Skydda jord- och skogsbruk från aktivism och bidragsberoende
– Stoppa EU:s detaljreglering och verka för en högre självförsörjning.
Staten har avsiktligt tagit död på småskaligt jordbruk
Jordbruket är den första näringen i civilisationens historia och den viktigaste för vår överlevnad. Det är inte förvånande att det är den näring som först blev reglerad och nu är hårdast politiskt styrd.
Sedan 60-talet har partier från höger till vänster, med hjälp av lantbruksuniversitet och lantbruksnämnder, drivit på för en snabb strukturrationalisering av Sveriges jordbruk. Utvecklingen har tvingats fram med hjälp av lagar, byråkrati och subventioner – här används både piska och morot.
EU centralplanerar jordbruket
Efter Sveriges EU-inträde 1995 har den svenska regleringen av jordbruket ersatts av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP), vilket förde med sig ännu mer detaljstyrning och byråkrati. Vid EU-inträdet föll priserna på lantbrukets produkter på grund av ökad konkurrens, men detta kompenseras till en del av EU:s lantbruksstöd. EU-inträdet anses ha givit oss billigare mat, men det som verkligen har hänt är att vi betalar en del av matpriset via skattsedeln.
Självständighet kräver livsmedelssuveränitet
De flesta länder har strategier för att skydda det egna jordbruket. Man förstår att utan livsmedelssuveränitet finns det ingen självständighet. Men i Sverige har man med hjälp av jordbruksfientlig politik tagit död på de flesta små- och medelstora familjejordbruken. Gårdarna finns kvar, men har slagits ihop till allt större enheter. Där det förr fanns tio aktiva lantbrukarfamiljer finns nu bara en ensam bonde kvar. Därmed har också underlaget för landsbygdsskolor, lokala livsmedelshandlare och andra småföretag försvunnit.
För en robust livsmedelssuveränitet behövs en mångfald av både stora och små gårdar. En nation med låg självförsörjningsgrad är mycket sårbar. Sverige har för inte så länge sedan varit självförsörjande på mat. Då fanns det många fler aktiva brukare inom jordbruk, skogsbruk och grönsaksodling, dessutom hade vi ett beredskapslager med livsmedel. Skogsbeten och ängsmarker användes över hela Sverige, vilket förutom bete också gav ett öppnare landskap. Den ekosystemtjänsten fick vi på köpet.
Idag, med större och betydligt färre jordbruksföretag, är självförsörjningsgraden i Sverige under 50%. Vid en allvarlig kris krymper den siffran ytterligare, eftersom vårt moderna storjordbruk är tungt beroende av importerade insatsvaror som diesel, soja och konstgödsel. Ett diversifierat jordbruk i hela landet är vad som behövs om vi ska ha tillgång till mat vid en allvarlig kris.
Lagar, regler och aktivistiska byråkrater gör jordbruk riskabelt
Jordbruk är i Sverige klassat som miljöfarlig verksamhet. Detta trots att en stor del av vår biologiska mångfald har skapats genom människans brukande av jorden. Uppfattningen att jordbruk är miljöfarligt har skapat en aggressiv attityd hos de myndigheter som utför tillsyn på gårdarna. En tjänsteman kan på eget bevåg stänga ner en gård, bonden är då närmast rättslös. Det är naturligt att önska att nästa generation tar över gården man har byggt upp. Men nu tvekar många att utsätta sina barn för risken att stå rättslös mot en myndighet.
Gynna svensk animalieproduktion
Genom att överreglera animalieproduktionen har politiker och tjänstemän skapat en svensk konkurrensnackdel i förhållande till andra länder. Självförsörjningsgraden på nötkött är endast 60 %, delvis på grund av minskad framtidstro i branschen. Följden blir att vi importerar kött som producerats med metoder som är olagliga i Sverige.
Ambition Sverige vill gynna det svenska lantbruket. Därför vill vi inte ha tvingande lagar om beteskrav för de största mjölkbesättningarna, då detta i praktiken är svårt att ordna på ett bra sätt. Däremot vill vi fördela lantbruksstöden så att de gynnar betesdrift och ökad användning av naturbeten.
Vi vill underlätta för unga personer att kunna starta med mjölk- och köttproduktion. Därför förordar vi fortsättningsvis generösa övergångsbestämmelser och undantag från kravet på lösgående djur. Då kan äldre ladugårdar åter komma till användning. Vi vill också att bedömningar av olika inhysningssystem för lantbruksdjur grundas på sunt förnuft och verklig djurvälfärd i de enskilda fallen.
De myndighetspersoner som kontrollerar djurhållning inom lantbruket ska ha relevant kunskap om olika djurslag och rasers naturliga förutsättningar och särdrag. Djurskyddsinspektörer utan denna kunskap ska aldrig få ta avgörande beslut i djurskyddsärenden.
Underlätta för gårdsförsäljning
Enligt svensk lagstiftning är det krångligt och dyrt att sälja kött och mjölk direkt från gården. Vi vill ta bort de komplexa regelverk som hämmar direktförsäljning från svenska gårdar. Som konsument ska man själv få avgöra om man vill köpa opastöriserade mjölkprodukter. När det gäller småskalig slakt finns en stor potential, men det kräver en rejäl förenkling av regelverken.
Skydd mot patent och monopolisering
Multinationella storföretag har länge tagit patent på genetiskt material, monopoliseringen ökar hela tiden i den kommersiella handeln med utsäde. Ambition Sverige vill upprätthålla livsmedelssuveränitet och en mångfald bland svenska grödor. Därför vill vi se ett minskat beroende av globala företag med patent på gener, samt slippa detaljreglering från Bryssel. EU:s frödirektiv ska inte bestämma vad som får odlas på svenska åkrar.
Ambition Sverige ska verka för:
- Att öka lönsamheten i jordbruket genom att ta bort klimatrelaterade krav, minska administrativa bördor och öka självbestämmandet.
- Att minska inflytandet från överstatliga organ som EU, FN, WHO och WEF. Sverige som suverän nation ska återta makten över vårt jord- och skogsbruk, jakt och viltvård från EU.
- Att så länge vi är med i EU ska EU-förordningar tolkas strikt till Sveriges fördel. I händelse av ett EU-utträde vill vi ha ett nationellt stöd till jordbruket, med målet att öka vår självförsörjning på livsmedel.
- Att stärka ägande- och nyttjanderätten gällande skogs- och jordbruksmark. Statens möjlighet att stoppa skogsavverkning och tvångsinlösa skog måste begränsas. Politiker och tjänstemän ska inte kunna besluta om avverkningsförbud i privatägd skog genom att hänvisa till klimatmål.
- Att införa ett strikt tjänstemannaansvar och stoppa aktivism inom myndigheter och statliga verk. Statliga myndigheter och kommunala tjänstemän ska främja lantbruks- och skogsproduktion, inte försvåra den.
- Att ingripande myndighetsbeslut ska föregås av konsekvensanalyser.
- Att bevara och stärka jordförvärvslagen – den får inte luckras upp eller kringgås. Sveriges åkermark och skog ska inte köpas upp av stora utländska företag.
- Att jordbruket inte ska klassas som en miljöfarlig verksamhet. Jordbrukets ekosystemtjänster ska i stället erkännas som en samhällsnytta.
- Att ta bort beteskravet men gynna betesdrift. Bonden vet bäst vad som passar på hans gård.
- Att möjliggöra fäbodbruk och övrig betesbaserad djurhållning genom att tillåta och förenkla jakt på varg.
- Att underlätta för försäljning av kött och mjölk direkt från gårdarna. Reglerna för småskalig livsmedelsförädling och försäljning behöver därför förenklas.