och erfarenhetsbaserad grund.
Sjukvården förstatligas och en ny samordnande myndighet skapas
Staten tar över beskattningsrätten för svensk sjukvård. Medel delas sedan ut, efter förhandling, till regionerna samt statliga sjukhus.
En ny nationell expertmyndighet, Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS), inrättas genom sammanslagning av myndigheter. Denna myndighet ska ledas av personer med medicinsk bakgrund, huvudsakligen läkare. HSS ska ansvara för den nationella samordningen av specialistsjukvården samt föra dialog och förhandlingar med regionerna. Myndigheten får i uppdrag att utforma kliniska riktlinjer, ta fram prognoser och upprätta planer för framtida behov av läkare och sjuksköterskor. HSS fastställer ramarna för den nationella sjukhusplanen. Myndigheten ska även förvalta en nationell vårddatabas med sammanställd och tillgänglig information för både profession och allmänhet.
Minska antalet regioner
Ambition Sverige vill minska antalet regioner från dagens 21 till sex större enheter, med sammanlagt sju regionsjukhus. Syftet är att minska administration och frigöra resurser till kärnverksamheten. Den politiska styrningen ska finnas kvar för ansvarsutkrävande, men det dagliga ledarskapet ska vila på medicinsk kompetens. Regionerna får i uppdrag att ansvara för regionsjukhusen och specialistsjukvården, men också att teckna avtal med privata specialistsjukhus och kliniker. Alla medborgare ska kunna välja husläkare, tillgången till allmänläkare ska säkerställas lokalt.
Huvuddelen av sjukhusen ska vara offentligt drivna, men det ska även finnas en mångfald av privata specialistkliniker och vårdcentraler. Lokal förankring ska alltid premieras. Bolagsdrivna kedjor med central styrning ska endast i undantagsfall ska ges möjlighet att bedriva vård i Sverige.
Kommunerna
Kommunerna har egen beskattningsrätt och ansvar för äldrevård, hemsjukvård, skolhälsa och även förebyggande verksamhet och rehabilitering. Ansvarsfördelningen mellan regioner och kommuner ska förtydligas.
Med ovanstående vision så skapar vi en mer professionell, effektiv och statlig styrning av sjukvården. Vi minskar administration och byråkrati, fokuserar på den operativa verksamheten och ökar möjlighet till en mer likvärdig och tillgänglig vård i hela landet.
Sjukvården idag
På kort sikt behöver sjukvården effektiviseras och göras mer tillgänglig för medborgarna. Vi har långa vårdköer, medborgare har svårt att nå fram till primärvården och kontakt sker ofta via digitala hjälpmedel. ”Vårdappar” uppskattas inte av alla medborgare. En ökad folkmängd med 2 miljoner personer senaste 25–30 åren, delvis med andra behov och andra kulturer, ställer högre krav på primärvård/specialistvård. Detta ger högre kostnader som inte fullt ut kompenserats med högre intäkter.
Administration och byråkrati ska minimeras till förmån för operativ verksamhet. Ambition Sverige menar att staten måste ta ett större ansvar för regionernas resultat. Det kan ske genom fler oberoende revisioner, ökad samordning och styrning samt bättre långsiktiga spelregler i väntan på den stora omorganisationen som beskrivs ovan.
Personal, utbildning och ledarskap
Bristen på vårdplatser är ett stort problem. Överbeläggningen har mer än fördubblats på tio år. Den främsta orsaken är brist på sjuksköterskor, vilket gör att vårdplatser inte kan hållas öppna. Nästan alla regioner rapporterar i dag brist på specialistsjuksköterskor, där barnmorskor är ett av de tydligaste exemplen.
En avgörande faktor för framtidens sjukvård är en hållbar personalpolitik. Trots olika satsningar väljer många sjuksköterskor att lämna vården för andra branscher med bättre villkor. Detaljstyrningen har ökat, vilket bidragit till att även läkare väljer att lämna svensk sjukvård. Personalökningen i regionerna har främst skett bland chefer och administratörer – inte bland vårdpersonal. Det behövs ett ledarskap som fokuserar på operativ effektivitet snarare än värdegrundsformuleringar. Utbildningssystemet måste ses över. Vi behöver ta ett större nationellt ansvar gällande specialistutbildningar för läkare och sjuksköterskor. Undersköterskeutbildningen bör stärkas med ett större fokus på praktisk kompetens.
Systemfrågor
Ambition Sverige vill att sjukvården använder gemensamma IT-system. Det gäller tex journalsystem, patientregister och hantering av data inom röntgen och patologi som bör samordnas nationellt.
Läkemedelsanvändning och biverkningar
Idag beror omkring 10 procent av de akuta sjukhusinläggningarna bland äldre på läkemedelsbiverkningar. Dessa tolkas ibland felaktigt som nya sjukdomar, vilket leder till felbehandling och onödiga inläggningar. Problemen grundar sig i både bristande riktlinjer och begränsade resurser inom primärvården. Ambition Sverige vill minska den rutinmässiga utskrivningen av läkemedel, genom att större fokus läggs på de underliggande orsakerna till sjukdomen.
Reformera tandvården
Munhälsan är avgörande för hela kroppens hälsa, men svensk tandvård är idag betydligt dyrare än sjukvården. Ambition Sverige anser att tandvården i största möjliga utsträckning ska omfattas av samma villkor som den övriga sjukvården. Därför vill vi att såväl vårdavgiften som högkostnadsskyddet för tandvården ska likställas med sjukvårdens. Samma avgiftsnivåer ska gälla för alla, även asylsökande.
Barntandvården behöver stärkas genom att privata tandläkare ges en höjd lägsta ersättningsnivå per behandlat barn. Denna ersättning bör justeras i takt med kostnadsutvecklingen. Villkoren för privata tandläkare ska likställas med dem som gäller för privatläkare. Orimliga tillsyns- och uppkopplingsavgifter för privata tandläkare ska därför avskaffas.
Försvarsbudgeten – beredskap i fred och krig
Nya akutsjukhus, fler IVA-platser och starkare vårdinfrastruktur är en del av Sveriges civila försvar. Att investera i vården räddar liv även i fredstid och stärker beredskapen i krig. Dessutom gynnar byggandet av sjukhus och vårdplatser den produktiva ekonomin och skapar långsiktig styrka för Sverige. Att styra om delar av försvarsbudgeten till sjukvården är inte att försvaga försvaret det är att bygga upp Sveriges verkliga försvar: tryggheten för medborgarna, i fred såväl som i kris. Att rädda människoliv måste gälla både i fred och i krig. Därför är sjukvården en central del av Sveriges försvar.
Förebyggande hälsa i fokus
Slutligen krävs ett starkare fokus på förebyggande hälsa. Detta gäller bland annat satsningar på förlossningsvård, amningsstöd, insatser vid ADHD och livsstilsförändringar som kan minska framtida sjukdomar. Ökat samarbete mellan regioner och kommuner med avseende på folkhälsa skulle minska läkemedelsanvändningen, ge bättre hälsa och därmed minska sjukvårdens och samhällets kostnader.
Ambition Sverige ska verka för:
- Att minska vårdköerna genom mer resurser, bättre samordning och ökad effektivitet. Fler vårdplatser, en vårdgaranti med verkliga incitament och mer patienttid per läkare.
- Att säkra tillgången till akutsjukhus i hela landet. Ingen ska behöva riskera livet för att sjukhuset ligger för långt bort.
- Att alltid garantera en plats på sjukhuset – vårdplatserna ska vara tillräckliga både i fredstid och vid kris.
- Att alla familjer ska ha trygg tillgång till förlossningsvård. Ingen ska behöva föda i bilen.
- Att ambulansverksamheten ska fungera över hela landet. När minuter avgör liv eller död måste hjälpen komma i tid.
- Att vården ska vara jämlik i hela landet. Alla betalar skatt därför ska också alla ha rätt till samma vård, oavsett var man bor.
- Att effektivisera och minska antalet statliga myndigheter genom sammanslagningar och bildande av en Hälso- och sjukvårdsstyrelse (HSS).
- Att radikalt minska byråkratin inom regionerna och öka självbestämmande och inflytandet hos vårdenheter och dess personal.
- Att ta ett större nationellt ansvar för utbildning av specialistläkare och specialistsjuksköterskor. Fler sjuksköterskor behöver utbildas och undersköterskeutbildningen bör förbättras.
- Att regionerna ska underlätta för fler privata, läkarledda alternativ. Offentlig och privat vård ska behandlas lika.
- Att öka kunskapen om komplexa läkemedelsbiverkningar. Då kan vi minska felaktiga diagnoser och onödiga sjukhusinläggningar, särskilt bland äldre.
- Att minska den slentrianmässiga utskrivningen av läkemedel genom att ställa krav på mer djupgående analys av sjukdomsorsaken.
- Att svensk tandvård ska omfattas av samma vårdavgift och högkostnadsskydd som sjukvården.