Lag och ordning
– Ökat politiskt fokus på de allvarligaste problemen.
Från trygghet till otrygghet
Den svenska staten har under de senaste årtiondena förvandlat ett unikt tryggt samhälle till ett av Europas mest våldsamma. Från att tidigare ha fungerat som ett föredöme för andra nationer, används Sverige idag som ett avskräckande exempel.
För att hantera den situation som den förda politiken har skapat har mängden lagar ökat explosivt, men de nya lagarna och lagändringarna har ofta varit missriktade: Huvudsakligen skötsamma medborgare har drabbats av ytterligare inskränkningar och ökad kontroll, exempelvis genom att rätten till åsikts- och yttrandefrihet har begränsats. Samtidigt har staten undvikit att införa lagändringar som på allvar skulle kunna stoppa de kriminella gängen, eller till och med genomfört lagändringar som underlättat kriminell verksamhet.
Denna utveckling kan inte accepteras, utan måste hejdas och vändas. Medborgarens rätt till trygghet är en absolut skyldighet för staten.
Lag och straff ska harmoniera med samhällets värderingar
En grundläggande princip för lagstiftning är att lag och straff ska harmoniera med det allmänna rättsmedvetandet. Att grova brott medför kännbara straff för gärningspersonen är viktigt i flera avseenden: Offer och anhöriga får upprättelse, gärningspersonen straffas och samhället skyddas från vidare brottslighet så länge den kriminelle är frihetsberövad.
Lagar ska inte stiftas för att främja byråkratisk aktivism eller ekonomiska särintressen. Det ska inte heller vara möjligt för en gärningsperson att tilldelas skadestånd på grund av juridiska teknikaliteter.
Lagstiftning ska inte användas som medel för att ideologiskt uppfostra medborgarna. Den historiskt starka svenska tryck-, yttrande- och åsiktsfriheten måste garanteras och skyddas från inskränkningar.
Brottsoffrets ställning och perspektiv måste stärkas och utdömda skadestånd justeras så att de harmonierar med det allmänna rättsmedvetandet. Offret måste prioriteras framför gärningspersonen.
En fällande dom för grovt brott ska innebära att icke-svenska medborgare samt personer med dubbelt medborgarskap förlorar sin rätt att vistas i landet.
Systemhotande brottslighet
Sveriges tillitsbaserade institutioner har visat sig vara sårbara för infiltration, korruption och välfärdsbedrägerier. Den svenska förvaltningsmodellen utmanas i dag av kriminella aktörer som utnyttjar öppenheten för att dra nytta av de svenska välfärdssystemen och myndigheter beskriver den organiserade brottsligheten som systemhotande.
Systemhotande brottslighet kan exempelvis utöva en otillbörlig påverkan på rättskedjan eller andra myndigheter såsom offentlig förvaltning, politik eller ekonomi. Den kan även handla om otillbörlig påverkan för att främja brottsaktiviteter eller underlåta myndighetsutövning, allt i syfte att underlätta den kriminella verksamheten.
Att ta itu med den systemhotande brottsligheten måste därför vara en prioriterad uppgift för staten, detta för att trygga det svenska samhället och den svenska välfärden.
Lagens skydd av individen
Samhällsutvecklingen i Sverige har inneburit framväxten av nya former av brott, inte bara riktade mot individens rätt till fysisk trygghet, utan även mot individens rätt till frihet, integritet och självbestämmande. Svensk lagstiftning och rättspraxis måste ta hänsyn till detta och skydda individens demokratiska fri- och rättigheter, bland annat genom att kraftfullt bekämpa så kallat hedersvåld.
Föräldrar och barn i Sverige ska ha rätt till en trygg vardag, fri från våld. Domstolarnas och de sociala myndigheternas kunskap om våld i nära relationer, våld mot barn och så kallat eftervåld måste öka.
Varje år dödas i genomsnitt fem barn i Sverige av en förälder. Ett strikt tjänstemannaansvar skulle bidra till att stärka utsatta barns säkerhet. I vårdnadstvister ska barnets vilja vara vägledande i enlighet med vad Barnkonventionen anger.
Ambition Sverige ska verka för:
- Att det eskalerande våldet och otryggheten hamnar i fokus för den förda politiken.
- Att offrets väl ska prioriteras – inte gärningspersonens.
- Att skyddet och stödet för brottsutsatta ökar.
- Att lagstiftning och straffskala anpassas för att möta den grova brottsligheten.
- Att den systemhotande brottsligheten uppmärksammas och motarbetas.
- Att Sveriges invånare skyddas mot hedersvåld och hedersförtryck.
- Att lagstiftningsarbetet snabbas upp. Beredningskravet måste effektiviseras och Lagrådets oberoende stärkas.
- Att jourdomstolar införs för fall där bevisningen är uppenbar och obestridlig.
- Att en författningsdomstol införs som kan överpröva lagar som av domstolar tolkas med politiskt styrda riktlinjer.
- Att återinföra ett strikt ämbetsmanna- och tjänstemannaansvar.
- Att EU-direktiv ej per automatik konverteras till svensk lag.
- Att Sveriges egen lagstiftning skall ha företräde framför FN:s konventioner, och att vissa ratificerade FN-konventioner sägs upp.
- Att alla former av straffrabatter tas bort.
- Att ett medborgerligt insynsråd ersätter dagens partipolitiska representation i berörda myndigheter.
- Att införa rätt till beslutande folkomröstningar i frågor av nationell säkerhetskaraktär.
- Att begränsa regeringens utnämningsmakt och basera tillsättningar på meritokrati.
- Att icke-svenska medborgare samt personer med dubbelt medborgarskap utvisas vid fällande dom för grovt brott.
- Att icke-svenska medborgares rätt till svenska fri- och rättigheter begränsas.
- Att skapa lagstöd för att kunna köpa fängelseplatser utomlands.