Gör Sverige rikt igen

– Sluta skänka bort svenskarnas skattepengar.

En allt sämre ekonomisk utveckling

Sverige har under många år haft en svag ekonomisk utveckling. BNP-ökningen har varit långt sämre än våra historiska tal. Räknat som BNP per capita är tillväxten i välfärd ytterst blygsam eftersom vår befolkning har ökat kraftigt, men utan motsvarande höjning av BNP. Detta beror på att Sverige idag har en blandekonomi, och att en allt för stor andel av denna ekonomi numera sköts som en planekonomi.

På 70-talet var svenskarna ett av världens rikaste folk, på samma nivå i välståndsligan som Schweiz. Idag tjänar en erfaren svensk gymnasielärare ungefär 40 000 kronor per månad medan en schweizisk får ut motsvarande 150 000 kronor. Med hänsyn till att Schweiz har lägre skatter men samtidigt högre priser, så får den schweiziske läraren ut drygt fyra gånger så mycket köpkraft som svensken för samma arbetstid. På 70-talet kunde en svensk arbetare försörja familjen på en lön. Idag är det få som har råd med en sådan lyx. Varför blev vi fattigare och hur blev schweizarna fyra gånger rikare än oss på 50 år?

En orsak till den svaga utvecklingen är att den svenska offentliga sektorn har expanderat. Ökad byråkrati ger lägre produktivitet. Ett problem med den offentliga sektorn är avsaknaden av både konkurrens och entreprenörskap. Det är viktigt att effektivisera det offentliga åtagandets utgifter. Detta kräver fast disciplin och tydliga prioriteringar i hela den offentliga sektorn.

Sverige har ett i stort sett bra företagsklimat, med stark innovationskraft och en god kultur av kreativt företagande. Samtidigt tyngs företagen, små som stora, av växande regelverk och pålagor från EU.

En fattig nation blir rik genom ekonomisk tillväxt

Människans naturtillstånd är fattigdom och svält, att jaga och samla det lilla som naturen bjuder. Hur kunde vi lyfta oss ur detta trista tillstånd? Genom ekonomisk tillväxt. Begreppet ekonomisk tillväxt innebär att producera mer med samma insats – att skapa mervärde.

Det är inte arbetstidsregler i sig som har gett oss lediga helger och semesterveckor. Det är inte skolplikten som gjort att vi fick råd att avvara barnens arbetskraft i jordbruket. Det är ekonomisk tillväxt. Tillväxt skapas genom summan av människors produktiva ansträngningar och drivs på av tillgången till billig och pålitlig energi, konkurrens och entreprenörskap.

Höga skatter kväver ekonomisk tillväxt

Människor som skapar mervärde för samhället ska belönas, genom rimlig lön och annan ersättning. Det ska löna sig att arbeta. Om det inte lönar sig att arbeta så avtar arbetsviljan.

Säg att 90 procent av bondens skörd konfiskeras i skatt. Det gör honom fattigare. Men det minskar också hans vilja att investera, vilket även gör oss andra fattigare. Varför anstränga sig om man inte får behålla resultatet? Då gör man hellre något annat med sin tid.

Höga skatter kväver viljan att investera för ekonomisk tillväxt. Men höga skatter innebär även att pengar flyttas från marknadsekonomi till planekonomi. Planekonomi innebär att staten tar merparten av din löneinkomst och bestämmer vad dina införtjänade pengar ska användas till, istället för att du själv bestämmer.

All erfarenhet visar att planekonomiska system tenderar att ge en stark tillväxt av byråkratin. Ju mer byråkrati, desto mer stagnerar ett lands ekonomi eftersom byråkrati skapar minimimalt med mervärde för samhället.

Den offentliga sektorn får inte växa ohämmat

I Sverige konsumeras nästan 50 procent av landets BNP av den offentliga sektorn, jämfört med 30 procent i Schweiz. Hos oss tar den offentliga sektorn drygt 30 procent av den totala arbetsstyrkan i anspråk medan det i Schweiz bara är 15 procent. Detta är en tungt vägande orsak till att vi har halkat efter.

Den offentliga sektorn ska fokusera på landets kärnuppgifter: försvar mot yttre och inre fiender, hälso- och sjukvård, utbildning, rättsväsende, infrastruktur, socialt skyddsnät och näringsförvaltning.

Minska antalet myndigheter och kapa kostnader

Sverige har idag 367 statliga myndigheter. Det är alldeles för många. De offentliga kärnverksamheterna måste prioriteras, men i dag sysslar många myndigheter med uppgifter som antingen överlappar andra – eller inte är nödvändiga. Det finns därför ett stort utrymme att både minska antalet myndigheter och kapa kostnaderna.

En betydande del av dessa myndigheter kan avvecklas helt, medan andra bör slås ihop. De som blir kvar ska åläggas tydliga krav på effektivisering och besparingar. Den tekniska utvecklingen inom IT och AI gör det möjligt att utföra myndighetsarbete mer kostnadseffektivt än någonsin tidigare.

Exempelvis kan Konjunkturinstitutet, Tillväxtverket och Tillväxtanalys samlas i en gemensam organisation. På samma sätt kan Svensk Exportkredit, Exportrådet och Business Sweden slås samman och effektiviseras. För myndigheter som inte påverkas strukturellt bör det införas besparingskrav på minst tio procent som ett första steg.

Ambition Sverige vill halvera både antalet myndigheter och deras kostnader. Samtidigt ska ett generellt effektiviseringskrav införas för de myndigheter som fortsatt bedöms ha en nödvändig funktion. Staten ska fokusera på kärnuppgifter – inte växa av egen kraft.

Ekonomin kan repareras fort

Sverige skulle på kort tid kunna bli rikt igen. Detta kräver inte politiker som gör smarta saker med ekonomin för att ”skapa tillväxt och jobb”. Tvärtom kräver det politiker som kliver ur spåret och låter individer och företag få större utrymme att skapa välstånd. Ju mer avreglerat samhället blir, desto större blir kreativiteten, arbetslusten och välståndet. Ju högre välstånd, desto bättre löneutveckling och följaktligen högre pensioner.

Sänk skattetrycket till de industrialiserade ländernas (OECD) genomsnitt

Idag är skattetrycket i Sverige ca 42,8% och det genomsnittliga skattetrycket i OECD-länderna är 33,9%. Under den period fram till mitten på 60-talet när Sverige hade världens högsta genomsnittliga tillväxt och blev ett av världens absolut rikaste länder, då nådde skattetrycket aldrig över 30%. Ambitions Sveriges avsikt är att sänka det svenska skattetrycket ner mot OECD:s genomsnitt. Genom detta flyttas ekonomiska resurser från planekonomisk förvaltning till marknadsstyrning. Detta kommer att öka den ekonomiska tillväxten i Sverige. Det har gjorts förr och det kan göras igen.

Tag bort den statliga inkomstskatten

Det ska löna sig att arbeta och det ska löna sig bättre att arbeta ännu mer. Minskat skattetryck ger utrymme för ökad kreativitet och ekonomisk tillväxt. Därför vill vi ta bort den statliga inkomstskatten på 20% som inträder vid månadsinkomst överstigande 51 200 kr. Inkomstskatten kommer därefter att utgöras av den kommunala skattesatsen. Skatteintäkterna från den statliga inkomstskatten uppgår till ca 54 miljarder kronor.

Ambition Sverige vill avveckla den statliga inkomstskatten genom stegvis förfarande under några år tills den är helt borttagen.

Höj grundavdraget

Genom att höja grundavdraget vill vi öka den delen av inkomsten som inte beskattas alls. Detta påverkar den kommunala beskattningen och medför att människor med låga inkomster får behålla mer av sina pengar. Det gynnar också våra pensionärer som efter att ha slitit hårt ett helt arbetsliv ofta får leva på en knaper pension.

Höjt grundavdrag bidrar direkt till att sänka skattetrycket och gör det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete. Sverige har idag ett grundavdrag som uppgår till max 49 400kr. Som jämförelse har Tyskland 11 784 Euro i grundavdrag (motsvarande ca 130,000 kr) och Norge ca 88,000 norska kronor (2024).

Ambition Sverige vill höja grundavdraget så att det blir jämförbart med nivån för existensminimum. Existensminimum utgörs av summan av ett förbehållsbelopp och boendekostnaden. För en ensamstående person år 2025 skulle detta bli 6 186 kr plus hyra på cirka 6 500 kr d v s runt 12 600 kr/månad eller omkring 150 000 kronor per år.

För att förenkla beräkningarna runt ett sådant höjt grundavdrag kan man använda sig av prisbasbeloppet (PBB) som fastslås varje år. För 2025 uppgår PBB till 58 800 kronor. Det dubbla PBB skulle uppgå till 117 600 kronor vilket är en rimlig nivå att lägga grundavdraget på.

Ambition Sverige anser att grundavdraget för såväl arbetsinkomst som pension ska höjas till det dubbla prisbasbeloppet, vilket för 2025 skulle uppgå till 117 600 kronor.

Minska sjuklöneansvaret för småföretag

I Sverige har arbetsgivaren fullt ansvar för sjuk personal under de första 14 dagarnas sjukskrivning, bortsett från en karensdag. För små företag är detta en mycket stor ekonomisk risk. Antag ett företag med 4 anställda har två personer som återkommande är frånvarande på grund av sjukdom. Företaget måste då betala både sjuklön för de sjuka och lön för extra personal, vilket medför stora kostnader för det lilla företaget. Om företaget inte har råd att ta in en ersättare vid sjukfrånvaro, minskar produktionen. Ett alternativ är att företaget blir mycket restriktivt med att anställa personer som har minsta tecken på sjukdomsrisk. Sjuklöneansvaret blir därmed en tydlig belastning för små företag och kan allvarligt hämma deras möjlighet att överleva och växa.

Ambition Sverige anser att sjuklöneansvaret för företag med färre än tio anställda bör ändras. Företaget ska endast ansvara för sjukdag två, medan staten tar över kostnadsansvaret från och med dag tre.

Sänkt moms på mat

Staten har idag tre momsnivåer; 25%, 12% och 6%. Moms på livsmedel uppgår till 12% vilket årligen ger statskassa ca 25–35 miljarder kronor. Att sänka momsen på livsmedel till 6% ger en relativ ekonomisk förbättring, särskilt för låginkomsttagare, samtidigt som det sänker det totala skattetrycket.

Det finns också ett administrativt mervärde i att minska antalet momssatser från tre till två, d v s mindre byråkrati att hantera.

Ambition Sverige vill sänka momsen på mat från 12% till 6%. Vi vill ta bort momssatsen 12% helt, så att även momsen på restauranger, hotell och catering sänks till 6%. Resultatet blir ett enklare skattesystem, lägre levnadskostnader och bättre förutsättningar för jobb inom mat- och servicebranscherna. Den totala minskade skatteintäkten hamnar då omkring 40–45 miljarder kronor om ingen hänsyn tas till positiva effekter från ökad konsumtion av livsmedel, hotell, restaurang och catering (så kallade dynamiska effekter).

Inför bidragstak

Välståndet i landet är en följd av att företag och anställda producerar varor och tjänster som i sin tur genererar skatteintäkter. Ambition Sverige vill att det ska löna sig att arbeta, därför ska man inte kunna ”tjäna” lika mycket på att ta emot bidrag som på arbete.

Idag kan bidragsmottagare stapla bidrag på varandra så att det blir omöjligt att utan förlust ta ett jobb. Så borde det inte vara. Exempel på bidrag som kan staplas på varandra är försörjningsstöd, bostadsbidrag, bostadstillägg, underhållsstöd, aktivitetsersättning och A-kassa. Till exempel kan en ensamstående person med 2 barn få försörjningsstöd på 9 000 kr, bostadsbidrag på 4 500kr, bostadstillägg på 4 500 kr, underhållsstöd på runt 3 000 kr och barnbidrag på 2 500 kr, givet att Försäkringskassans krav uppfylls. Det innebär ett totalt bidrag på 23 500 kr/månad efter skatt vilket motsvarar nära 35 000 kr/månad före skatt. Det blir näst intill omöjligt att motivera en sådan person att gå från bidrag till arbete.

Ett bidragstak som uppgår till 50 % av prisbasbeloppet (för 2025: 29 400 kr) före skatt bör införas. Tidöpartiernas förslag för bidragstak som förvisso sänker bidragen, ger ändå vissa familjer upp till 38 000 kr per månad efter skatt.

Ambition Sverige anser att ett bidragstak skall införas så att maximalt ett halvt prisbasbelopp före skatt utbetalas till bidragstagare samt att en arbetsinsats ska krävas av mottagaren.

Ambition Sverige ska verka för:

Att avveckla den statliga inkomstskatten genom ett stegvis förfarande under några år.
Att höja grundavdraget för såväl arbetsinkomst som pension så att det motsvarar ett dubbelt prisbasbelopp, vilket för 2025 skulle bli 117 600 kronor.
Att ta bort den allmänna löneavgiften för företagens anställda nummer 2–6 och efterhand ta bort den för samtliga anställda.
Att sänka momsen på mat till 6% och ta bort momssatsen 12% så att även moms på restauranger, hotell och catering sänks till 6%.
Att halvera antalet svenska myndigheter och lägga ett generellt effektiviseringskrav på övriga myndigheter.
Att sänka bidragstaket så att maximalt ett halvt prisbasbelopp före skatt utbetalas till bidragstagare.