Rättsskydd i äldreomsorgen
– Trygghet, insyn och respekt för de mest utsatta.
En värdig äldreomsorg – med trygghet, insyn och respekt
Äldreomsorgen ska bygga på trygghet, värdighet och respekt för den enskilda människan. Tyvärr ser vi idag hur systemet brister: brott mot äldre ökar, förövare kan röra sig mellan arbetsgivare utan kontroll, och den som larmar om missförhållanden riskerar att tystas. Detta måste förändras.
Ambition Sverige vill att alla som arbetar i äldreomsorgen ska kontrolleras mot brottsregistret. Personer dömda för våld, sexualbrott eller ekonomisk brottslighet ska aldrig kunna arbeta nära våra mest utsatta. Vi vill också införa ett nationellt register över avstängda personer, så att ingen kan flytta från arbetsgivare till arbetsgivare efter övergrepp eller misskötsel.
Den äldre ska dessutom ha rätt till verklig autonomi i vården. Det innebär bland annat en lagfäst rätt för kvinnor att begära en biologisk kvinnlig vårdgivare vid intimvård detta är en grundläggande fråga om trygghet och respekt.
För att avslöja missförhållanden måste anställda, anhöriga och äldre själva våga slå larm utan rädsla för repressalier. Därför vill vi inrätta en nationell äldreombudsman med starkt visselblåsarskydd.
Slutligen måste insynen i äldreomsorgen stärkas. Idag används GDPR ofta som ett svepskäl för att hemlighålla information om beslut och ansvariga tjänstemän. Det är oacceptabelt. Sverige har en offentlighetsprincip och den ska gälla även i äldreomsorgen. Alla beslut som rör den enskildes boende eller vård ska dokumenteras, kunna begäras ut och överklagas enkelt.
Vårt mål är tydligt: en äldreomsorg där trygghet, ansvar och respekt går först. Där förövare hålls borta, där de äldre har verkligt inflytande och där anhöriga och personal kan larma om problem utan risk. Endast då kan vi återupprätta en värdig äldreomsorg i Sverige.
En äldreomsorg där alla förstår och blir förstådda
Trygghet i vården handlar inte bara om bemanning och resurser det handlar också om språk, kommunikation och insyn. Ingen äldre ska behöva känna sig otrygg, missförstådd eller isolerad för att personalen inte kan kommunicera ordentligt. Och inga anhöriga ska stängas ute utan grund.
Idag saknas nationella språkkrav i äldreomsorgen. Det innebär att människor med demens, hörselnedsättning eller andra behov ibland inte ens kan göra sig förstådda av den personal som ska ta hand om dem. IVO har gång på gång visat att bristande språkkunskap leder till fel i medicinering, bristande dokumentation och i värsta fall fara för liv och hälsa.
Ambition Sverige vill ändra detta. Vi kräver tydliga språkkrav och språkutbildning för all personal i äldreomsorgen. Ingen ska riskera felbehandling eller ensamhet för att vårdaren inte kan svenska.
Vi vill också stärka de äldres och anhörigas rätt till insyn. Beslut om boende, vård eller kontakt ska alltid dokumenteras tydligt, med ansvarig tjänsteman och beslutsgrund. De ska kunna överklagas och följas upp. GDPR får inte längre användas som svepskäl för att dölja missförhållanden eller ansvariga.
Anhöriga ska ha rätt att delta i vårdplanering och biståndsbedömningar, och de får inte godtyckligt utestängas. Alla äldre och anhöriga ska dessutom kunna vända sig till en nationell äldreombudsman för stöd, frågor och för att anmäla bristande kommunikation.
En värdig äldreomsorg bygger på förtroende. Förtroende kräver transparens, spårbarhet och begriplig information. Ambition Sverige vill skapa en äldreomsorg där varje äldre vet sina rättigheter, varje anhörig har insyn och varje beslut är spårbart och rättssäkert.
Vårt mål är tydligt: en äldreomsorg som bygger på trygghet, begriplighet och full insyn där ingen lämnas ensam och där makten alltid är ansvarig inför både äldre och anhöriga.
En äldreomsorg med tryggt boende när behovet finns
Ingen äldre ska tvingas bo kvar hemma när det inte längre är tryggt eller värdigt. Ändå är det verkligheten i dagens Sverige: köerna till särskilda boenden växer, kommuner tolkar regler olika och äldre pressas att stanna hemma med omfattande hemtjänstinsatser trots att behoven pekar på annat.
IVO och Socialstyrelsen har redan varnat för konsekvenserna. Platsbristen skapar ensamhet, otrygghet och medicinska risker. Det som kallas ”effektiv resursanvändning” är i själva verket en bristande respekt för människovärdet.
Ambition Sverige vill ändra kurs. Vi vet att fler äldreboenden måste byggas och att resurser måste styras om. Men vi vet också att värdighet kan säkras genom tydliga regler och rättigheter. Ingen ska vänta orimligt länge på en plats när behovet är konstaterat. Äldre ska själva kunna välja mellan särskilt boende och hemtjänst, kommunen ska inte få tvinga någon att stanna hemma mot sin vilja. Biståndsbedömningar måste följas upp regelbundet och tillgången på platser redovisas öppet, så att anhöriga och äldre får insyn och trygghet.
Om en kommun brister i sitt ansvar måste det få konsekvenser. Sanktioner är inte till för straffandets skull, utan för att markera att äldreomsorg är en lagstadgad skyldighet. Staten ska kunna hålla inne delar av det statliga stödet, kräva förbättringsplaner med skarpa tidsfrister och öppet redovisa vilka kommuner som inte tar sitt ansvar.
Samtidigt vill vi ge kommunerna bättre stöd. En nationell äldreombudsman ska finnas som resurs och rådgivare för att stärka beställarkompetensen, ge råd vid upphandlingar, följa upp avtal med privata aktörer, bistå i planeringen av nya boenden och samverka med staten kring riktade stöd eller investeringslån. Äldreombudsmannen ska också vara en trygg punkt för äldre och anhöriga, dit man kan vända sig för att få vägledning, insyn och stöd i kontakten med kommunen.
För att bygga bort bristen krävs långsiktig planering, transparens och ett statligt ansvarstagande. Det kommer inte ske över en natt, men vi måste börja nu. Varje år vi väntar är ett år då tusentals äldre får betala priset i ensamhet och otrygghet.
Vårt mål är tydligt: tryggt boende ska inte vara ett lotteri, utan en självklarhet när behovet uppstår. Äldre ska aldrig mer lämnas ensamma i väntan på en plats som aldrig kommer.
Att fortsätta leva i glädje, värdighet och trygghet
Äldreomsorgen får aldrig reduceras till en förvaringsplats. Den ska vara en miljö där hälsa, gemenskap och livskvalitet står i centrum. Alla äldre i Sverige har rätt till ett värdigt liv med trygghet i vardagen, men också med möjligheten till rörelse, god mat, social samvaro och meningsfulla aktiviteter.
I dag har fokus alltför länge legat på det mest grundläggande att klara vården medan livskvaliteten hamnat i skymundan. Brister i rörelse, undermåliga måltider och övermedicinering leder till ensamhet, sjukdom och förkortad livslängd. Det är inte värdigt. Vi vill vända utvecklingen.
På varje boende ska finnas en Geriatrisk aktivitet- och hälsoutvecklare (GAH). Denna nya roll ska ansvara för att hälsa och välbefinnande inte blir en bisak utan en central del av omsorgen. GAH ska leda aktiviteter, följa upp näringsstatus, dokumentera läkemedelsförbrukning och rapportera brister, i samverkan med personal och Äldreombudsmannen. För att säkerställa kompetens och oberoende ska funktionen vara nationellt certifierad och direkt knuten till äldreombudsmannens tillsyn.
En annan avgörande fråga är maten. Undernäring är ett dolt men allvarligt problem i svensk äldreomsorg. Måltider serveras med låg näringstäthet och liten anpassning till individuella behov. Vi vill lagfästa rätten till näringsrik mat och måltidsglädje där varje måltid blir en stund av gemenskap och livskvalitet.
Särskilt allvarligt är frågan om läkemedel. I dag läggs nästan en tredjedel av alla äldre in akut på sjukhus på grund av läkemedelsbiverkningar. Övermedicinering används som en genväg för att hantera oro eller nattarbete, där trygg bemanning hade varit den riktiga lösningen. Vi vill bryta denna kultur. Alla läkemedelsbolag ska åläggas att uppdatera FASS med tydliga, praktiska instruktioner för nedtrappning av läkemedel hos äldre, baserade på evidens och verktyg som redan finns, som boken Fas ut. Alla boenden ska föra digitala register över läkemedelsförbrukning, och avvikelser ska rapporteras vidare till Äldreombudsmannen.
Syftet är enkelt: att minska lidande, sjukhusinläggningar och dödsfall som kunde undvikas, och i stället skapa en äldreomsorg där människan står i centrum. Livskvalitet handlar inte bara om att överleva, det handlar om att leva.
Rätten till ett analogt alternativ
Digitaliseringen går snabbt framåt då myndigheter, kommuner och företag förutsätter allt oftare att alla klarar appar, BankID och e-post. Men för många äldre leder denna utveckling till utanförskap och en känsla av att tappa kontrollen över sitt eget liv. När samhällstjänster bara erbjuds digitalt blir de som inte kan eller vill använda tekniken beroende av anhöriga för ärenden, ekonomi och vård. Det skapar inte bara frustration, utan kan också leda till isolering, ekonomiska problem och psykisk ohälsa.
Samtidigt ser vi hur kontanterna försvinner ur vardagen, trots att de för många äldre är det tryggaste och mest begripliga sättet att betala. När möjligheten att betala kontant tas bort utestängs människor från att delta fullt ut i samhället. Ett värdigt samhälle måste erbjuda alla medborgare möjlighet att delta på sina egna villkor, digitaliseringen får aldrig bli ett tvång som splittrar generationer.
Vi vill därför säkra rätten till analoga alternativ. Alla kommuner och statliga myndigheter ska erbjuda pappersblanketter, brevutskick och personlig handläggning för den som behöver det. Kontanter ska alltid accepteras inom vård, omsorg, boenden och kommunala avgifter. Ingen äldre ska behöva stå maktlös för att tekniken satts före människan.
Dessutom ska varje kommun ta fram en tydlig plan för hur digitalt stöd och analoga alternativ garanteras i centrala samhällstjänster. Äldreombudsmannen får uppdraget att följa upp kommunernas arbete och se till att rätten till analoga alternativ inte bara blir symboliska ord, utan en faktisk trygghet.
Vårt mål är tydligt: att bryta det digitala utanförskapet, återupprätta valfriheten och garantera att alla äldre får leva på sina egna villkor, analogt, digitalt eller i en kombination. Ingen ska stängas ute från samhället på grund av teknikens framfart.
Förvaltarskap och överförmyndare – från skydd till miljardindustri
Systemet med god man och förvaltare skapades för att skydda de mest utsatta. I praktiken har det blivit en miljardindustri där äldre och personer med kognitiva svårigheter riskerar att förlora både självbestämmande och insyn i sitt eget liv. Redan 2017 slog Riksrevisionen fast att staten saknar helhetsgrepp: ingen central myndighet, bristfällig tillsyn, ojämlik rättssäkerhet och ingen samlad statistik. Trots det går förändringarna långsamt. Regeringen talar nu om ett nationellt ställföreträdarregister men först 2026–2028. Våra äldre och deras anhöriga kan inte vänta ytterligare år på ett grundläggande rättsskydd.
Under tiden växer rapporterna om missförhållanden. Anhöriga stängs ute medan professionella ställföreträdare tar över liv och ekonomi. Privata bolag gör stora vinster medan de äldre isoleras, och brister i tillsyn gör att förskingring och vanvård fortgår.
På pappret är ansvarskedjan tydlig: kommuner och biståndshandläggare initierar besluten, överförmyndare utser ställföreträdare, länsstyrelserna ansvarar för tillsynen och de privata aktörerna för genomförandet. I praktiken har dock denna ordning brutits ned av fragmentering och svaga kontrollmekanismer. Överlappande mandat gör att ansvarsutkrävande uteblir och tillsynen blir otillräcklig. Detta har skapat en miljö där missförhållanden och ekonomiska oegentligheter kan fortgå, vilket i sin tur har lagt grunden för en miljardindustri byggd på exploatering snarare än skydd. Det är ovärdigt ett land som säger sig värna om rättsstaten och mänskliga rättigheter.
Ambition Sverige kräver att staten tar ett samlat ansvar nu. Vi vill att ett nationellt ställföreträdarregister införs skyndsamt och används som ett verkligt skydd för huvudmannen inte som ännu en administrativ hylla. Registret ska ge spårbarhet, göra det möjligt för anhöriga att få insyn, och förhindra att oseriösa aktörer rör sig mellan kommuner. Samtidigt behöver tillsynen skärpas och ansvar utkrävas när övergrepp sker. Systemet ska skydda den äldre, inte exploatera henne.
Målet är enkelt: att bygga om ett lätt korrumperat system så att det åter blir ett skydd för de äldre och deras familjer.
Vi kräver ansvar för hur våra äldre behandlades under pandemin – sanningen måste fram
Under covid-19-pandemin svek Sverige sina mest utsatta. Tusentals äldre fick aldrig den vård de hade rätt till. Istället för basal sjukvård och livräddande insatser ordinerades palliativ vård, ofta utan att en läkare ens träffade patienten. Beslut fattades på distans och människor berövades sin chans till behandling.
Samtidigt stängdes anhöriga ute. Familjer nekades att hålla sina nära i handen i livets slutskede. Många äldre dog ensamma, inte på grund av viruset i sig, utan för att staten valde att spara resurser på deras bekostnad. Det var ett brott mot både vår människosyn och mot grundläggande mänskliga rättigheter.
Detta får aldrig glömmas eller tystas ner. Vi utreder nu ansvarsfrågan: Hur kunde ett helt samhällssystem från Socialstyrelsen, hälso- och sjukvården till kommunerna acceptera riktlinjer som i praktiken fråntog äldre deras rätt till vård? Vilka myndigheter, beslutsfattare och tjänstemän bär ansvaret? Och varför har ingen hittills ställts till svars?
Ambition Sveriges mål är tydligt: de som berövades sin vård och värdighet ska få sin röst tillbaka genom oss. Vi kräver transparens, vi kräver ansvar och vi kräver att sanningen kommer fram.
Detta handlar inte bara om gårdagen, det handlar om framtiden. Om vi inte vågar tala om vad som skedde, riskerar det att hända igen. Vi kommer att återkomma med en granskning, vi kommer ställa de svåra frågorna, debattera och vi kommer aldrig låta pandemins övergrepp försvinna i tystnad.
Sverige måste stå upp för sina äldre – och för de principer som gör oss till en rättsstat.
Ambition Sverige ska verka för:
- Att äldreomsorgen ska bygga på trygghet, värdighet och respekt för den enskilda människan.
- Att alla som arbetar i äldreomsorgen ska kontrolleras mot brottsregistret.
- Att all personal i äldreomsorgen ska tala och förstå svenska.
- Att stärka både äldres och anhörigas rätt till insyn i beslut som gäller vård och boende.
- Att rätten till ett tryggt boende ska vara en självklarhet när behovet uppstår.
- Att lagfästa rätten till näringsrik mat och måltidsglädje i äldreomsorgen.
- Att garantera rätten till ett analogt liv.
- Att se över systemet med förvaltarskap och överförmyndare. Systemet ska skydda den äldre, inte exploatera henne.
- Att uppmärksamma och utkräva ansvar för hur äldre behandlades under pandemin.