En levande landsbygd

– Öka det regionala självbestämmandet.

Uppgradera synen på landsbygden

För 200 år sedan bodde 90 procent av Sveriges befolkning på landsbygden. För 150 år sedan tog urbaniseringen fart och idag bor i stället nästan 90 procent av i tätorter.

Städer bygger på stordriftsfördelar eftersom många bor på en liten yta. Landsbygden har andra naturliga konkurrensfördelar, som låga kostnader på mark, gott om plats, livskvalitet och trygghet, men också nackdelar som stora avstånd. Det är dags att vi erkänner landsbygdens unika värden och uppgraderar synen på dess folk.

Nedläggning av små skolor på landet, eller att flytta små välfungerande äldreboenden in till staden, är politiska beslut som ofta bottnar i en oförståelse för landsbygdens villkor. Man har en idé om att allt blir bättre och billigare i staden, vilket inte alls är fallet om landsbygdens verksamheter får drivas på sina egna villkor. Ökat regionalt självbestämmande är nyckeln till en välfungerande samhällsservice på landsbygden.

Minska detaljregleringen

Statens byråkrater och tjänstemän är särskilt klåfingriga när det gäller landsbygdens angelägenheter. Det kommer ständigt nya lagförslag och fördyrande bestämmelser om boende och byggande, vedeldning och småskalig djurhållning. Ofta skylls detta på EU, eller på klimatet. En tendens att övertolka EU-förordningar skiljer ut Sverige mot andra jämförbara länder. Här behövs mer sunt förnuft och ett stopp för myndighetsaktivism. Ju mer landsbygdens befolkning får styra över sina egna angelägenheter, desto mer kan den blomstra av egen kraft. Det kommunala vetot är viktigt för att exempelvis stoppa vindkraftsprojekt och miljöförstörande industrier som skadar lokalbefolkningen och deras livsmiljö.

Bilen behövs

På landsbygden är nästan alla beroende av egen bil. I rättvisans namn kan man inte bestraffa människor för det genom höjda drivmedelspriser – eller införa orimliga krav på nollutsläpp av koldioxid. Bensin- och dieselbilar måste få finnas så länge alternativen inte är tillräckligt bra för landsbygdens behov. Sänkt bensin/dieselskatt skulle gynna alla typer av verksamheter på landsbygden och sänka livsmedelspriserna generellt.

Bygga och bo på landsbygden, enskilda avlopp och tvångsanslutningar

Svenska myndigheters jakt på enskilda avlopp är socialt orättvis och miljömässigt ologisk i jämförelse med kommunala avlopp, där samhället i stället överser med verkliga miljöproblem. De kommunala ledningsnäten är gamla och läcker bokstavligen som ett såll. Avloppsvatten läcker in, förorenar dricksvatten och går ut i grundvattnet. De flesta av avloppsnäten anlades på̊ 50–60-talen och underhållsskulden vid reparation med nuvarande reparationstakt uppskattas till 80–100 år. Vid överbelastning släpps dessutom stora mängder helt orenat avloppsvatten (s.k. bräddning) ut direkt i vattendrag, hav och sjöar.

Det finns ca 700 000 fastigheter på landet som inte är anslutna till kommunalt vatten och avlopp. Många av dem tvångsansluts årligen genom bildande av s.k. verksamhetsområden. Fastighetsägarna har inget val, utan tvingas att betala den höga kostnaden – utan att någon motsvarande miljönytta uppstår. Äldre fastighetsägare som har svårt att få lån kan då bli tvingade att sälja sitt hus.

Förutom tvångsanslutningar så drabbas fastighetsägare på landet ofta av en övernitisk miljötillsyn. Hushåll med enskilda avlopp kan tvingas till dyra åtgärder – även när inga utsläpp eller brister har påvisats. Vi anser att bevisbördan för att ett avlopp orsakar olägenheter ska ligga på kommunen, inte på den enskilde fastighetsägaren. Tidigare rättsfall/prejudikat visar att kommunen inte får kräva en specifik teknisk lösning eller tidsbegränsa BDT-avlopp utan motivering. Enligt Miljöbalken 2 kap 7 §, ska myndigheters krav vara rimliga sett till avvägningen mellan kostnad och nytta. I motsats till stora avloppsanläggningar har små anläggningar sällan utsläpp direkt till ytvatten, utan till mark. Statligt finansierade studier visar att markens naturliga filtrering utgör ett faktiskt miljöskydd, men att kommunernas miljötillsyn sällan tar hänsyn till detta.

Ambition Sverige anser att jakten på enskilda avlopp måste upphöra. Lagstiftningen ska ta hänsyn till naturens egna reningsprocesser i marken (markretentionen). Ett avlopp som inte visar tecken på̊ olägenheter ska inte behöva bytas ut. Enskilda vatten- och avloppsanläggningar ska ses som en robust, kretsloppsanpassad och ofta mycket effektiv lösning som bör bevaras och uppmuntras på̊ landsbygden. Dessutom är de av största vikt för totalförsvaret; vatten är vårt viktigaste livsmedel.

Förenkla för ny- och tillbyggnationer utanför detaljplanerat område

Svenska bygglovsregler har blivit alltmer komplexa och svårtydda. I det befintliga regelverket har det genom åren gjorts många ändringar och undantag, vilket gör att bestämmelserna nu är svåra att överblicka. Utanför detaljplanerat område är det särskilt svårt att hitta en logik i den dyra och ofta långdragna process som föregår en ny- eller tillbyggnation.

Öka rättssäkerheten för bygglov

Hur regelverket för bygglov tillämpas kan skilja mycket mellan olika kommuner, både av politiska skäl och för att det tolkas olika. Vi trycker på att hänsyn alltid ska tas till lokala faktiska förhållanden. Men vi vill också minska risken för maktmissbruk, godtycke och överimplementering från lokala tjänstemän. Godtycke kan förebyggas genom bättre spårbarhet i beslutskedjan, dubbelgranskning och externa kontroller. Vi föreslår att en extern andrahandsprövning alltid ska kunna göras, där sökande får en snabb, skriftlig ”second opinion” till exempel från en grannkommun, innan en formell överklagan görs. Ett sådant system kan minska risken för partiska beslut. Det är ett snabbt och billigt sätt att öka medborgarnas rättssäkerhet vid bygglovsärenden.

Lokalt inflytande över strandskyddet

Ambition Sverige vill se fortsatta lättnader i strandskyddet och ett stärkt lokalt inflytande i beslut om strandnära byggnationer. Att kunna bygga i strandnära lägen kan bland annat ge incitament för ökad bosättning i glesbygdskommuner.

Energiprestandadirektivet

EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) gäller i EU från 2024 och ska vara infört i Sverige senast 29 maj 2026. Om Sverige sin vana trogen överimplementerar de nya reglerna, finns en risk för omfattande renoveringskrav på gamla hus. Det drabbar landsbygden hårdast. Tillsammans med EU-kommissionens förordningar om ”ekodesignkrav för rumsvärmare/värmepannor för fastbränsle” kan de nya kraven bli en ekonomisk börda för människor på landsbygden. Vi säger nej till ständigt ökande krav på ”klimatanpassningar” för bostäder. Staten ska inte bestämma när och hur en fastighetsägare måste renovera, eller vilken vedpanna som får installeras.

Ambition Sverige vill se enkla, tydliga regler som ger mer frihet för fastighetsägaren. På landsbygden finns det sällan någon anledning att detaljkontrollera komplementbyggnader eller utbyggnader. Då bygglovskontoren och lantmäteriet finansieras huvudsakligen med skattepengar, anser vi att medborgarna ska ha full insyn i deras beslutsprocesser och avgiftssystem.

Jakt är en viktig del av svensk kultur

Jakten och jägarna är viktiga i många avseenden. De sköter viltvård, håller kontroll på rimliga viltbestånd och eftersöker trafikskadade djur. Jakt är också en viktig bärare av kultur och kunskap mellan generationer. Som ett av de vanligaste fritidsintressena på landsbygden fostrar den bra skyttar och bidrar till god lokalkännedom, nog så viktigt ur beredskapssynpunkt.

I norra Sverige är jakten till stor del förbehållen de samer som är medlemmar i samebyar. Lokalbefolkningen är inte sällan utestängd från all form av jakt i fjällen. Då detta är odemokratiskt bör man i stället införa lokal förvaltning av jakten på all statlig mark.

Varg

De politiska beslut som har tillåtit vargstammen att öka strider mot målen i livsmedelsstrategin och målen om mer naturbeten. Lantbrukare, jägare och boende på landsbygden har fått sina livsbetingelser begränsade. En utvidgning av §28 i jaktlagen skulle ge ökad befogenhet att freda våra tamdjur. Vargstammen måste minska radikalt, då den är ett allvarligt hot mot småskalig djurhållning och värdefulla naturbetesmarker.

Ojämlika villkor i Norrland

Den statliga myndigheten Sametinget baseras på etnisk tillhörighet. Den gynnar ensidigt samer som äger renar och ger dem en särställning – samtidigt som andra folk, kulturer och näringar får stå tillbaka. Bakgrunden till detta är ogenomtänkta politiska beslut på riksplanet, där man har valt att satsa ensidigt på samernas kultur och rättigheter. Besluten har slagit undan benen för småskalig rennäring, fjälljordbruk och andra hållbara näringar som de ursprungliga folken i norra Sverige ägnade sig åt.

Den storskaliga rennäring som samebyarna i Sverige bedriver har få likheter med traditionell renskötsel. I dag tar rennäringens betesmarker i anspråk en betydande del av Sveriges totala yta. Därför råder det starka motsättningar mellan samiska renägare och övriga folkgrupper längs fjällkedjan. Så kan vi inte ha det i ett demokratiskt land, därför anser vi att sametinget ska läggas ner.

Ambition Sverige ska verka för:

Att öka det regionala självbestämmandet.
Att införa lokal förvaltning av statlig mark.
Att sänka bensin- och dieselskatten.
Att avskaffa alla tvingande lagar om dyra klimatanpassningar när det gäller bostäder och byggande.
Att införa förbud mot att tvinga fastighetsägare med fungerande enskilda avloppslösningar att ansluta sig till kommunala nät – såvida inte akuta hälso- eller miljöskäl föreligger.
Att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner att bedriva skola, vård och äldreomsorg på landsbygden. Små skolor och äldreboenden ska inte behöva uppfylla samma detaljerade villkor som stora enheter.
Att avveckla sametinget. Samma rättigheter och skyldigheter ska gälla oavsett etnicitet.
Att utvidga § 28 i jaktförordningen, dvs att tillåta och förenkla jakt på varg. Detta för att möjliggöra fäbodbruk och övrig betesbaserad djurhållning.
Att förenkla tillståndsprocesserna när det gäller mindre besöks- och turistföretag som caféer, ”Bed & Breakfast” och gårdsbutiker.
Att ersätta tillståndskrav på verksamheter med djur, till exempel turridning och hundpensionat, med ett anmälningsförfarande.