En självständig försvars- och säkerhetspolitik
– Säkerhet genom avspänning, diplomati och militärt försvar.
Ambition Sverige vill bygga ett tryggt, självständigt och alliansfrihetligt Sverige där säkerheten vilar på egen styrka, diplomati och förmåga till avspänning, inte på utländsk militär närvaro eller överstatliga stormaktsallianser.
Säkerhetspolitik genom diplomati och självständigt starkt militärt försvar
Sveriges utrikespolitik har genomgått en dramatisk förskjutning från en lång tradition av alliansfrihet och fredsskapande diplomati till en tydligt konfrontativ hållning inom ramen för NATO och EU. Genom att tillåta USA att disponera militärbaser på svensk mark har Sverige gjort sig till ett potentiellt mål i en stormaktskonflikt. Detta innebär att vi inte längre står utanför spänningarna mellan kärnvapenmakter, utan har aktivt tagit ställning i en geopolitisk konflikt där Sveriges intressen riskerar att hamna i skymundan.
EU, som en gång byggde sin legitimitet på ett fredsprojekt, har utvecklats i en allt mer militariserad riktning. Både unionens och NATO:s ledarskap uttrycker sig öppet i termer av upprustning och långvarig konfrontation med Ryssland. I detta klimat trängs diplomatin undan till förmån för ett permanent krigstillstånd. Ambition Sverige menar att detta är en en kortsiktigt farlig väg, där Sveriges långsiktiga säkerhet offras för andra makters intressen.
En återgång till en traditionell svensk självständig linje
Vi förespråkar en återgång till en utrikes- och säkerhetspolitik baserad på avspänning, alliansfrihet och ett självständigt svenskt försvar.
Sverige ska ha fungerande diplomatiska relationer med alla länder, även med de länder där meningsskiljaktigheter föreligger. Historien har visat, inte minst under Kubakrisen, att diplomatiska och personliga kontakter mellan nationella ledare kan vara avgörande för att undvika katastrofala väpnade konflikter.
Våra och Europas ledare har dessvärre visat prov på motsatsen.
DCA-avtalet och NATO-medlemskapet
Sverige måste kunna försvara sig själv. Att ha en beväpnad utländsk militärmakt på svenskt territorium i fredstid är inte förenligt med alliansfrihet.
DCA-avtalet ger USA rätt att använda svenskt territorium för utplacering av vapensystem där kärnvapenbestyckade medeldistansrobotar inte kan uteslutas. Därmed blir Sverige ett prioriterat förbekämpningsmål vid en stormaktskonflikt. DCA-avtalet måste omgående sägas upp.
NATO har mer och mer blivit en krigsorganisation i stället för en försvarsorganisation. Sveriges regering har upplåtit sitt territorium till att användas som ett uppmarschområde för NATO-trupper vid ett tänkt krig mot Ryssland. Detta ökar markant risken för att Sverige blir ett av de första förbekämpningsmålen vid en stormaktskonflikt. Regeringen har med sitt agerande gravt försämrat Sveriges säkerhetsläge och NATO är därför en organisation vi måste lämna så fort som möjligt.
Genom egna beslut har Sverige ökat krigshotet
Den svenska vapenexporten till Ukraina, inträdet i NATO- och DCA-avtalet har tillsammans bidragit till att markant försämra Sveriges säkerhetsläge. Myndigheter som MUST, FRA och FOI konstaterade tidigt att Rysslands invasion av Ukraina inte i sig innebar ett ökat hot mot Sverige. Det är därför oroväckande att samtliga riksdagspartier, oavsett ideologisk hemvist, tycks ha en gemensam vilja att driva en konfrontativ försvars- och säkerhetspolitik. Ambition Sverige anser att denna väg är strategiskt riskfylld, både säkerhetsmässigt och ekonomiskt.
Sverige har skänkt mycket resurser, både materiellt och i pengar, till Ukraina sedan kriget startade. Stödet till Ukraina måste nu upphöra för att fullt ut prioritera upprustningen av det svenska försvaret och för att minska hotbilden mot Sverige.
Sveriges säkerhet byggs bäst genom att stå utanför militära block, med målet att hålla landet borta från framtida konflikter. Under 200 år av fred har alliansfriheten visat sig vara en framgångsrik säkerhetsstrategi. Vi vill se en fortsättning på denna tradition.
Sveriges framtida försvar
Världen förändras och med det hur krig bedrivs. Detta måste återspeglas i hur vi utformar både vårt försvar och vår säkerhetspolitik.
Dagens konflikter är ofta hybrida till sin natur och innefattar cyberattacker, psykologiska operationer och andra icke-traditionella angreppsformer. Det innebär att det svenska försvaret måste vara robust och anpassningsbart för dessa nya hotbilder.
Sverige ska dra nytta av ny teknik, innovation och erfarenheter från pågående konflikter i sin försvarsplanering, exempelvis hur drönare, artilleri och elektronisk krigföring visat sig vara mer avgörande än stridsvagnar och flygstridskrafter.
Vi förespråkar ett försvar som bygger på både folklig förankring genom värnplikt och professionell kompetens genom yrkesmilitärer. Det skapar ett försvar som är både brett och spetsigt med folklig förankring men som samtidigt borgar för hög kompetens.
Sveriges försvarsmakt har i dag en betydligt mindre volym än för bara några decennier sedan. Ett återställande av det gamla invasionsförsvaret är dock varken realistiskt eller ändamålsenligt. Istället ska vi bygga ett flexibelt och modernt försvar byggt på små lättrörliga enheter med stor eldkraft som kan verka med precision och uthållighet.
Svensk försvarsindustri har en avgörande roll i detta arbete. Staten bör säkerställa att våra försvarsbeställningar utformas så att de stärker den inhemsk försvarsindustrins förmåga och kapacitet att producera den materiel som det svenska försvaret behöver. Det gynnar Sverige.
Försvarsmakten och civilförsvaret
Den samlade förmågan i det civila samhället ska kunna mobiliseras och ledas i händelse av kris eller angrepp, inte minst för skydd av strategiska funktioner och infrastruktur. Vi ser behov av en omfattande uppgradering av vår sjukvårdskapacitet, vårt skydd av kritisk infrastruktur och vår samordning av aktörer som kustbevakning, tull, polis och räddningstjänst. Sverige måste kunna stå emot långvariga störningar och kriser, oavsett om de orsakas av yttre eller inre angrepp.
Försvarsmakten och civilförsvaret måste som helhet snabbutredas och snabbt förändras i grunden utifrån den totalt förändrade taktiken och strategin som utvecklats i Ukrainakriget.
Hemvärnet utgör en viktig del av det svenska försvaret och ska därför förstärkas i linje med det övergripande upprustninge av försvarsmakten. Även hemvärnet bör därför få resurser till att tillhandahålla nya tekniska verktyg såsom drönare och anti-drönartenik.
Resurser som jägarkåren och övriga vapenlicensinnehavare är viktiga delar i försvaret av Sverige. Därför ska licensierade vapenägare få inneha halvautomatiska vapen i den utsträckning som de behöver utan statens involvering.
Det inhemska hotet
Sist men inte minst ser vi ett allvarligt hot i den inhemska otryggheten. En suverän stat måste kontrollera alla delar av sitt territorium. Om inte staten har våldsmonopolet så innebär det att någon annan part har våldsmonopolet – därmed har inte staten kontroll. Staten måste återta kontrollen över de 59 s.k. utsatta områden där den tappat greppet. Rättsstatens återtagande av våldsmonopolet i dessa delar av landet är en förutsättning för att hela Sverige ska kunna omfattas av både ett fungerande totalförsvar och inre säkerhet.
Sammanfattning
Ambition Sverige vill bygga ett tryggt, självständigt och alliansfrihetligt Sverige där säkerheten vilar på egen styrka, diplomati och förmåga till avspänning, inte på utländsk militär närvaro eller överstatliga stormaktsallianser.
Ambition Sverige ska verka för att:
- Sveriges säkerhet tillvaratas genom alliansfrihet, diplomati och avspänning.
- Sverige bygger upp en stark försvarsmakt.
- Alliansfrihet och neutralitet är en förutsättning för att hålla Sverige utanför krig. Därför måste vi lämna NATO.
- DCA-avtalet sägs upp omgående – Sverige ska inte ha utländsk trupp på sitt territorium.
- Militärt stöd till Ukraina avbryts eftersom det ökar hotbilden mot Sverige.
- Licensierade vapeninnehavare ska få använda sina vapen utan statlig inblandning.
- Sverige återtar våldsmonopolet i samtliga ”utsatta områden”.