Sverige lägger omkring 175 miljarder kronor på det militära försvaret i år, men vad är egentligen trygghet värd om politiker samtidigt vänjer det svenska folket vid bilder av massgravar?

Under militärövningen Aurora 2026 övades krigsgravtjänst för första gången sedan 1950-talet. Momentet omfattade en tillfällig gravsättning för femhundra fiktivt stupade soldater och sjömän på ett fält vid Väddö kyrka. Politikerna och Försvarsmakten kallar det en övning och ett ansvarstagande i krisberedskap.

Vad svenskarna ser är massgravar. Se videon på vår X-kanal

Samtidigt ger DCA-avtalet amerikanska styrkor tillgång till 17 svenska militärbaser och anläggningar. Etablissemanget har bytt ut vår historiska alliansfrihet mot upptrappning och gjort Sverige till ett uppmarschområde för NATO – en allians som driver en konfrontationspolitik mot Ryssland.

Ambition Sverige accepterar inte denna utveckling. Vi sätter folkets och nationens bästa först. Vi vill ha fred, diplomati och frihet från Natos arméer och främmande trupper på svensk mark. DCA-avtalet måste sägas upp och Sverige måste lämna Nato.

Ett starkt nationellt försvar bygger vi själva – inte genom att bli en bricka i stormakternas spel. Trygghet skapas inte genom att normalisera massgravar och krigsförberedelser. Trygghet skapas genom suveränitet, avspänning och en politik som sätter Sverige först.

Text: Torbjörn Sassersson | Bild: Massgravar och liksäckar för svenskar och ryssar | Pressfoto: Jesper Pettersson, Försvarsmakten

Marks kommun är en viktig del av svensk kulturhistoria tack vare sin starka koppling till textilindustrin.

Området, särskilt orter som Kinna och Skene, blev under 1800- och 1900-talet centrum för Sveriges textilproduktion. Här utvecklades väverier, spinnerier och konfektionsindustri som bidrog till landets industrialisering och ekonomiska tillväxt.

Marks kommun är också känd för sin långa tradition av hantverk och innovation inom tyger, vilket fortfarande präglar området genom design, utbildning och företag inom textil.

Lantbrukarnas riksförbund (LRF) varnar för att lantbrukets kostnader har ökat med ett par miljarder kronor på bara två månader, vilket får effekter på butikshyllorna. Utan ökad självförsörjning och beredskap kan Sverige bli ännu mer beroende av import i framtiden.

Kriget mot Iran drabbar svensk matproduktion. Strypningen av Hormuzsundet, där en femtedel av världens olja och stora mängder gödselråvaror passerar, har lett till kraftigt stigande olje- och gaspriser.

Enligt LRF:s förbundsordförande Palle Borgström har priserna på diesel och mineralgödsel rusat som en direkt följd av kriget.

”Kostnaderna i lantbruket har ökat med ett par miljarder de senaste två månaderna. Våra beräkningar visar att en kostnadsökning på 1 miljard kronor i lantbruket kan motsvara ungefär 1–1,5 procent högre matpriser”, säger Borgström.

Med en total kostnadsökning på cirka två miljarder kronor pekar det mot en initial prisuppgång på 2–3 procent i butik under de kommande månaderna. Borgström varnar för att det annars hotar svensk matproduktion:

”När kostnaderna ökar kraftigt måste priserna få följa med upp – annars riskerar vi att slå ut svensk produktion.”

Sveriges EU-medlemskap påverkar lönsamheten i svenskt jordbruk negativt under det pågående kriget mot Iran på flera strukturella sätt, enligt LRF och branschexperter.

Den fria rörligheten inom EU gör att svenska bönder möter hård konkurrens från billig importerad mat från länder med lägre produktionskostnader. När svenska lantbrukares insatsvarukostnader (diesel, gödsel) rusar, kan de inte fullt ut höja sina priser till grossister och butiker eftersom importen håller nere butikspriserna.

Prognosen för de kommande månaderna är alltså tydlig: räkna med dyrare mat i butik under våren och sommaren 2026. Hur mycket beror på hur snabbt konflikten i Mellanöstern lugnar sig och hur mycket av kostnadsökningarna som till slut hamnar på konsumenterna.

Resultatet blir att marginalerna pressas och lönsamheten sjunker, säger köttproducenten Anders Hedberg till NewsVoice.

”Har man inte innan kriget mot Iran redan köpt konstgödsel så blir det dyrt att köpa nu och då är frågan om det överhuvudtaget lönar sig att producera spannmål.” – Anders Hedberg, talesperson för jord- och skogsbruk i partiet Ambition Sverige

En svensk spannmålsbonde kan köpa försäkring mot vissa typer av dålig skörd, men det finns ingen heltäckande försäkring som skyddar mot en olönsam skörd på grund av låga marknadspriser, höga insatskostnader eller naturliga variationer. Skyddet är bara begränsat till specifika väder- eller skaderelaterade händelser vid olyckor och naturkatastrofer.

LRF pekar på att detta är särskilt allvarligt under geopolitiska chocker som under kriget mot Iran, där svenska producenter inte kan skydda sig med tullar eller kvoter.

Kriget har inte bara drivit upp råoljepriset utan också blockerat transporterna av fossilgas och urea. Minst 25 procent av världens kvävegödsel kommer normalt via Persiska viken. Utan tillräcklig gödsel riskerar hälften av världens jordbruksproduktion att försvinna, enligt Patrik Myrelid, strategichef på Lantmännen.

”Tar vi bort gödseln försvinner hälften av världens jordbruksproduktion, som är fundamentet för alla de råvaror som sen ska bli till olika slags livsmedel. Det här kommer påverka allt på ditt frukostbord: mjölken, havregrynen, brödet och skinkan på brödet”, säger Myrelid till SVT.

Sverige har ingen egen produktion av konstgödsel och är helt beroende av import. På längre sikt efterlyser branschen beredskapslager och inhemsk tillverkning.

Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen, pekar på att energiprischocken sprider sig till hela livsmedelskedjan:

”Ingen annan extern störning slår hårdare än ökade energipriser som sen smittar av sig på dyrare transporter, dyrare förpackningsmaterial och dyrare energi i förädlingsledet. Det påverkar hela livsmedelskedjan.”

Ju längre konflikten pågår, desto större och mer långvarig blir prischocken. Redan nu har dieselpriset i Sverige stigit med flera kronor per liter på vissa orter, och regeringen har infört tillfälliga sänkningar av drivmedelsskatten för att dämpa effekterna inför valet i höst.

Inga totala brister – men mindre svensk mat på hyllorna

Inga enskilda produkter pekas ut för att de helt kan försvinna, men experterna varnar för en generell minskad tillgång på svenskproducerad mat om bönderna tvingas lägga mark i träda eller minska produktionen.

Redan före krisen fanns en pågående brist på svenskt nötkött i många butiker, en trend som nu riskerar att förstärkas.

Sverige måste ha självbestämmande inom svensk lantbrukspolitik under ”förkrigstider” i norra Europa och särskilt nu under ett Irankrig som påverkar Sveriges beredskapsförmåga och dagliga livsmedelsförsörjning. 

Livsmedelsföretagen och LRF betonar att hushållen och bönderna sitter i samma båt. Stigande världsmarknadspriser drabbar alla, men svensk matproduktion är särskilt sårbar, eftersom vi på grund av EU-medlemskapet inte kan skydda vårt jordbruk från billig importmat.

Hade vi inte varit medlemmar i EU, hade vi kunnat ställa samma krav på den importerade maten som på vårt eget lantbruk. Frihandel i all ära, men utan egen matproduktion står Sverige svagt när världen skakar.

Text: Tortbjörn Sasserson, Marina Eriksson och Anders Hedberg, Ambition Sverige | Temabild: Matbrist och svensk matproduktion | Foton: Mstandret och Ellinnur, Elements.envato.com