En blomstrande landsbygd
– Öka det regionala självbestämmandet.
Uppgradera synen på landsbygden
För 200 år sedan bodde 90 procent av Sveriges befolkning på landsbygden. För 150 år sedan tog urbaniseringen fart och idag bor i stället nästan 90 procent av oss i tätorter.
Städer bygger på stordriftsfördelar eftersom många bor på en liten yta. Landsbygden har andra naturliga konkurrensfördelar, som låga kostnader på mark, gott om plats, livskvalitet och trygghet, men också nackdelar som stora avstånd. Det är dags att vi erkänner landsbygdens unika värden och uppgraderar synen på dess folk.
Nedläggning av små skolor på landet, eller att flytta små välfungerande äldreboenden in till staden, är politiska beslut som ofta bottnar i en oförståelse för landsbygdens villkor. Man har en idé om att allt blir bättre och billigare i staden, vilket inte alls är fallet om landsbygdens verksamheter får drivas på sina egna villkor. Ökat regionalt självbestämmande är nyckeln till en välfungerande samhällsservice på landsbygden.
Minska detaljregleringen
Statens byråkrater och tjänstemän är särskilt klåfingriga när det gäller landsbygdens angelägenheter. Det kommer ständigt nya lagförslag och fördyrande bestämmelser om boende och byggande, vedeldning och småskalig djurhållning. Ofta skylls detta på EU, eller på klimatet. En tendens att övertolka EU-förordningar skiljer ut Sverige mot andra jämförbara länder. Här behövs mer sunt förnuft och ett stopp för myndighetsaktivism. Ju mer landsbygdens befolkning får styra över sina egna angelägenheter, desto mer kan den blomstra av egen kraft. Det kommunala vetot är viktigt för att exempelvis stoppa vindkraftsprojekt och miljöförstörande industrier som skadar lokalbefolkningen och deras livsmiljö.
Bilen behövs
På landsbygden är nästan alla beroende av egen bil. I rättvisans namn kan man inte bestraffa människor för det genom höjda drivmedelspriser – eller införa orimliga krav på nollutsläpp av koldioxid. Bensin- och dieselbilar måste få finnas så länge alternativen inte är tillräckligt bra för landsbygdens behov. Sänkt bensin/dieselskatt skulle gynna alla typer av verksamheter på landsbygden och sänka livsmedelspriserna generellt.
Höjt grundavdrag – ett lyft för småföretagare på landsbygden
Sverige beskattar idag inkomster på nivåer där många andra EU-länder låter människor behålla hela sin inkomst. Den skattefria årsinkomsten är i Sverige cirka 25 000 kronor, jämfört med exempelvis Tysklands 139 000 kronor. Vi föreslår ett system där ingen ska betala skatt på inkomster under existensminimum. Ett höjt grundavdrag till existensminimum skulle få särskilt stor betydelse för småföretagare som ofta har ojämna och låga inkomster, särskilt under uppstartsår och säsongsperioder.
Jakt är en viktig del av svensk kultur
Jakten och jägarna är viktiga i många avseenden. De sköter viltvård, håller kontroll på rimliga viltbestånd och eftersöker trafikskadade djur. Jakt är också en viktig bärare av kultur och kunskap mellan generationer. Som ett av de vanligaste fritidsintressena på landsbygden fostrar den bra skyttar och bidrar till god lokalkännedom, nog så viktigt ur beredskapssynpunkt.
I norra Sverige är jakten till stor del förbehållen de samer som är medlemmar i samebyar. Lokalbefolkningen är inte sällan utestängd från all form av jakt i fjällen. Då detta är odemokratiskt bör man i stället införa lokal förvaltning av jakten på all statlig mark.
Varg
De politiska beslut som har tillåtit vargstammen att öka strider mot målen i livsmedelsstrategin och målen om mer naturbeten. Lantbrukare, jägare och boende på landsbygden har fått sina livsbetingelser begränsade. En utvidgning av §28 i jaktlagen skulle ge ökad befogenhet att freda våra tamdjur. Vargstammen måste minska radikalt, då den är ett allvarligt hot mot småskalig djurhållning och värdefulla naturbetesmarker.
Jämlikhet i Norrland
Den statliga myndigheten Sametinget baseras på etnisk tillhörighet. Den gynnar ensidigt samer som äger renar och ger dem en särställning – samtidigt som andra folk, kulturer och näringar får stå tillbaka. Bakgrunden till detta är ogenomtänkta politiska beslut på riksplanet, där man har valt att satsa ensidigt på samernas kultur och rättigheter. Besluten har slagit undan benen för småskalig rennäring, fjälljordbruk och andra hållbara näringar som de ursprungliga folken i norra Sverige ägnade sig åt.
Den storskaliga rennäring som samebyarna i Sverige bedriver har få likheter med traditionell renskötsel. I dag tar rennäringens betesmarker i anspråk en betydande del av Sveriges totala yta. Dessutom råder det starka motsättningar mellan samiska renägare och övriga folkgrupper längs fjällkedjan.
Ambition Sverige ska verka för:
- Att öka det regionala självbestämmandet.
- Att införa lokal förvaltning av statlig mark.
- Att skatt på naturresurser också ska komma berörd bygd till godo. Återför avkastning från gruvor och elproduktion till kommunen enligt finsk och norsk modell.
- Att sänka bensin- och dieselskatten.
- Att höja grundavdraget.
- Att införa gruvskatt.
- Att avskaffa alla tvingande lagar om dyra klimatanpassningar när det gäller bostäder och byggande.
- Att förenkla tillståndsprocesserna när det gäller mindre besöks- och turistföretag som caféer, ”Bed & Breakfast” och gårdsbutiker.
- Att ersätta tillståndskrav på verksamheter med djur, till exempel turridning och hundpensionat, med ett anmälningsförfarande.
- Att ytterligare avreglera gårdsförsäljning av mejeriprodukter, kött och alkoholhaltiga drycker.
- Att utvidga § 28 i jaktförordningen, dvs att tillåta och förenkla jakt på varg. Detta för att möjliggöra fäbodbruk och övrig betesbaserad djurhållning.
- Att avveckla sametinget. Samma rättigheter och skyldigheter ska gälla oavsett etnicitet.
- Att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner att bedriva skola, vård och äldreomsorg på landsbygden. Små skolor och äldreboenden ska inte behöva uppfylla samma detaljerade villkor som stora enheter.