Bättre förvaltning av våra resurser och finanser
– Sluta skänka bort svenskarnas skattepengar.
En allt sämre ekonomisk utveckling
Sverige har under många år haft en svag ekonomisk utveckling. Vår BNP-ökning har varit långt sämre än våra historiska tal. Räknat som BNP per capita är tillväxten i välfärd ytterst blygsam, eftersom vår befolkning har ökat kraftigt – men utan att höja vår BNP. Detta beror på att Sverige idag har en blandekonomi, men att en allt för stor andel av ekonomin numera sköts som en planekonomi.
På 70-talet var svenskarna ett av världens rikaste folk, vi låg då på samma nivå i välståndsligan som Schweiz. Idag tjänar en erfaren svensk gymnasielärare ungefär 40 000 kronor per månad, medan en schweizisk får ut motsvarande 150 000 kronor. Med hänsyn till att Schweiz har lägre skatter men högre priser får den schweiziske läraren ut drygt fyra gånger så mycket köpkraft som svensken för samma arbetstid. På 70-talet kunde en svensk arbetare försörja familjen på en lön. Idag är det få som har råd med en sådan lyx. Varför blev vi fattigare och hur blev schweizarna fyra gånger rikare än oss på 50 år?
En orsak till den svaga utvecklingen är att den svenska offentliga sektorn har expanderat. Ökad byråkrati ger lägre produktivitet. Ett problem med den offentliga sektorn är avsaknaden av både konkurrens och entreprenörskap. Det är viktigt att effektivisera det offentliga åtagandets utgifter. Detta kräver fast disciplin och tydliga prioriteringar hos stat, kommun och hela den offentliga sektorn.
Sverige har ett i stort sett bra företagsklimat med stark innovationskraft och en god kultur av kreativt företagande. Samtidigt tyngs företag, såväl nya som etablerade, små som stora, av växande regelverk och pålagor från EU.
En fattig nation blir rik genom ekonomisk tillväxt
Människans naturtillstånd är fattigdom och svält, att jaga och samla det lilla som naturen erbjuder. Hur kunde vi lyfta oss ur detta trista tillstånd? Genom ekonomisk tillväxt. Begreppet ekonomisk tillväxt innebär att producera mer med samma insats – att skapa mervärde.
Det är inte arbetstidsregler i sig som har gett oss lediga helger och semesterveckor. Det är inte skolplikten som gjorde att vi fick råd att avvara barnens arbetskraft i jordbruket. Det är ekonomisk tillväxt. Tillväxt skapas genom summan av människors produktiva ansträngningar och drivs på av tillgången till billig och pålitlig energi, kompetensutveckling, konkurrens och entreprenörskap.
Höga skatter kväver ekonomisk tillväxt
Människor som skapar mervärde för samhället ska belönas, genom rimlig lön och annan ersättning. Det ska löna sig att arbeta. Om det inte lönar sig att arbeta så avtar arbetsviljan.
Säg att 90 procent av bondens skörd konfiskeras i skatt. Det gör honom fattigare. Men det minskar också hans vilja att investera, vilket också gör oss andra fattigare. Varför anstränga sig om man inte får behålla resultatet? Då gör man hellre något annat med sin tid.
Höga skatter kväver viljan att investera för ekonomisk tillväxt. Men höga skatter innebär även att pengar flyttas från marknadsekonomi till planekonomi. Planekonomi innebär att staten tar merparten av din löneinkomst och bestämmer vad dina införtjänade pengar ska användas till, istället för att du själv bestämmer.
All erfarenhet visar att planekonomiska system tenderar att ge en stark tillväxt av byråkratin. Ju mer byråkrati, desto mer stagnerar ett lands ekonomi eftersom byråkrati skapar minimimalt med mervärde för samhället.
Den offentliga sektorn får inte växa ohämmat
I Sverige konsumeras nästan 50 procent av landets BNP av den offentliga sektorn, jämfört med 30 procent i Schweiz. Hos oss tar den offentliga sektorn drygt 30 procent av den totala arbetsstyrkan i anspråk medan det i Schweiz bara är 15 procent. Detta är en tungt vägande orsak till att vi har halkat efter.
Den offentliga sektorn ska fokusera på landets kärnuppgifter – försvar mot yttre och inre fiender, hälso- och sjukvård, utbildning, infrastruktur, socialt skyddsnät och näringsförvaltning.
Idag har Sverige många myndigheter som utför uppgifter som överlappar varandra eller som utför uppgifter som inte är helt nödvändiga. Dessa bör effektiviseras, slås samman eller läggas ned så att ekonomiska resurser därmed frigörs till den offentliga sektorns kärnuppgifter.
Ekonomi kan repareras fort
Sverige skulle på kort tid kunna bli rikt igen. Detta kräver inte smarta politiker som gör smarta saker med ekonomin för att ”skapa tillväxt och jobb”. Tvärtom. Det kräver politiker som kliver ur spåret och låter individer få större utrymme att skapa välstånd. Ju mer avreglerat samhället blir desto större blir kreativiteten, arbetslusten och välståndet.
Ambition Sveriges förslag
Tag bort den statliga inkomstskatten
Det ska löna sig att arbeta och det ska löna bättre sig att arbeta ännu mer. Minskat skattetryck ger utrymme för ökad kreativitet och ekonomisk tillväxt. Därför vill vi ta bort den statliga inkomstskatten på 20% som inträder vid månadsinkomst överstigande 51 200 kr. Inkomstskatten kommer därefter att utgöras av den kommunala skattesatsen.
Skatteintäkterna från den statliga inkomstskatten uppgår till ca 54 miljarder kronor.
Ambition Sverige vill avveckla den statliga inkomstskatten genom stegvis förfarande under några år till dess den är helt borttagen.
Sänk arbetsgivaravgifterna
Utöver själva lönen betalar arbetsgivaren även arbetsgivaravgifter för sina anställda. En komponent i arbetsgivaravgifter – den allmänna löneavgiften – ger inte arbetstagaren något försäkringsskydd som de övriga delarna gör utan är en ren straffskatt för att företaget har anställda medarbetare. Den allmänna löneavgiften utgör 11,62% av arbetsgivaravgiftens totala 31,42%.
Kostnaden för den allmänna löneavgiften innebär de facto ett hinder för företaget att kunna anställa fler eller att kunna höja lönerna. En straffskatt, helt enkelt. Borttagandet av den allmänna löneavgiften skulle minska företagets totala lönekostnad per anställd med 11,62% vilket blir en betydande kostnadslättnad.
Givet den nuvarande höga svenska arbetslöshetsnivån blir det särskilt viktigt att underlätta för företagen att kunna anställa fler medarbetare. Att ta bort den allmänna löneavgiften är en enkel och synnerligen effektiv åtgärd för att ge företag utrymme att kunna anställa fler medarbetare.
Ambition Sverige vill att i ett första steg tas den allmänna löneavgiften bort för företagens anställda nummer 2–6 och efterhand ta bort den för samtliga. Avsikten med att inleda med anställda nummer 2–6 är att små företag – som är de som relativt sett nyanställer mest av alla företag – ska gynnas mest för att påskynda en så positiv arbetsmarknadseffekt som möjligt.
Minska sjuklöneansvaret för småföretag
I Sverige har arbetsgivaren fullt ut ansvaret för sjuk personal under de första 14 dagarnas sjukskrivning bortsett från en karensdag. För små företag är detta en mycket stor statistisk ekonomisk risk. Antag ett företag med 4 anställda som råkar ha 2 personer som återkommande är frånvarande på grund av återkommande sjukdom. Detta företag måste då betala både sjuklön för de sjuka samt lön för extrapersonalen vilket medför stora extrakostnader för det lilla företaget. Om företaget inte anser sig ha råd att ta in ersättare så kan företaget inte producera lika mycket under sjukfrånvaron. Alternativt så kommer företaget bli väldigt restriktivt med att ta in anställda som har minsta risk för att bli sjuka. Sjuklöneansvaret för små företag blir således hämmande för företagets fortlevnad.
Ambition Sverige anser sjuklöneansvaret för företag med mindre än 10 anställda ska förändras så att företaget står enbart för sjukdag två medan staten tar över sjuklöneansvaret fr o m dag tre.
Sänkt moms på mat
Staten har idag tre momsnivåer: 25%, 12% och 6%. Moms på livsmedel uppgår till 12% vilket ger statskassa ca 25–35 miljarder kronor. Att sänka momsen på livsmedel åstadkommer en relativ ekonomisk förbättring för framför allt låginkomsttagare samtidigt som det sänker det totala skattetrycket. Ambition Sverige vill sänka momsen på mat till 6%.
Det finns även ett administrativt mervärde i att minska antalet momssatser från tre till två, d v s mindre byråkrati att hantera.
Att ta bort momssatsen på 12% innebär även att moms på restauranger, hotell och catering måste förändras. Lämpligen sänks dessa till 6%. Den totala minskade skatteintäkten hamnar därmed omkring 40–45 miljarder kronor när ingen hänsyn tas till positiva effekter från ökad konsumtion av livsmedel, hotell, restaurangbesök och catering.
Sänkt moms för restauranger och hotell underlättar för dessa branscher att anställa fler människor, vilket framför allt är gynnsamt för unga och de som står längst från arbetsmarknaden.
Minska antal myndigheter och kapa dess kostnader
Sverige har idag 367 myndigheter. Det är alldeles för många. De offentliga kärnverksamheterna måste prioriteras, men många myndigheter utför idag åtgärder som antingen överlappar andra myndigheter eller inte är nödvändiga. Således kan många myndigheter åtminstone halveras både i antal och kostnader. Vissa myndigheter kan läggas ner, andra slås ihop. Kvarvarande myndigheter bör ges besparings- och effektiviseringskrav på minst 10%. Ny teknik som AI kan generera stora kostnadsbesparingar när det gäller myndighetsarbete.
Myndigheter som exempelvis Konjunkturinstitutet, Tillväxtverket och Tillväxtanalys kan effektiviseras till en myndighet. Likaså Svensk Exportkredit, Exportrådet och Business Sweden kan slås samman och effektiviseras.
Ambition Sverige vill halvera både antalet svenska myndigheter och deras kostnader.
Inför bidragstak
Välståndet i landet är en följd av att företag och anställda producerar varor och tjänster som i sin tur genererar skatteintäkter. Ambition Sverige vill att det ska löna sig att arbeta och då ska man inte kunna ”tjäna” lika mycket på att ta emot bidrag som på arbete.
Idag kan bidragsmottagare stapla bidrag på varandra så att det blir omöjligt att utan förlust ta ett jobb. Så borde det inte vara. Exempel på bidrag som kan staplas på varandra är Försörjningsstöd, Bostadsbidrag, Bostadstillägg, Underhållsstöd, Aktivitetsersättning och A-kassa. Till exempel kan en ensamstående utan utbildning med 2 barn få försörjningsstöd på 9 000 kr, bostadsbidrag på 4 500kr, bostadstillägg på 4 500 kr, underhållsstöd på runt 3 000 kr och barnbidrag på 2 500 kr, givet att Försäkringskassans krav uppfylls. Det innebär ett totalt bidrag på 23 500kr/månad efter skatt. Det blir näst intill omöjligt att motivera för en sådan person att gå från bidrag till arbete.
Ambition Sverige anser att ett bidragstak skall införas så att maximalt ett halvt prisbasbelopp före skatt utbetalas till bidragstagare samt att viss arbetsinsats ska avkrävas av bidragstagaren för mottagandet av bidragen.
Ambition Sverige ska verka för:
- Att sänka arbetsgivaravgifterna.
- Att minska sjuklöneansvaret för småföretag.
- Att införa sänkt moms på mat.
- Att minska antalet myndigheter och därmed kapa kostnader.
- Att införa ett bidragstak.